EMAKS BETRAKTELSER
EMAKS BETRAKTELSER 627/ORWO NP27
Orwo film har återigen blivit aktuellt. Orwo Filmotec Wolfen tillverkar och säljer kinofilm i bulk och dom kan man rulla upp på kasett med en filmladdare. Jag gör ju så med Eastman Double-X 5222 på 250 ASA, som jag började använda för några år sen. Orwos UN54 och N74plus/N75 ligger på 100 resp 320/400 ASA. Filmotec Wolfen ska öppna en webbshop inom kort men filmerna går att köpa sedan flera år direkt från fabriken, och från firmor som själva köper in från Filmotec och laddar ner på 135-kasetter och 120-spolar.
Lomography säljer dom som Potsdam och Berlin, andra säljer dom under Orwo-namnet. Min misstanke är att även Bergger Pancro är samma film som den nya Orwo N75, men det låter jag vara osagt än så länge. Bergger tillverkas i alla fall i Tyskland enligt texten på paketen och kornet stämmer bra överens med Orwos. Enligt datablad verkar filmerna dessutom i princip likadant uppbyggda.
Koudelka använde Orwos NP27 när han tog sina fantastiska bilder till boken Gypsies under 1960-talet och även till andra projekt. Dom bilderna är grymt bra, trots Orwo-filmen. Det tydligare kornet och råheten passar bra till såna projekt och reportage, och det är dit jag vill komma. Man kan se nya reportage gjorda med Orwos nuvarande film N74plus/N75 som också dom är intressanta och där jag tycker filmen kommer till sin rätt https://emulsive.org/reviews/film-review-orwo-n-74plus-iso-400-black-and-white-negative-film. Vid slutet av 1970-talet och början av 1980-talet använde jag själv Orwos NP27 en del, och då till reportage/dokumentär bl.a, vilket jag tyckte den filmen passade fint för. 
Bilderna här tog jag med NP27 vid Kosta Folkets Hus 6/6 1982, där ungdomarna på glasbruket höll till på kvällarna. Det är alltså 40 år sen nu. På den tiden firades inte Sveriges Nationaldag speciellt och man var vaken ledig från skolan eller jobbet. Två ministrar i nuvarande regering, Tomas Eneroth och Karl-Petter Thorvaldsson var 15 resp 18 år då, och tillbringade en hel del av sin fritid där vid och i Kosta Folkets Hus. Ja de växte väl upp och fostrades där i den byggningen kan man nog säga. Åtminstone Tomas skulle väl kunnat hamna på bild, men här är det nog hans kompisar eller något år yngre ungdomar som jag knäppte med min Minolta SRT 101. Troligen är filmen framkallad i D76 1+1. Det var i princip bara det jag använde då.
Efterföljaren till NP 27 ska förhoppningsvis ge liknande kornstruktur som dom här bilderna. Den verkar vara slut hos många återförsäljare men Filmotec Wolfen planerar ny körning inom kort i början på detta år, och det blir väl efter det de öppnar sin webb-butik. Själv hittade jag en 30m-rulle N75 hos Nick and Trick i England (de hade bara den kvar) och med svensk moms på priset hamnar jag kring 55kr rullen 135-36 när jag laddar själv i kasett. Slipper jag momsen så blir det 25% billigare, vi får se vad som händer? Ibland kan man ha tur att det slinker igenom.
I nästa bloggpost blir det bilder med den andra filmen från Orwo som jag använde på den tiden, deras NP 22. Inte lika tydligt korn som NP27. Efterföljaren till den är Orwo Filmotecs UN54. Jag gillade Np22 lika bra som Plus-X och upplevde den inte direkt som kornigare. Men sen blev det bara Kodaks 5063 (Tri-X) för min del när det vara fråga om den här typen av dokumentär och vardagsbilder.
//
EMAKS BETRAKTELSER 626/ Biometar eller Volna-3, blir lite som Aftonbladet eller Expressen?
