EMAKS BETRAKTELSER
EMAKS BETRAKTELSER 720/Mörk årstid - mörka negativ...
En T-Max 3200, utgången för länge sedan, rullades in en av mina mellanformatare igår. Margreth hade ärende till stan och då kunde jag gå en runda med kameran. Förväntat grovt korn blev det också. Liksom väldigt mörk basslöja förstärkt av åldern på filmen (tror det blir svårt att få ut något vettigt av detta i mörkrummet). Sen eftermiddag och enbensstativet blev då räddningen i novembermörkret. Halva filmen blev exponerad och den sista halvan tog jag idag på hemmaplan kring lunchtid. Lika mörkt nu så tur att jag hade enbensstativet då också. Kunde ta på 1/30 och bl 8-11. Exponerade efter 1600, fast bäst brukar vara att köra den här filmen efter 1000 ASA där dess egentliga känslighet ligger.
//
EMAKS BETRAKTELSER 719/Att fotografera det som kommer i ens väg, och lite om korn.
I går gick jag en 5 km motionsrunda genom byn och tog samtidigt en svartvit film. Första gångturen sedan förkylningen. I går kväll blev det några kopior från den filmen gjorda. Det brukar inte bli mer än ett par, tre som kommer på papper från en småbildsfilm på 33-34 bilder (jag laddar inte 36 i kassetterna, då får jag ut precis 20 filmer från en bulkrulle på 30,5 m, annars 19). På förmiddagen innan dess hade jag fått en spruta i varje arm. En mot influensa i den ena och en mot lunginflammation i den andra. Så nu är man fullproppad med vaccin efter att även ha fått den 5:e sprutan mot Covid-19 några veckor tidigare. I våras fick jag även den fjärde påfyllnadsdosen mot fästingburen TBE. Så nu är det väl fritt fram att vältra sig både i naturen och i det sociala ;-)
Kopiorna blev rätt bra tycker jag och den nya "vinterfilmen" på 400 ASA från Orwo, deras P400, ger ett härligt korn. Klassiskt Orwo-korn som gamla NP27 ungefär. Det blev kvadrater för hela slanten. Använde en av mina kameror med utbytbart prisma och satte i ljusschaktet istället. Ett par av dom har jag avmaskade till 24x24mm, Instamatic-formatet som jag tycker är perfekt, men som bara några enstaka systemkameramodeller med utbytbar optik använde. Så gillar man kvadrater även i småbild, får man göra som jag. Maska sökaren och sen beskära till kvadraten i mitten av 24x36-rutan vid kopieringen. Fast det hade varit lite mera kul i plånboken om man fått ut 50 rutor på en småbildsfilm istället för 36. Men jag tycker ändå det är bra som det är med max 36. Blir lite lång tid att vänta på framkallning av filmen annars. Och sen kanske man börjar bli slarvig och slösar med exponeringarna när man har 50 på en film. Inte så bra.
Det blir ofta bilder på sånt som kommer i ens väg. Fast sen jag blev entledigad från jobbet pga ålder har det ändå blivit en del mindre projekt. I våras var det Container-projektet och jag har ju även pysslat lite med kameralös fotografering. Har ett par andra projekt också av mera långtidskaraktär som det fylls på bilder till efterhand. Men inget man går och tänker på dagligen. När jag kom hem från turen på byn idag så var det några rutor kvar på filmen. Dom användes till ett par bilder på diskbänken. Av någon anledning ser kornet mindre tydligt ut i den bilden än i den första. Kanske beror det på att den första bilden framkallades i en hårdarbetande framkallare och den sista i en normal? Sånt påverkar nog lite grand kanske? Jag valde att använda den istället för att ta ett hårdare filter, och kanske var det ett dumt val? I morgon ska jag kopiera bilden igen med den normalarbetande framkallaren, med hårdare filtrering istället, och se om det blir någon skillnad? Sen är det alltid så när man digitaliserar såväl negativ som pappersbilder, att kornet förstärks lite grand. När jag håller kopiorna i handen och sen tittar på skärmen, ser det klart kornigare ut i båda på skärmbilderna. Är det ska grain aliasing som spökar?
//
EMAKS BETRAKTELSER 718/Ett stycke stillhet.
BW94 - 2022
Borgholm 2007.
Silvergelatin 18,5 x 18,5cm.
"Provocerande händelselös. Ett stycke stillhet". Så löd en kommentar jag fick på bilden. En bild som var med vid den första utställningen på Fotogalleriet i Skruv 2008. Fast då i stl 37x37cm, kopierad på papper stl 40x50. Men nu är den gjord i mindre storlek på Fomatone MG 532 II Nature. Selentonad i en minut spädning 1+15. Jag använde samma papper vid utställningen 2018, fast då var det den första versionen med mera struktur. Cremefärgad fin bas som fungerar för de flesta bildtyper. Inte mycket att säga om bilden, den får tala med sitt egna språk, men kommentaren jag fick säger ganska väl vad det handlar om. Anspråkslöshet utan åthävor. Det är sånt som fångar mitt intresse och tilltalar bildsinnet. Har hittat en Japan på Instagram som gör jättefina bilder i den andan, Izumi Daigo. Han tar sina bilder med en småbilds Nikon och Ilford HP5 film, och kopierar i mörkrummet. Hans bilder är riktigt bra.
