Nystart med bloggande på fotosidan från hösten 2013. Dessförinnan relativt inaktiv sedan våren 2012. Rensade då bort allt från mitt tidigare medlemskap som startade 2003. Här kommer fortsättningen. Men vänta dig inte dagliga blog-poster, det har jag inte tid med.

EMAKS BETRAKTELSER 623/Man måste hålla på bara...

Bildmakeriet i dunkelkammaren fortsätter oförtrutet. Jag såg Mats Harryssons film om konstnären Sven Ljungberg som han lagt ut på fb. Ljungberg sa där på frågan om vilka råd han skulle ge till unga konstnärer: "Man måste hålla på bara. Jobba på. Det kan va trist eller motigt, men det är inte annat än att jobba på, för det är det roligaste man har." Precis så är det även för fotograferande bildmakare. Man måste jobba på för det är ju det roligaste man har. Att fotografera, framkalla filmerna och sedan göra det slutliga hantverket i mörkrummet. Det känns bra helt enkelt, och det är roligt. Och för varje bildexemplar man tar fram på fiberpapperet, får man göra alla manuella operationer på nytt. Igår gjorde jag ett par negativ från de senaste filmerna till silvergelatinkopior. Två av vardera. Sen var det slut på negativ, så idag blev en liten tur ner till sjön igen. Det har ju frusit i omgångar och nu var det mera is i kanterna. Men inte så tjock att man vågade sig ut mer än några meter. Längre ut öppet vatten.


                                                   BW11 - 2022. Silvergelatin 20,5x20,5cm.

Det var fruktansvärt halt på isen i kanten i det nollgradiga vädret, och det var rätt besvärande för ryggen att stå lutad över stativet. Så jag tog några bilder med högre inställning och sen beskar jag rätt hårt i 6x6-negativen. Inte för att det blev jättebra att göra så, men en bild blev det i alla fall på Fomabrom-papperet i mörkrummet ikväll. Två exemplar som för det mesta när det gäller vanligt svartvitt. Om någon är intresserad av att se hur hela processen ser ut för mig, och hur jag gör för att säkra bildens hållbarhet, så har jag det beskrivet på hemsidan. Nog så viktigt detta att man inte slarvar med någon detalj.
https://nils-bergqvist.webnode.se/process/
//

Inlagt 2022-01-23 21:46 | Läst 1143 ggr. | Permalink
En mycket bra bild, verkligt men abstrakt! Jag har läst Din process och har 2 frågor. Varför 2 st fixbad? Och varför fiberpapper? Jag vet att fiberpapper är ett vackert papper, men jobbigt att plana ut. Plastpapper är lättare att jobba med och behöver bara kort sköljning och suger inte till sig kemikalerna, vilket borde ge lång hållbarhet. I alla fall, jag har plastpapper som jag kopierade på 70- och 80-talet i mörkrummet och bilderna är fortfarande fina. Jag säger inte emot Dig utan vill bara höra Dina synpunkter. Mvh Wolfgang
Svar från Nils Bergqvist 2022-01-24 11:01
Tack och kul att du frågar.Fixerbad ett gör att bilden är i princip utfixerad. Allteftersom det badet förbrukas bildas svårlösliga föreningar som är svåra att skölja bort från emulsionen. Fixerbad två är mindre förbrukat och tar dessa för bilden skadliga föreningar bättre. Även det Lavaquick jag använder har tillsatser som gör att ev rester neutraliseras och försvinner. Kort svar om fiber kontra plast: Fiber är snyggare/vackrare. Långt svar: Blankt fiberpapper som lufttorkas blir inte lika spegelblankt som blankt plastpapper. Jag tycker det är vackrare. spegelblank yta var nödvändigt förr vid tryckning av fotografier, men inte längre. Mattare plastpapper är snyggare men sedan Fortes matta Polywarmtone i plast försvann, har jag inte sett några som jag gillar vad gäller ytan. Fiberpapper med barytaskikt under emulsionen är syrafria och planing är inga problem med en varmpress.
Wolfgang 2022-01-24 12:41
Tack för Ditt svar! Jag tar det till mig! Mvh Wolfgang