Jag hittade en jättefin Zeiss Jena Biometar 2,8/80mm för mellanformat, av sen tillverkning. Jag ville nämligen jämföra min Arax 2,8/80mm (Kiev Volna-3) med en sån. Biometarerna ansågs så pass bra att japanska Bronica vid slutet av 1970-talet beställde några serier av den som normaloptik för sina mellanformatare. Deras optikleverantör var annars Nikon men vid den tiden började Nikonoptik bli så dyr att man valde Zeiss Jena för några serier normaloptik. De var billigare, enklare att tillverka och av beprövad konstruktion. 8 560 Biometarer levererades till japanska Bronica i tre serier mellan 1974 och 1979, alla märkta "ZENZANON MC 1:2,8 f=80mm by CARL ZEISS JENA DDR".
Idag blev det en promenad på förmiddagen då jag tog med mig båda normalerna för att skjuta samma motiv efter varandra. Jag använde enbensstativet och tog alla bilder utom den sista med bl 8 eller 11 och 1/60 sek. Den sista togs på full glugg 2,8 och 1/500. Bilderna till vänster är från Biometaren och de till höger från Arax/Volna-3. Jag lyckade kanske inte fånga exakt samma utsnitt men nästan i alla fall.
Vid en studie av bildfilerna i 100% utsnitt kan man utläsa att Zeiss Jenas Biometar verkar ha en minimalt bättre allmän upplösning/skärpa än Arax/Volna-3. Vid normala förstoringsgrader på papper upp till 40x40cm så tror jag ändå det blir svårt att se någon skillnad ens vid detaljstudie, eftersom bildfilen i 100% upplösning motsvarar en kopia i storleken 105x105cm. Vad jag också kan utläsa av negativen på filmen, är att kontrasten är något bättre för Biometaren, dock väldigt marginellt. Även det är försumbart eftersom det lätt kan justeras både i mörkrummet vid kopieringen och vid bildredigeringen i datorn. Här har jag justerat kontrasten något så att den ska vara så lika som möjligt i bilderna.
Vad som kan tala till nackdel för Zeiss Jenas Biometar är dock att den verkar ha en liten svag tendens till tunnformig distorsion, vilket kan vara irriterande i varje fall vid kopiering i mörkrummet. Där går sånt inte justera, vilket däremot är lätt i ett vanligt enkelt bildprogram i datorn. När t.ex en horisont ligger i överkanten av bilden så kan det irritera en del. Likaså när byggnader och annat som annars har raka linjer, ligger i kanten av bilden. Men som sagt, för den som inte gör sina bilder i mörkrummet är det lätt att räta ut linjerna.
Någon störande vinjettering finns inte på någon av de båda normalerna vid nedbländning, men på full glugg kan man skönja lite i hörnorna. Även skärpan ute i kanter och hörn på full glugg bl 2,8 verkar vara ok för båda av det man kan se i den sista bilden. Mera testskott med Biometaren får göras framöver innan jag bestämmer mig för vem jag ska behålla? Araxen/Volnan har jag använt i något år nu och vet vad den går för. Men visar det sig att distorsionen hos Biometaren är för stor (jag får ta några bilder nere vid sjön och testa) så blir det den som får gå vidare till någon annan. För jag gör ju mina bilder i mörkrummet där just såna bildfel inte går att fixa.
//
EMAKS BETRAKTELSER 625/När jag kopierade denna bilden idag kom mästerverket.
Koudelkas GYPSIES. Boken som fotograferades på 1960-talet främst i dåvarande Tjeckoslovakien, men som inte kom ut enligt originalsättningen förrän 2011. När jag bläddrar i den vältryckta boken med stora bilder på tjockt papper (en del utvikbara till dubbla sidstorleken) så kan jag inte se mig mätt. Så många fantastiska bilder av KOUDELKA, ett mästerverk helt enkelt. Fotograferade med en Östtysk Exakta-kamera försedd med Flektogoner från likaså östtyska Zeiss Jena, varav en 20mm lär ha använts flitigt i de trånga miljöerna. Och filmen, Orwos NP27, ratad av många för att ge för grovt korn. Men här fungerade den alldeles ypperligt. Det råa intrycket i de "råa" miljöerna förstärks. För att inte tala om mästerkopisten Voja Mitrovics mörkrumskopior, som boken utgått från när den trycktes. Bara att njuta av det fina trycket i boken som återger bilderna på att fantastiskt sätt.