Kameran som användes här är också tämligen anspråkslös. En Agfa Isoly IIa med få inställningsmöjligheter men med skaplig optik, som inköptes på Tradera för en hundring. Inte en hundratusing som den näst bästa 35:an från Canon i LTM ;-). Filmen är Efkes R100. I morgon ska man väl kunna masa sig utomhus igen, efter förkylningen. Det blir nog kvadrater i småbild på Orwo P400. 30,5m-rullen på bulk kom lagom till mörkret i november.
//
EMAKS BETRAKTELSER 718/ Jag behövde inte klippa gräset mellan sista veckan i juli och andra veckan i oktober...
Det har aldrig inträffat under mitt 67-åriga liv att det varit så torrt under en längre period. Sjön jag är uppväxt vid har heller aldrig haft så lågt vattenstånd under mitt liv. Extremt lågt för någon månad sen, bortåt 1½ meter lägre än normalt och vikar har till stora delar legat torrlagda. Likadant i de flesta sjöar i trakten. Brandchefen i östra Kronoberg uttalade efter sommaren att brandkårerna aldrig haft så mycket skogsbränder att släcka förut som under denna sommar. Det har varit extremt torrt och brandmännen har gjort heroiska insatser. Att vetenskapen och forskningen också är överens om att vi går mot allt mera extrema väderleksförhållanden (extrema regnmängder och torrperioder uppträder allt oftare och på många ställen i världen), och att detta beror på det snabbt varmare klimatet som kunnat uppmätas sedan vi började använda fossila bränslen som olja, kol och naturgas, det finns det väldigt få som tvivlar på idag. Och det går snabbare vid polerna. Under de senaste 43 åren har Arktis värmts upp nästan fyra gånger snabbare än jordklotet i genomsnitt, och och upp till sju gånger på Svalbard.
Aldrig i jordens historia har en klimat/temperaturförändring skett så snabbt som de senaste ca 150 åren, det har man kunnat se genom vetenskapliga studier i jord och berglager bl.a. Inom vetenskap och forskning på området är det ingen vad jag känner till som förnekar detta idag. Ett antal tusen vetenskapliga studier pekar mot samma sak. Men för den skull ska jag inte göra min blogg till ett propagandaorgan för FN:s klimatpanel, som varnar för oreparerbara konsekvenser om inte utsläppsmålen uppnås. Så här kommer en bild från Hovs hallar från 2007 som lite utfyllnad. En kvadrat på 18,5 x 18,5 cm som tittade ut ur dunkelkammaren idag, tillsammans med ytterligare några bilder från mina gamla toycam-negativ. Denna var första gången den hamnade som positiv på ett papper.
Gjord på ett papper som har lite struktur och en varmare chamoisbas. Det syns nog. Svärtan är dock mera neutral så det selentonas med fördel lite kraftigare för att harmonisera med den varma chamoistonen. Inte bara för arkivbeständigheten och motståndskraften mot luftföroreningar, då hade det räckt med en lätt toning som inte påverkar färgtonen utan mest ger lite svagt djupare svärta.
//
EMAKS BETRAKTELSER 717/Helsingborg 2007
Gick tillbaka till mina gamla toycam-negativ. Och hittade detta från Helsingborg 2007. Bilden var med som en lithprint på en utställning (tror det var 2009 eller -10), där jag visade bilder under rubriken "From Helsinki to Dubrovnic". Bilder från flera länder i ett stråk genom Europa. Finland. Sverige, Danmark, Tyskland, Belgien, Frankrike, Tjeckien, Österrike, Italien, Slovenien, Bosnien och Kroatien. Nu har jag för första gången kopierat den i vanligt svartvitt. På samma papper som jag lithkopierade den på, Fomatone MG Chamois. Det har en varm chamois-ton i basen men svärtan är mera neutral. Så jag föredrar att selentona ganska kraftigt så att svärtan går mot det mera varma eller bruna hållet. Då harmoniserar svärtan bättre med papperets baston.
Den första versionen av papperet har mera struktur än den andra. Jag har mycket kvar av båda och det är jag glad för. Misstänkte det skulle försvinna då det är så speciellt och originellt, så jag köpte på mig ett stort lager av det när det fanns. Numera finns annars bara Ilfords Multigrade Art 300 som enda papper med struktur, men det har en vitare bas. Foma hade ju även ett med ljusare beige bas, 532 Nature. Jag köpte på mig en hel del av det också, men har bara version II som inte har så mycket struktur. Dom här silvergelatinpapperna i fiber är väl mera att betrakta som sk "konstpapper" och inte för vanligt neutralt svartvitt. Och jag tycker själv att det inte passar så bra för mera dokumetära bilder.
//