EMAKS BETRAKTELSER 394/Nytt År - Nya Betraktelser

Dagens fina väder hoppas man ska båda gott vad gäller 2020. Nya betraktelser lär komma och i natt var jag uppe och lithkopierade, lite som att förbereda sig för Nyårsnatten möjligen? Men det blev tre skapliga bilder i alla fall, två visade tidigare i bloggen som vanliga scannade och datorberabetade svartvitnegativ. Den sista aldrig gjort något av förut. Sten, spik och sedel i lithversion, blev det i natt. Här på det kroatiska papperet Fotokemika Varycon KG.
Ha ett fint 2020!







//

EMAKS BETRAKTELSER 393/Lith 53, 54, 55 och 56 - 2019

Mina långledigheter, som t.ex över jul och nyår, används för det mesta till mörkrumsarbete eller annat fotorelaterat. Så även dessa helger, efter att "de hemvändande" vände hem till ett annat hem. Så nu några dagar har jag ägnat en del tid åt att göra bilder. Ja fysiska bilder som man kan ta på, inget digitalt som egentligen bara finns när man skriver ut dom på ett papper. Idag lyckades jag ta fram hela fyra godkända lithprintar på 4-5 timmars arbete (sen tillkommer sköljning, torkning och planing på det). Kanske inte helt nöjd, men tillräckligt bra för att visas ändå. De är scannade och visas precis som de blev efter scanningen. Inget mixtrande i bildprogram på datorn. Börjar man med sånt så blir ju inte bilderna som dom ser ut i verkligheten, utan tillrättalagda. Jag brukar dessutom vara noga med att bilderna vid scanningen ska se precis likadana ut som originalet.

Papper: Rollei Vintage 111 (Fomabrom variant 111). Framkallare: Moersch Easylith i spädning 30ml+30ml och vatten upp till 1000ml.  Bilderna är tagna i höst på Eastman-Kodak Double-X 5222, och jag har möjligen visat  ett par av dom tidigare här i bloggen som scannade negativ? De bilder som jag gjort på det här papperet och som jag visat i föregående blogposter, är tagna med Tri-X och Fomapan 400 och dom negativen har mera tydligt och större korn. Double-X 5222 har inte lika markant korn som dom två filmerna, och jag tycker att med detta Rollei/Foma-papper i lithförfarande, ger 5222 möjligen ett något lite finare korn? Men kornigt blir det ändå.







De två första printarna fick inte så markant färgton som de två sista, och jag tror det beror på att lithframkallaren började bli förbrukad när de sista två gick genom badet samt att det ibland blir så när framkallaren är färsk, att de ger mindre färg. En del brukar tillsätta en skvätt gammal och använd lithframkallare som sparats för att "få igång den", eller så kan man låta framkallaren stå i skålen och oxidera några timmar innan man sätter igång. Men det gjorde jag inte idag. Den sista bilden fick en framkallningstid på en hel halvtimme, för då hade framkallaren dessutom svalnat ner från de ca 35 gr jag brukar blanda till den i, till rumstemperatur. Det blir lite tröttande att stå och vänta så länge på att något ska hända och när den första tonen började skönjas som en rektangulär svagt och jämnt svärtad ruta, så tog det ytterligare 20-25 min innan allt var klart. Ja det är som det är och det får man stå ut med, för resultaten kan ju bli så härliga med lith.

//

Fö. undrar jag vad det är för mening med att numrera bilderna vid uppladdningen? De kommer ju lik förbannat i omvänd ordning när man väljer flera på rad. Så man får istället välja dom en och en ändå, för att de ska komma rätt. Eller har numreringen ingen funktion?

EMAKS BETRAKTELSER 392/Lith 52a - 2019

Det blev en nummer 52 också, innan året är till ända. Och här är det 52a som visas. Gjorde ytterligare en i ett försök att få en likadan, men det blev inte riktigt som den första (dock inte dålig) så den får beteckningen 52b. Det är lite enklare med vanlig mörkrumskopiering. Även om det inte är lika enkelt som att göra fotoutskrifter av samma fil exakt lika, så är det mycket enklare att kopiera på vanligt sätt och få samma resultat än när man lithkopierar. I alla fall med det här papperet kanske ska tilläggas. För det finns papper som är lättare att arbeta med, precis som det finns papper som är svårare att upprepa resultaten med. Detta Rollei Vintage 111/Fomabrom Variant 111, hör nog till den senare kategorin.



