Imponerande

Stor, större, störst. Aura å, Åbo 5.4.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 97/366.

Kollade in nyanlända skrattmåsar ner vid ån inne i centrala Åbo när jag igen stötte på mammuten. Något att förundras över. Nog måste ju den tidens människor och jägarfolk ha känt sig rätt maktlösa inför en dylik best, utan riktiga bössor ...

Annars: jag gillar skrattmåsarnas stojande, de låter bara så optimistiska och fyllda med energi. De är riktiga vårfåglar.

En önskeart som hyresgäst

Nästa mål - att få som hyresgäst. Sparvuggla. Foto: Håkan Eklund.

Nu när jag äntligen kommit igång med mitt "holkprojekt" har jag fått för mig att försöka få sparvuggla som "hyresgäst". Detta är ju en fågel som man bara kan tycka så mycket om. Liten men kaxig, gillar spännande, dunkla, gamla granskogar (just sådana som det börjar bli ont om ...). Men försöka duger.

Och jag vet att sparvugglan vill ha ett extra djupt ingångshål (= extra tjock bräda, gärna med bark på framsidan).

Bilden ovan togs i Kuusamo i för en månad sen, med en meter snö nedanför granen ...

Fixat med näver

Nytt tak på taket ... Pandros, Kimo. 4.4.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 96/366.

Kollade en gammal "köpholk" som var fel konstruerad, där vatten kunde sippra in via takets bakkant. Satte ett stycke björknäver ovanpå, så var det fixat ...

Holktalko

Pandrosbacken, Kimo. 3.4.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 94/366.

Jobbade hela söndagen med att sätta holkbeståndet i skick. Har nu 14 holkar för småfåglar och en för tornfalk inom mitt lilla revir. Brukar ha de flesta bebodda: göktyta, sv flugsnappare, blåmes, talgoxe, är de vanligaste, ibland också stare.

Tornfalkholken är nyuppsatt; tornfalken häckade i ett gammalt kråkbo här i närheten våren 1965  - som var min första bekantskap med arten. Det var det året mitt fågelintresse startade, jag var då 13 år. I slutet av 1960-talet försvann tornfalkarna från byn, och från en stor del av landet - som resultat av miljögifter ...

De har kommit tillbaka under de senaste decennierna, tack vare förnuftigare miljökoll. Via holkuppsättning på lador i odlingslandskapet har häckningarna varit mera framgångsrika (mindre predation).

En påminnelse

Snart borta. Pandros, Österbotten 2.4.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 93/366.

Björnflokan ovan är på sitt sista. Klarade vintern men står nu spröd och ensam kvar intill vedlidret på min torpbacke på far och farfars gamla gårdstun. Snart tar en ny generation flokor över.

Påmindes om denna livets cykel under dagen när morbror Harald (93) blev jordad; av jord är du kommen till jord ...

Han fick ändå 70 års tilläggstid, han var en av soldaterna som stred i Tienhaara midsommaren 1944, när Stalins röda armé med våld skull ta oss. Tusentals unga män dog den försommaren. I strid för frihet och fosterland.

Detta har vi alla framför oss, trots att vi levande sällan vill tänka på sådant. Men visst är det bra, vår redan så överbefolkade jord skulle ju inte klara av oss - om det inte var så. Att vi kommer och går.