Blankisen försvann

Gryning. Satava, Åbo 14.12.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 349/366.

Saknar glimmande ögon i mörkret

Längs hemvägen från jobbet. Skansen, Åbo 13.12.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 348/366.

När dagarna är korta, som nu i december, gäller det att anpassa sig: jag har börjat ta min timmes "power-walk" i skogen med pannlampa.

På ett sätt är det nästan trevligare än under ljusa timmar: jag möter garanterat inga andra ... får ha skogsområdet helt för mig själv.

Gärna skulle jag skymta glimmande ögon i skogen från däggdjur, som i Afrika. Men nej - jag omges av ett kompakt mörker. Och tystnad. I Botswana var det aldrig tyst i naturen på natten ...

Tacka vet jag papper

Nattgammal is vid badstranden. Hirvensalo, Åbo 12.12.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 347/366.

Hittade i mitt "städprojekt" fragment av en dagbok från ett skolningsuppdrag i Tanzania 1997. Titeln heter "Reserapport från Moshi, Tanzania" och omfattar 1,5 sidor A4 med noteringar 14 - 23 februari, men vill minnas att jag stannade kvar många veckor till, och dokumenterade resan dag för dag, min vana trogen. Men den är nog borta.

Den helt privata dagboken är skriven på en laptop som har gått till de sälla datormarkerna för länge sen, och om något är sparat är det på disketter, som troligen kastats i någon flyttning/storstädning. Det är sånt som händer när man bara är så trött på prylar. Det är mycket intressant som försvunnit via gamla datorer ...

Inser att detta med text fungerar på samma sätt som med bilder, textraderna triggar minnet och plötsligt börjar en bortglömd "fil" långt bak i långtidsminnet plocka fram minnesbilder, känslor, till och med dofter och temperaturer.

Jag jobbade för FTP International, en organisation som sysslande med utbildning i utvecklingsländer.

Så här skrev jag den 15.2.1997: "I check-in kön 06.20. Massor av folk. Var sista man att checka in till Amsterdamflyget, men var ändå först ombord. Lyckades smuggla ombord 20 kg extra böcker och manualer i min "pilotväska" + en mindre axelväska. Värre var det i Amsterdam. Två tjänstemän gick omkring och kollade folks handbagage, lyfte på väskor och ställde till problem för många. Jag lyckades hålla mig undan, men nära var det. Endast 5 kg handbagage var tillåtet.

Afrikaflyget lämnade Amsterdam kl. 11. Fullsatt. Hade en bekväm flygresa i bra sällskap. En trevlig afrikansk dam från Dar es-Salaam på fönstersidan och en kille från Sudan på vänstra. Molnfritt som vanligt över Sahara. Bara sand. Enstaka oaser. Det tog flera timmar att flyga över.

Kom till Kilimanjaro Airport vid 22-tiden. Mörkt och hett, ca + 30 C. Jag hade fortfarande tröjan på mig, det hade ju varit minus 20 C i Helsingfors på morgonen. Vilken skillnad att stiga ut i den afrikanska natten. Rörigt i ankomsthallen. Hade inget visum, men köpte ett för 25 dollars. Möttes av en chaufför som stod med en skylt "Mr Eklund" och han tog mig till Moshi. Han kunde ingen engelska. Det kändes skönt att vara i Afrika igen! Kom till huset vid midnatt, som mina kollegor Juha Kiuru och Mark Seymor hade hyrt.

De satt på verandan och drack öl. Vi blev kvar några timmar. Jag har jobbat många år med Juha Kiuru i Kotka; Mark är engelsmannen som bor i H.fors som jag anställde som konsult 1992 i ett Afrikaprojekt som jag hade hand om. Han fick senare anställning för FTP".

Sen fortsätter texten och berättar om första arbetsveckan på en skogsstation i West Kilimanjaro. Berättar bl.a. om en kväll när jag gick vilse, var ute och tittade på fåglar efter arbetsdagen och det hann bli mörkt innan jag svängde, och gick 8 km i onödan - tills jag hittade hem.

Skriver i dagboksnoteringarna att jag var rädd att trampa på ormar i mörkret och att jag blev skrämd av en nattskärra som flög upp just när jag skulle stiga på den.

Minns att jag var enda muzungun i den lilla skogsbyn i utkanten av skogsstationen, vid 21-tiden stängde de generatorn och jag minns många sena  timmar när jag i månljuset gick tillbaka till mitt HQ genom byn. Och kände mig fullkomligt trygg. Det fanns en liten bar i ett "ruckel" inne i byn, byggd av "slabs" från sågverket. Killen som hade baren sålde gott öl och lagade "chips" i en gjutjärnspanna på öppen eld. Bord och stolar var gjorda av stubbar. Ett härligt ställe. När jag reste hem efter fullgjort uppdrag gav jag bort allt jag ägde (kläder, skor, skyddsurustning etc.) åt mina counterparts, de hade ju brist på allt. Men min fina kniv behöll jag.

Att njuta av det enkla

Uppströms Aura å. Lundo. 11.12.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 346/366.

Tänk att man kan njuta av något så enkelt som klar himmel, några timmar sol och minus 11 C. Då är man helt anpassad till den egna latituden.

Annars: bakom busken nere till vänster i bilden lurpassar en fotograf på en strömstare. Den skarpögde kan skymta lite av teleobjektivet mellan buskarna.

Ni har redan valt

Afrikansk vardag. Botswana 24.12.2010.

Hittade under dagens städning ett artikelmanus i skrivbordslådan som börjar så här:

"Under våra första år i Söderhavet  ärvde jag och min fru en gammal labrador av en rikssvensk universitetslektor som skulle åka hem. Med hunden följde en skolåda med diktböcker. Båda gav oss underhållning och glädje under många långa tropikår. Labradoren Shandy fick efter några år hjärtmask och for till de sälla hundmarkerna men skolådan blev kvar.

Nu efter ett antal flyttningar över oceaner och kontinenter återstår av arvet en enda diktbok, Thomas Tidholms Jag var en dålig hund (63 s, 1981). Egentligen handlar dikterna inte om hundar, snarar om det hundliv som vi västerlänningar lever i ett slösaktigt urbant samhälle som bara kretsar kring materiella värden. Dikterna innehåller tankar om vårt förhållande till tingens ordning, om vårt förhållande till miljön, samhällsfrustrationer och vårt liv som pantfångar i en materialistisk värld.

Så här ser Tidholm på våra prioriteringar i dikten Ni har köpt en lampa:

Ni har köpt en lampa för att
kunna se era möbler

Möblerna har ni för att
vara människor
och sitta i dom

Ni sitter i dom och röker
cigaretterna

Ni håller om varandera
och längtar tillbaka till
savannerna

Sekunderna går
minuterna och timmarna
Dagar veckor och år
Sekler läggs mellan er
och savannerna

Ni har redan valt
lampan och möblerna och cigaretterna
inte savannerna

- - - - -
Sen fortsätter artikeln några sidor till; intressant läsning - men jag minns inte var den blev publicerad.