EMAKS BETRAKTELSER

Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 333/En hästskulptur i glas av Gunnar Nylund

Mitt senaste "fynd". Säljaren visste nog inte riktigt vad det var hen sålde, till min stora glädje. Mint condition dessutom. En hästskulptur som Strömbergshyttans glasbruk tog fram i fyra unika exemplar (4 sinsemellan olika utföranden, men samma grundform) till sommarutställningen på Smålands museum 1957. Design Gunnar Nylund, som annars mest är känd för sina djurskulpturer i stengods på Rörstrands. En av dessa fyra glashästar står på Nationalmuséum i Stockholm. Den är lite mera bearbetad än denna, med spårslipningar i hästens kropp och gravyr även i man och svans. En finns på Smålands muséum/Kulturparken Småland och den är helt i klarglas utan bearbetning alls. I registerkortet till den fanns också uppgiften att de var framtagna i endast fyra exemplar. Denna tredje hittade jag för några veckor sen via webben i USA, och den har bara sparsamt graverad dekor. Nu har jag även letat fram den fjärde som finns hos annan en privatperson, den har ett helblästrat utförande.





En del här känner nog till att jag "forskar" kring Strömbergshyttans glasbruks historia. Jag är ju uppvuxen på bruket och mina föräldrar och farföräldrar arbetade där. Bruket togs över av Orrefors 1976 och lades ner 3 år senare, som så många andra glasbruk här nere i sydöstra Småland vid den tiden. Maskinglaset hade då kommit och ryckt undan grunden (bruksglaset) som många bruk var beroende av. Idag är det mycket inriktat på konstglas och och de få hyttor som finns kvar är mycket mindre. I Orrefors och grannbyn Flygsfors (2km emellan) arbetade som mest bortåt 1000 personer på 1950- och 60-talen, och det var bara en mindre del av glasriket då. Idag arbetar nog maximalt 200 personer i de enheter som finns kvar totalt skulle jag tro. Men konstglas gjorde man även på den tiden som ni kan se av bilderna här. Fantastiskt vackert dessutom. Konstnärerna och formgivarna har varit viktiga för de svenska glasbruken sedan början av 1900-talet, därom råder inget tvivel. Men utan en skicklig arbetarstam (det tar minst 10 år för en glasarbetare att nå upp till mästargrad) skulle det inte varit mycket bevänt med det svenska glaset heller. Så det är ett lagarbete, vilket inte minst den legendariske disponenten på Strömbergshyttan Edward Strömberg och hans hustru, formgivaren Gerda Strömberg, alltid framhävde.

Att de hade den inställningen på just det bruket, har dock ställt till en del problem, då formgivarskapet på pjäserna sällan skrevs in på glaset, och ritningsmaterial till stor del försvunnit. Det har också dragit ner värdet på glaset mot en del andra bruks (trots den höga kvalitén) , då det ibland rådit tveksamheter om vem som designat vad. Men denna hästskulptur råder det ingen tvekan om vem som står bakom. Exemplaret från Nationalmuséum finns t.ex på bild i katalogskriften till Gunnar Nylunds retrospektiva utställning på Rhöska i Göteborg och Malmö muséum i början av 1970-talet.
//

Postat 2019-03-27 22:39 | Läst 5827 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 324/Back to the roots...

Isen på Hyllsjön höll faktiskt att gå på idag. Men isen lägger sig tidigt och går upp sent på den sjön. Vid Läen, där jag bor nu, är isen inte lika snabb att sluta sig och det kan vara tjockt så det håller mer än väl att gå på i kanterna, medan det längre ut är mycket tunnare och lurigt. Ganska strömt på vissa ställen dessutom. Vi får se, kanske blir det en tur med långfärdsgrillorna på Hyllsjön i morgon?





Kenny var ute och isfiskade. Nappade dåligt så han skulle byta plats. Men jag fick ta några bilder innan han gick vidare med borren över axeln och ispiken i näven.



Det här är min fars gamla båt. Han fick den i 50-årspresent. Nu har det gått 50 år till och båten ligger fortfarande kvar, precis som den låg efter att jag hjälpt honom att lägga upp den på bockarna, den där sista hösten 2005 (eller var det kanske 2006). Det blev den sista båtsommaren för honom.