Min bild är inte mycket att hänga i julgranen i jämförelse med dessa. Inte samma typ av bilder dock. Men ändå, man får beundra både fotograf, kopist och de som redigerat/satt och tryckt boken. Verkligen något att bläddra i och njuta av under trista vinterdagar som den här.
Nere vid sjön igen. Nytt bildutsnitt och med Zeiss Jena Olympia-Sonnar 2,8/180mm på Araxen den här gången. HP5plus 120 och kopierad på Fomabrom Variant 111. Inga konstigheter, bara lite mindre skuggningar vid belysningen av silvergelatinpapperet.
Det här var mörkrumsbild nummer 13 för året. Ungefär en varannan dag då under början av 2022. Det är bara att jobba på som konstnären Sven Ljungberg sa i intervjun, för det är det roligaste man har. Nu har ju Orwos filmer blivit aktuella igen. Jerry Söderberg skrev om det i en bloggpost och jag hakar på. De har ju funnits som kinofilmer ett bra tag och man har sett en del nya fina reportagebilder, bl.a från Indien, som ger ungefär samma intryck tekniskt som Koudelkas bilder på de Slovakiska romerna. Och då blir man sugen. Så nu ska det bli en 30-metersrulle av N75, efterföljaren till deras gamla NP27 på 400 ASA. Om man hittar nån vill säga. För lagren är slut på många ställen och fabriken i tyska Wolfen (de gamla Agfafabrikerna som hamnade i Östtyskland efter WW2) ska inte köra något nytt i maskinerna förrän i dagarna eller om några veckor. Så kanske man får vänta till dess? Sen ska jag sätta en rulle Orwo 400 i ett av Praktica-husen, och ta med båda Flektogonerna 20 och 35mm och kanske Pancolar 50mm, och gå ut och leka lite Koudelka. Man kan ju alltid drömma lite i alla fall, för någon Koudelka blir man nog inte. Men att inspireras kan man tillåta sig göra i alla fall...
//
EMAKS BETRAKTELSER 624/BW12 - 2022
BW12 - 2022. Silvergelatin 20,5x20,5cm
Jag hade till för tre-fyra år sen mitt lilla fotogalleri i Skruv. En lång korridor på mitt arbete som vidgar sig i ena änden och där inga fönster finns, förutom en dörr i var ände. Plats för ett 40-tal bilder i normal storlek. Bra belysning och rena ljusa väggar, men tyvärr ligger det nog på fel plats. Ska ett sånt ställe fungera mitt ute i skogen får det nog vara lite större och typ Hishults konsthall och liknande. Men det lilla galleriet i Skruv, det har nog inte mycket att hämta, utan pengar till att varken göra reklam eller andra investeringar. Men kanske har jag fel? Kanske är det dags att öppna upp portarna igen? Det står där tomt, förutom några få bilder som jag låtit hänga kvar från den sista utställningen. Jag hade även förmånen att få visa en del av Gerry Johanssons Sverigebilder där. Ett 60-tal bilder i ganska moderat format, men inte desto mindre intressanta. Vi får se vad som händer under året, kanske kan det bli möjlighet för något annat? Annars står alternativet Skruv öppet. Jag har så pass mycket bilder nu som kommit till framför allt de senaste två-tre åren, så att jag nog kan sålla bort många men ändå få det att räcka till både en och två utställningar av lite större format.
//
EMAKS BETRAKTELSER 623/Man måste hålla på bara...
