EMAKS BETRAKTELSER 484/Kiev Universal-1

Nja, inte kameran Kiev, den ryska mätsökaren. Utan fotopapperet Universal-1 från Institutet för fototeknik/material i Kiev. Om de har med varandra att göra vet jag inte? Jag köpte 4 st 100-packar 18x24 och en 100-pack 24x30 av det papperet från Ukraina, på vinst och förlust. Oöppnade givetvis, jag chansar inte i onödan. Som jag kunde tyda på paketen, utgångsdatum eller tillverkade 1991. Införskaffade i första hand för lithkopiering. Det fungerar (till skillnad från vanlig svartvitkopiering) även med gamla och slöjade papper. Sändningen kom idag och levererades till dörren. Med fanns också ett annat fabrikat, ett 100-pack Iodocont stl 30x40cm, som även det var ett sovjetryskt papper. Men det provade jag inte vid dagens mörkrums-sejour. Det blev bara Kiev Universal-1, vilket fungerade ungefär som jag hade hoppats. Väldigt snygg färgton också.


Lith 94a - 2020.

Det gick åt några papper innan jag hittade rätt. Tillsammans med det ävenså sovjetryska Bromexpress, tror jag att jag kommer att kunna få väldigt kul i mörkrummet framöver. Fina lithpapper båda två, om man vill ha den här lite ruffiga och "smutsiga" karaktären i bilderna.
//

EMAKS BETRAKTELSER 483/Åkerivägen, Lessebo.

En ny lithprint från mörkrummet för dagen. Man får ligga i om det ska bli något. Arbeta, som min bror Åke säger om sitt konstnärsskap. Grovjobba. Han är fullt uppe i sitt arbete med en utställning som ska visas på Eksjö museum nästa höst, "Kurbitsskogen - en oduglig skog" (en uppföljning till utställningen om den "Odugliga mossen" som visades på Vandalorum i Värnamo vintern 2018-19 ).

Den här dagsaktuella lithkopian blev inte bra förrän på fjärde försöket så det gick några timmar därinne. Godkänd i alla fall. Jag håller annars på att leta upp stenar på gamla negativ, som kan passa till det projektet. Det finns några till som jag tror kan bli bra, men nu hittade jag ett par rutor från ett av industriområdena på orten, tagna förra året. Här är det vid Åkerivägen. Man ser bilder överallt utan någon speciell genre eller något fack att placera in dom i. Det är annars det som begränsar seendet lite grand när man fotograferar på projekt, eller ser sig som gatufotograf, landskapsfotograf (eller för den delen stenfotograf) osv. Då missar man en del. Å andra sidan tränar man upp sitt bildseende för en viss typ av motiv/bilder.


Lith 92 - 2020.
Åkerivägen, Lessebo.

Det där med bildsinnet igen,  man tränar det med åren och lär sig/får erfarenheter hela tiden som man sedan bygger vidare på. Man utvecklar ett sätt att se som också alltmer återspeglar sig i bilderna man tar. Bilder utan tanke, känsla eller bildspråk, blir i det sammanhanget mera som ren illustration/dokumentation för mig. Så försöker i alla fall jag tänka i mitt eget bildmakeri. Hur man sedan lyckas är en annan sak, men strävan dithän är alltid med.
//

EMAKS BETRAKTELSER 482/Stora Alvaret vid Albrunna.

I våras besökte vi Albrunna Lund, som vanligt på våren. Utanför ligger Stora Alvaret, öppet och vidsträckt. Det landskapet är inte lätt att fotografera, men man gör sina försök. Här var det en gammal och enkel Agfa Isoly från 1960-talet som användes. Den ger negativ på strax över 4x4cm med 120-film. Jag gillar kameratypen då den är så pass simpel, men ändå ger bra teknisk bildkvalitét. Jag har tre såna av olika årgångsmodeller, inköpta på Tradera för nån hundralapp styck.


Lith 91b - 2020.

Det blev tre lithprintar av det här negativet från Alvaret under dagens sejour i dunkelkammaren. Alla gjorda på samma framkallningstillblandning. Och alla med lite olika kontrast. Jag belyste ändå alla samma tid, men i och med att lithframkallaren förbrukas ganska snabbt så ändras kontrasten och utseendet lite grand allteftersom papprena går genom framkallaren. Med vissa fabrikat ändras det ganska mycket, med andra mindre. Här var det Emaks K888 av ganska sen tillverkning, och den ger inte så stora variationer som de som tillverkades på 1970- till 80-talet (vad jag kunnat se).

De senare tillverkade batcharna strax före nedläggningen av fabriken i Kroatien vid början av 2000-talet, ger dock lite mera färgton i lith som jag upplever det. Och det var en sån paket jag tog från idag. För att få ner den rosa-bruna färgtonen så använde jag därför guldtoning. Men det gäller att ta upp bilden ur guldtonaren innan färgen försvunnit för mycket, för det eftertonar en del även i sköljen. Guldtonare ger som separat tonare (i motsats till vad många tror) inte någon färgton eller guldton, utan den tar snarare bort tonen som finns i svärtan och ger den en väldigt kall eller svagt blåaktig ton. I kombination med selen kan den dock förstärka den svagt rödbruna tonen som blir, och ge den en riktigt kraftig dito.

EMAKS BETRAKTELSER 481/LITH 90 - 2020

Även detta blev en stenbild. Tagen i våras på Stora Alvaret vid Albrunna. Och även denna på gammalt sovjetryskt Bromexpress-papper. Jag har en hel del sånt redan, men har hittat mera i både Ryssland och Ukraina, som är på väg. Chansade också med ett par nya fabrikat för mig, Kiev Universal-1, tillverkat vid Institutet för fototeknik/material i Kiev, och Iodocont som jag inte vet nånting om. Har bara hittat två lithbilder från ett papper med namnet Universal-1 på webben, det ena tillverkat av Slavich. Lite olika karaktär på bilderna, men båda såg intressanta ut. 




Bromexpress.


Iodocont.


Kiev Universal-1.

Nu är det läggdags, för i morgon ska jag upp och jobba igen. Redan slut på pensionärslivet tänker ni? Nej, bara lite inhopp när det behövs.
//

EMAKS BETRAKTELSER 480/Hejaregatan, Växjö.

Det finns en och annan sten på negativen även innan jag började mitt stenprojekt i augusti. Den här från Växjö i våras, har jag kopierat som vanligt svartvitt tidigare i år. Men det blev inte bra så jag kasserade bilden direkt. Som lithprint tycker jag den duger ändå. Har även en variant b som gjordes som nr två i lithframkallaren. Blev inte lika bra, men jag sparar den tills vidare. 89a är ungefär så som jag vill ha den. Hårt ljus men med lithkopiering kan även det fungera.


Lith 89a -2020.

//