EMAKS BETRAKTELSER
EMAKS BETRAKTELSER 342/På jobbet...
Jag skrivit om det tidigare; det är mest sånt som kommer i min väg på färden genom livet som jag gör bilder av. Motivet spelar inte så stor roll, i princip vad som helst kan fastna på sensorn eller filmen. Det blir mera så (med lite undantag ibland) att det är bilderna som kommer till mig, och inte jag som går och letar efter bilder och utsnitt. Här var det min arbetskamrat Felix som gav mig ett infall och tillfälle att ta en bild. Bara att hämta kameraväskan, som oftast ligger i skåpet bredvid maskinen, och sen försöka få till något med det som för tillfället ligger i den (vilket kan variera, för det finns en del att välja på). Det brukar annars vara vid nån kortpromenad på lunchrasten som kameran får arbeta. Här blev det på arbetstid. Men den tid det tar att fota, brukar jag jobba in på rasterna, här blev det bara några minuter.
Jag har ju inte mer än något år kvar att jobba till pensionen och till hösten planerar jag att gå ner på halvtid. Jag känner nu att min rygg inte pallar för mera, så jag hoppas att arbetsgivaren ska ha förståelse. Jag har tagit en del bilder förut på jobbet, och nu ska jag kanske försöka ta lite mera det sista året innan jag drar mig tillbaka. Några av de tidigare bilderna finns publicerade i Ljuders hembygdsbok, som för ett par år sedan gjorde en specialgranskning av företaget där jag jobbar, JGA Emballage (fd Skruvs Lådfabrik) och dess historia. Själv har jag funnits med i 30 år på företaget och hoppas kunna fullfölja med ett år till. En fin present fick alla anställda inom koncernen i år. 8000 kr extra i vinstdelning kommer delas ut till alla oss 120-130 anställda innan semestern i juli. Det blir kring en miljon som man totalt berikar medarbetarna med när det går bra för företaget. Det känns lite extra stimulerande att arbeta då, och jag tänker då på fotoföretaget Carl Zeiss i Tyskland som redan vid 1900-talets början låg långt före sin tid och såg till att de anställda fick både längre semester och andra förmåner som inga andra anställda hade på den tiden. Sånt gör att arbetsklimatet och arbetsmoralen ökar, vilket i sin tur bara har positiva effekter på företaget. Vilket kanske också kan noteras i den fina kvalitét som produkterna från Carl Zeiss genomgående har haft genom åren.
//
EMAKS BETRAKTELSER 314/ Brännviddsförkortare som även "speedar" upp ljusstyrkan.
När man som jag ofta använder gammal optik på en kamera som X-T2, vilken har en sensor i stl APS-C, så får man en förlängningsfaktor på 1,5. En normaloptik 50-55mm i ff 24x36, blir då i praktiken motsvarande en kort tele kring 75-80mm. Nu har det dock kommit adaptrar som gör att brännvidden förkortas och samtidigt får man ett stegs snabbare ljusstyrka. Om skärpedjupet också förkortas till det som blir vid ett bländarsteg ljusstarkare är väl dock tveksamt, kanske nån här har svar? Den Speed Booster jag använt är en kinesisk Zhong Yi Lens Turbo II och den verkar fungera riktigt bra ihop med flera av mina gamla M42-objektiv.
Jag har i veckan provat den på en högpresterande Zeiss Jena Pancolar 1,8/80mm med väldigt bra och fullt godkänt resultat även fullt öppen och i kanterna. Idag var det en annan fin glugg som fick sitta på speedboostern under shoppingturen i stan, Meyer-Optik Görlitz Primoplan 1,9/58mm. Nu får jag alltså ut full brännvidd 58 mm, istället för den 85mm som den annars skulle motsvara med T2:ans sensor i stl APS-C. Samtidigt förbättras ljusstyrka ett steg. Bilderna här är väl inte direkt några mästerverk att skryta med, men jag tycker de visar att det här med en speed booster kanske ändå inte är så dumt ändå om man vill få ut den brännvidd som anges på optiken, när man inte kör fullformat? Båda bilderna är tagna på full öppning och med 1600 ISO, den sista svartvita är lite mera redigerad vad gäller kontrast och ljus. Vid nedbländning förbättras resultatet (som vanligt) men jag tycker inte att full glugg skäms för sig alls. Som synes verkar den inte direkt vinjettera speciellt mycket heller.
Edit: Lägger in en mindre redigerad bild färg av den sista också.
//
EMAKS BETRAKTELSER 289/Kall natt...
Termometern stod på -4 när jag kom ner till jobbet i morse efter en kall natt. När solen stigit så högt att den kunde vila sina strålar i det frostiga gräset, så tog jag helt enkelt en egenbeslutad paus i arbetet (givetvis kompenserad genom att jobba extra på ordinarie rast). Det gäller att ta bilderna innan solen smälter bort frosten, och det kan gå ganska fort i slutet av september.
Kameran är med på jobbet för det mesta och jag fick väl ett 20-tal bildfiler som man kan arbeta vidare med. Det gäller att träna med de här lite speciella objektiven från Meyer-Optik Görlitz för att lära sig hur de fungerar med ljusreflektionerna och bokehn. Jag blir nog bara mer och mer förälskad i dom ju mer jag använder dom, det ska erkännas. Bilden nedan på hustrun tog jag dock inte idag utan i helgen. Primoplanen som jag använt är också en fin porträttoptik som det verkar. Bubblorna över huvudet kanske inte passar, men ville ändå visa hur det kan bli.
//
EMAKS BETRAKTELSER 271/Med eller utan swirl?
Tycker inte den lite lätt swirlande bakgrunden blev helt fel den heller...
EMAKS BETRAKTELSER 270/Mycket om bokeh nu...
Kanske var det jag som triggade igång bokehfunderingarna här i bloggarna? Här kommer mera om bokehn för den ryska Helios-optiken 40-2 85mm/1,5. Givetvis är utseendet av bokehn en kombination av vilken bländaröppning som används samt avståndsförhållandet mellan kamera-motiv/motiv-bakgrund, mm. Även avståndet kamera-bakgrund spelar in, liksom optikens konstruktion. De ryska Helios (Biotar) är kända för att ge en svirlande bakgrund. Men beroende på ovanstående så blir svirleffekten större eller mindre och ibland knappt märkbar. Bilderna här är alla tagna på bl 2 (den ger lite bättre kontrast och skärpa än 1,5) men de visar lite olika bokeh. Så det där med att försöka beskriva bokehn för en viss optik på ett visst sätt, är nog lite lurigt? Den kan bli väldigt olika beroende på många olika faktorer.
Den första bilden har tendens till svirl, men i de andra två är det knappt märkbart, för att inte säga obefintligt. De ser mer "normala" ut i bokehn. Så hur bokehn är för ett visst objektiv kan vara väldigt olika även vid samma bländare. Andra saker spelar in. Tror Heliosen kommer fungera fint för porträtt i alla fall, av tredje bilden att döma.
För att se hur den klarar sig vad gäller kantskärpa och upplösning på stor bländare, så fotograferade jag av ett plant stängsel på bl 2. Och det blev inte så pjåkigt det heller.
//