Bilderna är alltså från Hyllsjön vid Strömbergshyttan. Här växte jag upp, badade, fiskade, spelade hockey och lekte Jonny Nilsson och Johnny Höglin med armarna på ryggen på uppskottad rundbana sportlovet 1968. OS i Grenoble höll på som bäst och Höglin tog guld på 10.000. När jag efter otaliga varv tittade upp mot himlen så kom där en luftballong. Det var glaskonstnärerna Bertil Vallien och Erik Höglund och några till som precis genomfört en av de första uppstigningarna med varmluftsballong i Sverige i modern tid. Ballongen hette Emelie och klubben Åfors Raket- och Ballongklubb. De landade precis bredvid mig där jag åkte som bäst mina varv runt banan och jag fick hjälpa dom visa var närmsta väg som var farbar med bil fanns. Som tack för hjälpen höll man en liten ceremoni för mig där jag förärades  en liten flätat stropp av Bertil som han satte fast i dragkedjan till min jacka. Det skulle vara Ballongfararnas skyddsymbol sa han, men det var kanske bara nåt han hittade på? I alla fall så visste jag inte då vilka de var, men förstod lite längre fram i livet att det var dessa numera världsberömda herrar som hade landat där på Hyllsjöns is bredvid min egenhändigt uppskottade skrinnarbana.
//


Postat 2019-01-19 23:41 | Läst 3941 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 317/Kvällsfoto i stan och på landet

Hämtade sonen i stan (Växjö) ikväll. Passade på att ta några kvällsbilder med Ultronen + Speedboostern. Första bilden från Kungsvägen, andra bilden på hemvägen från stan då vi passerade Strömbergshyttan, glasbruksbyn där jag växte upp. Den kinesiska manicken gör en kamera med APS-C sensor till en fullformatskamera när man använder optik för fullformat/24x36mm. Ett kort tele på 50mm blir alltså en motsvarande 35mm i APS-C. Här var det den gamla Zeiss-Ultronen från 1960-talet, med konkav frontlins, som fick bekänna färg igen. Inte lika bra antireflexbehandling som på Zeiss-gluggarna från 1970-talet och framåt, med den 6-skitiga T*. Här blir det mera flare (överstrålning) i den närmaste gatlyktan. Tror knappast det hade blivit det om jag använt en Planar T* 50mm istället?





De båda bilderna visar väl annars vad skillnaden mellan nattfoto i stan och nattfoto på landsbygden är. I stan har man en fin bakgrundsstrålning/reflektion av allmänljuset, som mjukar upp kontrasterna och som också inverkar mera när det är molnigt. Då reflekteras nämligen ljuset i molnen och himlen blir också betydligt ljusare än vad den blir när man fotar nattbilder i en liten by som Strömbergshyttan. Fast här var det fin allmän julbelysning ändå, vilken lättar upp det hela, samt att det tunna snötäcket också ger ett mjukare ljus.
Ha det fint!
//

Postat 2018-12-23 23:42 | Läst 3927 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 309/En glasgubbe...

Jag köpte en ljusslinga för 59 kr på Rusta idag. Är det Black Friday så är det.  Givetvis var den tänkt att användas för fotografering. Här blev det en bakgrund och enda ljuskällan vid glasfoto. Hittade tyvärr ingen slinga med vit sladd, men kanske det svarta i bokehn inte stör så mycket ändå? Gubben är en unik figur ur en serie komponerad av Gunnar Nylund under hans tid vid Strömbergshyttans glasbruk, och om jag kommer ihåg rätt från mina båda föräldrar så togs dom fram inför en av disponentparets döttrars bröllop vid slutet av 1960-talet. Även optiken jag använt är tidsenlig (från slutet av 1960-talet).



//

Postat 2018-11-23 23:13 | Läst 5519 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

EMAKS BETRAKTELSER 245/Tre modeller...

Vasen längst till höger är lätt att hitta idag på loppisar och auktioner eller webbsajter som säljer retroprylar. Modellen heter B894 och är troligen en av de som tillverkades i mest antal exemplar på Strömbergshyttans glasbruk, i olika storlekar och med olika underfångsfärger. De andra två är svårare att få tag på, den runda B937 och den höga B930. B930 är helt nyinskaffad, har faktiskt aldrig sett den förut över huvud taget annat än i kataloger. Den lanserades 1959-60 men redan 1962 var den borta från prislistorna. Troligen gjordes den i väldigt få exemplar. Den fanns bara i två storlekar, 31 och 36 cm, och den enda underfångsfärgen den gjordes i var denna gyllengula variant. B894 är från 1958, de andra två från 1959-60. Design Gunnar Nylund, och förmodligen ritade han dom senast 1956. Bilderna är som vanlig fotade i en ljusbox med opalt vitt plexiglas. Här med en  belysningsenhet underifrån. Bakgrunden har lite varmare ton än i bilderna från förra blogposten. Det beror på att jag fotograferat dessa under dagsljus och med ett fönster  på baksidan där en brunröd rullgardin rullats ned.

Postat 2018-04-13 20:51 | Läst 4110 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera
1 2 3 Nästa