Bildmakeriet i dunkelkammaren fortsätter oförtrutet. Jag såg Mats Harryssons film om konstnären Sven Ljungberg som han lagt ut på fb. Ljungberg sa där på frågan om vilka råd han skulle ge till unga konstnärer: "Man måste hålla på bara. Jobba på. Det kan va trist eller motigt, men det är inte annat än att jobba på, för det är det roligaste man har." Precis så är det även för fotograferande bildmakare. Man måste jobba på för det är ju det roligaste man har. Att fotografera, framkalla filmerna och sedan göra det slutliga hantverket i mörkrummet. Det känns bra helt enkelt, och det är roligt. Och för varje bildexemplar man tar fram på fiberpapperet, får man göra alla manuella operationer på nytt. Igår gjorde jag ett par negativ från de senaste filmerna till silvergelatinkopior. Två av vardera. Sen var det slut på negativ, så idag blev en liten tur ner till sjön igen. Det har ju frusit i omgångar och nu var det mera is i kanterna. Men inte så tjock att man vågade sig ut mer än några meter. Längre ut öppet vatten.
BW11 - 2022. Silvergelatin 20,5x20,5cm.
Det var fruktansvärt halt på isen i kanten i det nollgradiga vädret, och det var rätt besvärande för ryggen att stå lutad över stativet. Så jag tog några bilder med högre inställning och sen beskar jag rätt hårt i 6x6-negativen. Inte för att det blev jättebra att göra så, men en bild blev det i alla fall på Fomabrom-papperet i mörkrummet ikväll. Två exemplar som för det mesta när det gäller vanligt svartvitt. Om någon är intresserad av att se hur hela processen ser ut för mig, och hur jag gör för att säkra bildens hållbarhet, så har jag det beskrivet på hemsidan. Nog så viktigt detta att man inte slarvar med någon detalj.
https://nils-bergqvist.webnode.se/process/
//
Skriver om
Innehållskategorier
Arkiv
- Januari 2023
- December 2022
- November 2022
- Oktober 2022
- September 2022
- Augusti 2022
- Juli 2022
- Juni 2022
- Maj 2022
- April 2022
- Mars 2022
- Februari 2022
- Januari 2022
- December 2021
- Juni 2021
- Maj 2021
- April 2021
- Mars 2021
- Februari 2021
- Januari 2021
- December 2020
- November 2020
- Oktober 2020
- September 2020
- Augusti 2020
- Juli 2020
- Juni 2020
- Maj 2020
- April 2020
- Mars 2020
- Februari 2020
- Januari 2020
- December 2019
- November 2019
- Oktober 2019
- September 2019
- Augusti 2019
- Juli 2019
- Juni 2019
- Maj 2019
- April 2019
- Mars 2019
- Februari 2019
- Januari 2019
- December 2018
- November 2018
- Oktober 2018
- September 2018
- Augusti 2018
- Juli 2018
- Juni 2018
- Maj 2018
- April 2018
- Mars 2018
- Februari 2018
- Januari 2018
- December 2017
- November 2017
- Oktober 2017
- September 2017
- Augusti 2017
- Juli 2017
- Mars 2016
- Februari 2016
- Januari 2016
- December 2015
- November 2015
- September 2015
- Augusti 2015
- Juli 2015
- Juni 2015
- Maj 2015
- April 2015
- Mars 2015
- Februari 2015
- Januari 2015
- December 2014
- September 2014
- Augusti 2014
- Juli 2014
- Juni 2014
- Maj 2014
- April 2014
- Mars 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
- November 2013
- Oktober 2013
- September 2013
- Augusti 2013
Kategorier
- Intresse - Arkitektur
- Intresse - Digital efterbehandling
- Intresse - Fine Art Nude
- Intresse - Gatufoto
- Intresse - Konstfoto
- Intresse - Landskap
- Intresse - Macro
- Intresse - Mörkrum
- Intresse - Nattbild
- Intresse - Porträtt
- Intresse - Posering
- Intresse - Produkter
- Intresse - Reportage / Situation
- Intresse - Resefoto
- Intresse - Studio
- Intresse - Svart-vitt
- Intresse - Toycamera
- Intresse - Utrustning
- Intresse - Växter, insekter, naturdetalj
- Teknik - Färg
- Teknik - Infrarött (IR)
- Teknik - Mörkrum (analogt)
- Teknik - Mörkrum alt. teknik (analogt)
- Teknik - Studioljus (inne/ute)
- Teknik - Sv/v
