Med leriga skor
Glesbygd är livskvalitet
Vasstudie. Kökar 20.11.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 324/364.
Senhöst i skärgård är aldrig fel. Att det sen både blåser, är omväxlande molnigt, öser in regnskurar från havet, etc - är bara till fördel. Just nu vackert månsken. En havsörn, en sparvuggla och en gråsiska - livade upp dagen.
Bara så skönt att komma ut till en riktig glesbygd, där folk lever i harmoni med naturen. Och med omgivande samhälle.
När man ser vad som pågår ute i "den stora urbana världen", när oskyldiga mördas på löpande band av mentalt förstörda sekterister, börjar ordet glesbygd kännas som en synonym för livskvalitet.
Natur & Foto & Geidemark
Novemberskog. Sagu 19.11.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 323 /365.
Senaste nummer av norska (nr 5/2015) Natur & Foto dök upp med posten idag. En tidskrift som har blivit verkligt innehållsrik och proffsig, med omväxlande och bra material välpaketerat via en attraktiv layout med bra tryck på bra papper. Som sig bör.
De gamla norska biofotingarna (Baard Naess & co) som i tiden stod för Naturfotografen, satsar på ett intressant bild- och textmaterial från hela världen, trots att fokuseringen väl nog ligger på Norden. Och det är alltid kul att se vad norrmännen sysslar med, åtminstone från finländsk horisont. De har ju alla de landskap och den terräng som vi saknar ...
Det som jag gillar bäst är att de också har satsat på en svensk upplaga, där Anders Geidemark ensam står för översättningen - ett styvt och tidskrävande jobb! Något att lyfta på hatten för. Trots att det inte är alltför svårt att förstå norska, så visst känns det mera bekvämt och lockande att få ta till sig tidskriften på det egna modersmålet.
Nu gäller det för alla naturfotointresserade i Sverige/Svenskfinland att ta denna tidskrift till sig, att den kan fortsätta att utkomma på svenska. Jag kan föreställa mig att de behöver en viss volym för att det skall löna sig med detta extra översättnings- och "extra upplaga"jobb.
Dessutom håller gänget i trådarna för en högklassig fototävling, "Nordic Nature Photo Contest" med intressanta tävlingssegment/-kategorier: "Årets unga nordiska naturfotograf", "Årets nordiska friluftsbild", Årets nordiska fågelbild", "Årets nordiska däggdjursbild", Årets nordiska landskapsbild", "Årets nordiska närbild", "Årets kreativa naturbild", "Hotad natur" och till slut "Fotoresan".
Verkligt mångsidigt! Speciellt gillar jag att man också uppmärksammar kreativitet, hotad natur och friluftsbilder. Prisbelönta bilder publiceras sen i en fin bok (100 sidor +) med text på norska och engelska. Material som når ut.
Detta är ett koncept som rekommenderas; bildkvaliteten är på en synnerligen hög nivå! Det finns många mycket duktiga naturfotografer i Norge - med en natur som är verkligt spektakulär.
Tidskriften hittas på www.naturogfoto.no, tävlingen på www.nnpc.no
Dessutom är de tillsammans med bl.a. BioFoto arrangörer till en naturfotofestival som har blivit mycket populär bland naturfotografer. Nästa arrangeras 11-13.3. 2016 i Ski.
http://www.nnff.no/
NFF ble stiftet 3. september 2013 av foreningene BioFoto og Norske Naturfotografer. BioFoto er Nordens største Naturfotoforening. Norske Naturfotografer NNer en forening for helt eller delvis profesjonelle fotografer. Eierskapet er delt på de to foreningene med 50%.
Selskapet skal arrangere en årlig naturfotofestival av internasjonalt format i Ski. Felles mål er å synliggjøre bredden i naturfotosjangeren, samt nå ut til enda flere.
Träna 10 000 timmar
I gryningen. Friskala, Åbo 18.11.2015. Foto: Håkan Eklund.
Råkade höra en diskussion på bilradion om en svensk forskare, Anders Ericsson, som studerat detta med att träna. Bara så roligt att få något bekräftat som jag alltid själv trott på. För att bli duktig inom något speciellt område, gäller det att öva. Att aldrig sluta öva - dessutom motiverat.
Gäller förstås också fotografering.
Hittade bl.a. följande på nätet:
http://www.svd.se/ovning-i-10-000-timmar-slar-medfodd-begavning
- - - "Medfödd begåvning spelar liten roll. I stället handlar framgång om intensiv övning – som 10 000 timmar. Det menar Anders Ericsson, en av världens främsta forskare på expertprestationer. Till exempel ingår fotboll, schack, kirurgi och musik i hans studier.