Bilden är från Stockholm och Söder tagen 2013. Ett negativ som aldrig blivit något av förrän nu. Tycker motivtypen kan passa bra för sånt här lite mera grafiskt utseende som detta Rollei/Foma-papper ger. Gamla negativ kommer till heders som lithkopior, det är inte första gången det blivit så för mig, och nog inte sista heller...
//

EMAKS BETRAKTELSER 391/Lith 51 - 2019

Den här nygjorda bilden lithkopierade jag på ett papper som jag absolut inte trodde skulle fungera bra att lithprinta på. Det är Rollei Vintage 111, ett blankt papper som är alldeles utmärkt för vanlig svartvitkopiering, och som jag tror är samma som Fomabrom Variant 111. Det finns även i matt, Variant 112. Visserligen ger det ett ganska grovt och skarpt korn, men det passar bra för många bildtyper, och färgtonen blir väldigt snygg också som jag upplever det. En positiv överraskning måste jag säga.



Papperet visade sig reagera precis som ett äkta lithpapper ska göra. Dvs att alla toner framkallas jämnt i början, så att man inte ser några detaljer utan bara en svagt svärtad och jämn bildruta. Sedan börjar de mörkare detaljerna komma allt snabbare för att slutligen passera den sk snatchpointen där svärtan sedan sprider sig infektuöst, även till ljusare bilddelar. Jag använde Moersch Easylith i pädning 40+40+920 ml.
//

EMAKS BETRAKTELSER 390/En förmiddag i mörkrummet...

Förmiddagen ägnad åt mera lithkopiering och det nya Retrobrompapperet från tjeckiska Foma. Måste lära mig hur det fungerar för att se om det är idé att införskaffa mera av det papperet än den provpack på 25 blad stl 20x25cm, som inhandlades när jag fyllde på förrådet med lithkemi före jul. Och som det verkar är det ett väldigt fint lithpapper som ger en inte allt för skarp färgton, utan mera moderat i jämförelse med det jag brukar få med Fomas Fomatone MG. Kanske lite mera som deras Fomabrom Variant 123 i färgton, fast något mera intensiv. Dagens första bild är enbart framkallad i lithframkallare.



Nästa bild blev för mörk (jag framkallade för länge i den andra framkallaren), så jag fick göra en tredje, och då började den första lithframkallaren redan ta slut. Man ser det i de begynnande mönstren i himlen, vilka inte finns på den första bilden. Den andra bilden hade heller inte dessa mönster, men som sagt, den kasserades då jag lät den ligga för länge i det andra badet. Den andra framkallaren används enbart om man vill få ner och reducera färgtonen, och här användes Catechol som är en vanlig svartvitframkallare vilken arbetar lite hårdare. Tillsatser: "Restrainer" (hämmare) och Ammoniumchlorid, detta för att inte färgtonen ska försvinna helt. Den tredje bilden är alltså framkallad bara en kort stund i Catechol efter lithframkallaren, och sedan snabbt stoppad i stoppbadet. Här fick jag som sagt också de begynnande typiska mönster som blir när lithframkallaren börjar ta slut. Blandningen 40ml a + 40ml B till 1 liter vatten räcker inte så långt, bara till två bilder i stl 20x25cm.



Jag provade också att göra ytterligare en bild i de båda framkallarna och den blev lite ljusare. Det brukar bli så ibland när lithframkallaren tar slut, att de ljusare partierna inte blir lika täta. Jag tror det var det som hände här, eller så lät jag den bara ligga lite för kort tid i den första lithframkallaren? Det är svårt att se när man bara har mörkrumsljuset att se i.  Men framkallar man för länge i lithframkallaren så hjälper inte det heller, då sprider sig svärtan infektuöst och det kan bli inte bara mönster (som när den börjar ta slut) utan också fläckar och annat, vilket iofs kan utnyttjas bildmässigt om man nu vill det.



Ja det här med lihkopiering är inte så lätt som ni förstår, men det kan ju bli väldigt snyggt när man lyckas, så jag har svårt att låta bli det. Bäst kontroll har man om man bara framkallar max 2-3 bilder i en session framkallare och sedan byter till nytt. Då är chansen att få liknande resultat störst. Under senare år har det mest blivit lithkopiering i mörkrummet för mig och det är kul när det kommer ut nya papper på marknaden som detta Fomas Retrobrom 152 Sp, vilket verkar fungera bra också för denna teknik. Nu väntar man med spänning på att se vad Adox kan få fram i sitt Polywarmtone-projekt. De testbilder man visat ser väldigt bra ut och jag tror man bara har lite finjusteringar kvar innan de kan släppa ut det papperet på marknaden.
//