Digitalnostalgi

Det tycks ju vara många som återvänder till att fotografera på film just nu, och några som aldrig slutade. Jag fattar varför, och har under många år själv återkommit till film då och då. Men numera lockar det inte alls. För mig är det ett väldigt dyrt och omständigt sätt att nå ett resultat jag oftast blir missnöjd med. Jag blir nästan stressad av själva tanken. Särskilt med dagens väldiga filmpriser. Som tur är har jag istället fastnat för lite äldre digitalkameror, och lite är det väl av samma skäl som analogentusiaster brukar lyfta fram. Lite långsamt och inte helt perfekt. Det ledde till en artikelserie i Fotosidan Magasin, med några milstolpar, och intervju med entusiasten Sofi Lee (@lofisofi på Instagram). För den serien köpte jag och sålde kameror vartefter, och för mig stack Canon ut rätt tydligt. Redan G2:an känns oväntat modern, trots 23 år på nacken. Det är något jag gillar med hur äldre kameror brusar, men ännu mer hur gråskala och färger återges hos vissa av dem. Liten sensor ger korta brännvidder i förhållande till bildvinkel, och därmed mycket långt skärpedjup. Det gillar jag.

Mitt val av kamera blev en Canon G10 från 2008. Skälen: ett riktigt bra zoomobjektiv som börjar på motsvarande 28mm, råformat och CCD-sensor. Jag vet faktiskt inte hur stor skillnad det gör mot en CMOS – kanske är det lite hype där med – men ett som är säkert är att både färger och gråskala är väldigt lätta att få som jag vill ha dem. Kameran producerades under en kort period. Med sina 14 megapixel ansågs den för högupplöst för sitt eget bästa, och G11 drogs ned till 10. Om det ligger något i det vete sjutton. Det var kanske mer en sån där "sanning" som folk enas om, men som inte riktigt stämmer. Men kanske är det därför det ibland kan kännas som att högdagrar "blöder" lite. Det har ju blivit populärt att sätta någon sorts mist-filter på kameror, och det är lite den effekten jag tycker det liknar. Samtidigt finns mer än nog skärpa. Färgåtergivningen känns lite som Kodak Ektachrome. Himlar blir gärna djupt blå. Det svartvita är lätt att få mustigt.

I dagarna kom ett nummer av arkitekturtidskriften RUM ut med en serie av mina bilder. Omslagsbilden togs med G10:an, så den håller för det också.

2024-04-24 09:39   Benganbus

Intressant betraktelse! Jag kan väl tycka att det vore intressant att fota med en Leica M9 eller tom. en M8! Även där långsamt och inte helt perfekt! Men just nu är Leica litet extra i ropet med onödigt höga priser tyvärr! /B

Svar från MattiasL 2024-04-26 17:27

Tack!
Ja, säkert. För min del är Leica inte helt rätt. Närgränsen är den stora begränsningen. Och det faktum att de är dyra. För mig är det skönt att känna att kameran enkelt kan ersättas om någon snor den, och jag var jättenervös när jag fick låna en kompis M10 Monochrom. Annars gillar jag hur enkelt upplägget är.

2024-04-24 10:56   Benganbus

Ursäkta, glömde, fina bilder! Man kan nog även påstå att Canon G10 räcker för en bra fotograf! :)
/B

2024-04-25 08:14   Urr

Fina bilder! Kul med ett proffs som visar att man inte behöver ha det senaste. Jag har kvar min gamla Nikon D200. Plockade fram några svartvita bilder i mörkrummet i veckan. Har också en gammal kompakt som är för pillig för mig, en Canon s120 jag köpte för en spottstyver. Ser att de verkar vara eftertraktade på Tradera. Fattar inte varför. Finns ju mobiler?

2024-04-25 11:03   Måns H

Kul nostalgitripp med fina bilder! Dom svartvita svartvita och sista i färg verkligen i färg!

Här på FS startade N Thomas Meldert gruppen Retrofoto Digital. Jag nappade och tog fram min gamla Fuji F10. Blev varse varför den blivit liggande. Dammråttorna på sensorn var skälet då, men så kom jag ihåg det där med skärmen och en del annat. 1 / 1,7 är ju annars samma storlek på snsorn som i din Canon.

Tog RUM in just det här bilderna?

Svar från MattiasL 2024-04-26 17:24

Tack så mycket! Just det, jag har kikat lite på den gruppen.
Rum tog och gjorde omslag av den sista bilden, men övriga bilder i serien kommer från olika platser jag besökt under 9 års tid.

2024-04-30 15:36   froderberg

Jag har svårt att se attraktion i gamla digitalkameror, bara i gamla objektiv.

Snacket om för många pixlar och CCD kontra CMOS är nonsens. CMOS är inte sämre, det handlar bara om att man samtidigt började göra färgfiltren tunnare för att minska bruset. Då minskade färgomfånget något.

Fler pixlar ger inte mer brus, men om man tittar på bilden i 100 procents visning så ser den brusigare ut eftersom bilden blir mer förstorad. Man tittar ju på en mindre del av bilden.

Svar från MattiasL 2024-05-02 04:25

Det där med för många pixlar är jag välbekant med att det inte stämmer med tanke på brus. Det var ju annars något av en "sanning" en gång i tiden. Undrar dock hur det är med diffraktion. Med en liten sensor måste väl åtminstone nyttan med många pixlar vara rätt begränsad i form av upplösning. Om det är skillnad på CMOS och CCD är ju också något som påstås i vissa kretsar. Låter intressant det där med färgfiltren. Hursomhelst så har den här kameran visat sig väldigt rolig att arbeta med. Det krävs blygsamma justeringar i Lightroom för att bilderna ska få en känsla som jag trivs med. Fotokänslan är för mig väldigt lik att jobba med en mättad diafilm, typ Ektachrome VS som jag gillade förr.

froderberg 2024-05-02 09:56

Vinsten av fler pixlar är större än den ökade diffraktionen.