– Med rätt motivation kan många bli väldigt duktiga inom ett område.
- - -
Betydelsen av medfödd begåvning är oerhört överskattad. De mest framgångsrika inom olika områden har genomgått mycket mer träning, för att bli så skickliga, än de flesta föreställer sig, säger Anders Ericsson, professor i psykologi vid Florida State University.
Han är svensk, men bor och arbetar i USA sedan 30 år. Större delen av sin forskning har han ägnat åt frågan vad som gör att någon blir extremt skicklig på något. I dag är Anders Ericsson en av de världsledande på ämnet expertprestationer och hans forskningsresultat ligger bland annat till grund för Malcolm Gladwells bästsäljande bok Framgångsfaktorn." - - -
Motiv överallt
Utanför domkyrkan. Åbo 18.11.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 322/365.
Igen en fotogenisk morgon och förmiddag med fin dimma, till och med i stan, när temperaturen sjunkit efter nattens regn. Massor av motiv överallt.
En komplicerad värld
Med prislapp runt nacken. Åbo 17.11.2015. Nr 321/364.
Det är ibland svårt att från det dagliga informationsflödet bilda sig en helhetsuppfattning om olika politiska skeenden i världen. Ibland behövs det också ett visst tidsperspektiv för att förstå hur saker och ting hänger ihop, och att känna till ett områdes tidigare historia.
Det är här som böcker kommer till sin rätt, som den jag läste senaste natt (Jihadisternas återkomst).
För en som inte närmare intresserat sig för de olika religionernas förvirrande värld, är det ju lätt att betrakta en "muslim som muslim". Så är det inte.
Jag har jobbat med muslimer (inom biståndsprojekt), har haft muslimer som goda grannar (Fiji) och vänner, och först nu - efter att ha läst Patrick Cockburns bok om ISIS och det nya sunnimuslimska upproret, blir jag i efterhand nyfiken: tillhörde de månne sunni- eller shia ...?
Patrick Cockburn skriver att sunnimuslimerna i de oljerika arabländerna betraktar shiamuslimer som "kättare, som förtjänar att dö" (ex. iranier, och de shiiter som efter "amerikanerna krig" tog över Irak). Nu har sunnimuslimerna i Irak allierat sig med ISIS, och tagit över stora delar av landet (och sunnijihadisterna har hittat ett nytt slagfält i Syrien).
Under senare årtionden har wahhabismen blivit en huvudfåra inom sunniislam, som Saudiarabien understöder. Denna huvudfåra är rena rama medeltiden, en fundamentalism som praktiserar sharialagar, degraderar kvinnor till andra klassens medborgare och betraktar shiiter och sufier som icke-muslimer vilka bör förföljas i likhet med kristna och judar (som ISIS idag hyllar).
Saudiska präster har bl.a. utfärdat ett antal fatwor där shiiter görs till måltavlor som icke-muslimer. De anser att ett närmande mellan shiiter och sunnier är nästan samma sak som att närma kristendom och islam. Här hittas en av bakgrundsfaktorerna till alla stridigheter i Mellanöstern, Libyen, Syrien osv.
Cockburn skriver också om amerikanernas (republikanernas) enorma misstag att efter 9/11 inleda krig mot länder som inte hade något med terrorattacken att göra (Irak, Afganistan), det var helt och hållet ett felaktigt spår. Femton av de nitton flygplanskaparna kom från Saudiarabien och Bin Laden tillhörde den saudiska eliten.
Cockburna skriver: "Senare har officiella dokument från USA upprepade gånger betonat att al-Qaida och andra jihadistgrupper finansierats av Saudiarabien och monarkierna vid Persiska viken."
Han skriver också att sunnijihadisternas fundmentalistiska idévärld effektivt sprids via dagens effektiva mediekanaler; så länge det finns verkningsfulla propagandakanaler kommer dessa grupper aldrig att sakna resurser och rekryter. "Jihad är till femtio procent medier", en hatpropaganda riktad mot shiiter, kristna och judar och manar till heligt krig mot alla som inte accepterar deras idéer.
Se här en frontlinje som är svår att bekämpa med gammalmodig krigsföring (ex. flyganfall ...); då tror jag mera på att sabotera deras internetflöde, att inte släppa in de som krigat i ex. Syrien tillbaka till våra samhällen, och att på lång sikt se till att integrera (och utbilda) invandrare i vår kultur - att de inte känner sig som åsidosatta medborgare. Vi får inte låta grogrundar med missanpassade människor skapas, som den i Bryssel ...