EMAKS BETRAKTELSER
EMAKS BETRAKTELSER 723/Bilder från skogen och sjön
Inte mycket att säga om bilderna. Dom får tala med sitt egna språk. Fotograferade under gårdagen i markerna hemmavid. Jag tycker det är så det ska vara. Bilder ska klara sig på egen hand. Utan förklarande texter eller ledande beskrivningar. Fotografi är ju ett språk, inte något som ska illustrera en text man skriver. För då blir det något annat, mera som journalistik och reportage än ren fotografi. Så ser jag det i alla fall.
//
EMAKS BETRAKTELSER 722/Black and white week.
Så kan man beskriva den. Av flera anledningar. Fotograferat svartvitt hela veckan. Mest mellanformat men även småbild. Och sen blev det en akut färd in till sjukhuset för kontroll med EKG och blodprover. Det var det svarta. Det vita i det sammanhanget var att det inte verkade vara någon vajsing med pump eller annat. Så då är det väl bara att köra på. Som idag t.ex, då det blev några kilometers tur med kameran tills filmen tog slut. Sen i rask takt tillbaka, så man får upp lite flås. Då blir det lite träning också, inte bara nöje med fotograferandet. Har börjat göra så, att jag går och fotograferar tills filmen tar slut. Där vänder jag och går tillbaka lite snabbare. Att gå långsamt och stanna här och där (som man måste när man letar bilder) det ger ingenting fysiskt, tror jag.
Idrottsplatsens nya konstgräsplan.
Dansbaneskogen.
Skogen vid scoutstugan.
//
EMAKS BETRAKTELSER 721/Tyst ljus i gråskala november.
Jag fick två kommentarer på de här bilderna när jag lade in dom på min fb-sida. Jag satte ihop kommentarerna till en rubrik. Tyckte dom beskrev precis det bilderna förmedlar. Speciellt det där med "tyst ljus" var underbart bra. Så vackert och genialt...
För den teknikintresserade kan förtäljas att det satt en färsk film i Exakta-kameran den här gången, en HP5plus. Och att det var Xenotar MF 2,8/80mm som satt på kameran. Har även fått tag i ett ordentligt motljusskydd värt namnet för 500kr, ett kvadratiskt med utdragbar bälgfunktion för olika brännvidder. För Bronica SQ, men passar givetvis andra märken lika bra. Har även ett rektangulärt från Hama för småbild sedan 1980-talet. Används dock alldeles för lite. Men det här för mellanformat ska jag försöka använda mera. Behövs, inte minst med denna Schneider-glugg som verkar något mera ströljuskänslig än t.ex Jenas Biometar 80mm.
Det här är avfotograferade negativ. Mörkrumsarbetet får bero tills jag fått nya rör dragna, förhoppningsvusís nästa vecka. Men man vet aldrig med hantverkare. Passade ändå bra nu när jag egentligen inte har några negativ att göra bilder av. Behöver fotograferas lite för att få något nytt att arbeta med. Inga planer direkt, bara fotografera och göra bilder. Det är vad det går ut på. Det får bli det som faller på och kommer i ens väg.
//
EMAKS BETRAKTELSER 720/Mörk årstid - mörka negativ...
En T-Max 3200, utgången för länge sedan, rullades in en av mina mellanformatare igår. Margreth hade ärende till stan och då kunde jag gå en runda med kameran. Förväntat grovt korn blev det också. Liksom väldigt mörk basslöja förstärkt av åldern på filmen (tror det blir svårt att få ut något vettigt av detta i mörkrummet). Sen eftermiddag och enbensstativet blev då räddningen i novembermörkret. Halva filmen blev exponerad och den sista halvan tog jag idag på hemmaplan kring lunchtid. Lika mörkt nu så tur att jag hade enbensstativet då också. Kunde ta på 1/30 och bl 8-11. Exponerade efter 1600, fast bäst brukar vara att köra den här filmen efter 1000 ASA där dess egentliga känslighet ligger.
//
EMAKS BETRAKTELSER 719/Att fotografera det som kommer i ens väg, och lite om korn.
I går gick jag en 5 km motionsrunda genom byn och tog samtidigt en svartvit film. Första gångturen sedan förkylningen. I går kväll blev det några kopior från den filmen gjorda. Det brukar inte bli mer än ett par, tre som kommer på papper från en småbildsfilm på 33-34 bilder (jag laddar inte 36 i kassetterna, då får jag ut precis 20 filmer från en bulkrulle på 30,5 m, annars 19). På förmiddagen innan dess hade jag fått en spruta i varje arm. En mot influensa i den ena och en mot lunginflammation i den andra. Så nu är man fullproppad med vaccin efter att även ha fått den 5:e sprutan mot Covid-19 några veckor tidigare. I våras fick jag även den fjärde påfyllnadsdosen mot fästingburen TBE. Så nu är det väl fritt fram att vältra sig både i naturen och i det sociala ;-)
Kopiorna blev rätt bra tycker jag och den nya "vinterfilmen" på 400 ASA från Orwo, deras P400, ger ett härligt korn. Klassiskt Orwo-korn som gamla NP27 ungefär. Det blev kvadrater för hela slanten. Använde en av mina kameror med utbytbart prisma och satte i ljusschaktet istället. Ett par av dom har jag avmaskade till 24x24mm, Instamatic-formatet som jag tycker är perfekt, men som bara några enstaka systemkameramodeller med utbytbar optik använde. Så gillar man kvadrater även i småbild, får man göra som jag. Maska sökaren och sen beskära till kvadraten i mitten av 24x36-rutan vid kopieringen. Fast det hade varit lite mera kul i plånboken om man fått ut 50 rutor på en småbildsfilm istället för 36. Men jag tycker ändå det är bra som det är med max 36. Blir lite lång tid att vänta på framkallning av filmen annars. Och sen kanske man börjar bli slarvig och slösar med exponeringarna när man har 50 på en film. Inte så bra.
Det blir ofta bilder på sånt som kommer i ens väg. Fast sen jag blev entledigad från jobbet pga ålder har det ändå blivit en del mindre projekt. I våras var det Container-projektet och jag har ju även pysslat lite med kameralös fotografering. Har ett par andra projekt också av mera långtidskaraktär som det fylls på bilder till efterhand. Men inget man går och tänker på dagligen. När jag kom hem från turen på byn idag så var det några rutor kvar på filmen. Dom användes till ett par bilder på diskbänken. Av någon anledning ser kornet mindre tydligt ut i den bilden än i den första. Kanske beror det på att den första bilden framkallades i en hårdarbetande framkallare och den sista i en normal? Sånt påverkar nog lite grand kanske? Jag valde att använda den istället för att ta ett hårdare filter, och kanske var det ett dumt val? I morgon ska jag kopiera bilden igen med den normalarbetande framkallaren, med hårdare filtrering istället, och se om det blir någon skillnad? Sen är det alltid så när man digitaliserar såväl negativ som pappersbilder, att kornet förstärks lite grand. När jag håller kopiorna i handen och sen tittar på skärmen, ser det klart kornigare ut i båda på skärmbilderna. Är det ska grain aliasing som spökar?
//