Vårsådd i solnedgång

I solnedgången. Bjärnå 24.4.2015. Foto: Håkan Eklund.

Såg motljuseffekten från bilen. Såg bildmöjligheten.

Såg också några träd inne på ett verkstadsområde som kunde ge skydd för den låga solen. Sagt och gjort, svängde av vägen, satt på 300 mm och fotade nästan rakt mot solen med "objektivskugga" från en björk.

Det blev en arkivbild av årets tidiga vårsådd som kan komma till användning någon gång.

I brist på motiv

Urdrucket. Kimito 24.4.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 114/365.

Har suttit på fotoexaminations-möte hela dagen. Mitt på dan hittade solen in till min kaffekopp från ett gavelfönster i mötesrummet.

Såg en bild; får fylla dagens behov.

Det gällde att hitta boet

Vanellus. Åbo 23.4.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 113/365.

En obehaglig dag i urbana områden pga hård vind med en massa uppvirvlande damm och skräp. Stack efter jobbet ut till ett våtmarksområde för att njuta av vårens puls med testosteronstinna  fåglar som gör allt för att sätta sprätt på tillvaron. Alltid lika njutsamt.

Jag nöjde mig med att sätta mig i gräset och låta en tofsvipa komma nära. En av mina barndomsfåglar från slättlandet i österbottnisk ådal och kulturbygd.

Minns alltid hur efterlängtad tofsvipan och storspoven var, som snabbt tog de första barfläckarna ute på åkrarna i besittning. Och hur vi småpojkar brukade söka reda på deras bon och ta en titt på deras ägg.

Se men inte röra.

Jag vet inte vad det berodde på, men under de första åren som ornitolog gällde det alltid att hitta fåglarnas bon (detta handlar om 1960-70 talet), det gör ju ingen numera (förutom äggtjuvar ...). I mina första fågelanteckningar hittas massor med bobeskrivningar, hur många ägg och hur de såg ut. Till vilken nytta?

Det mest exklusiva bo jag sett i mina gamla hemmamarker är från häckande gyllensparv (Emberiza aureola) vid Kimo åmynning i hemkommunen Oravais, alldeles nära det första fågeltornet som byggdes 1983. Åren 1984 och 1985 fick de ut 4 respektive 5 ungar. 1986 sågs en hane i början av juni, sen var det slut med det.

Länge häckade de på olika lokaler längs den flacka västkusten i Finland. Längst höll de ut i Limingoviken utanför Uleåborg dit 1000-tals brittiska ornitologer brukade vallfärda för ett kryss.

Idag finns det inte längre häckande gyllensparvar i Finland, som länge var den västligaste utposten för denna östliga art. Läste i Vår Fågelvärld för något år sen hur de fångas i 10 000-tal i Kina, under vintern och säljs som grillmat på lokala torg  ...

Ett substansrikt FS Magasin

Skymningsskog. Hirvensalo, Åbo 22.4.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 112/365.

Två suveräna "fotopedagoger" på svenska i Norden är Moderskeppet och FS Magasin. Dessa två bjuder på det mesta för fotointresserade som vill lära mera, eller bara stilla sin nyfikenhet och kolla in var man själv står. Det finns ju bara så mycket att lära angående fotografering.

Idag hade jag Magasin nr 3/2015 i postlådan, och kvällen var räddad (lite måste jag dock kolla in ishockey ...). Brukar alltid börja med Segeholms "Bildbetraktelser", alltid lika läsvärda. Sen betar jag av resten. Lagom blandning fototeknik, nyheter, kamerateknik, bildredigering, foto som jobb, bildkritik, tävlingar etc.

Imponeras av mångfalden!

Artikeln om tio biograffilmer som handlar om  fotografer är både ovanlig och intressant, inser att jag bara sett en av dem (Broarna i Madison County).

Bilden ovan från en kort fotoutflykt för att kolla in rådjur, som inte behagade visa sig. Hörde några nya fågelröster för våren.

Bidde inga bilder

Dags att packa ihop. 21.4.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 111/365.

Kl. 04.00, alarm. Hade moblitelefonväckning. Ännu mörkt i skogen. Alldeles tyst.
Kl. 04.30, första fågelrösten: taltrast. Sen en rödhake. Ännu halvmörkt.
Kl. 04.45, tranparet ropar och en dubbeltrast börjar sjunga alldeles nära, stämningsfullt..
Kl. 05.17, en tjäder landar med ett buller i ett träd. Sen är det alldeles tyst. Ser inte var den är. Troligen samma fågel som i går kväll. Men den börjar inte spela. Hör inte heller när den flyger iväg.
Kl. 06.00, lyssnar till sjungande järnsparv, trädkrypare, bofink, taltrast, grönsiska, rödhake. Bekvämt från en varm sovsäck. En gråspett hörs alldeles nära.

Solen värmer. Det bidde inget spel, kanske var jag på helt fel ställe? En enda stackars tjäder fanns det. Hade den ingen att spela med?

Dags att packa ihop.

Reflekterar över tingens ordning: skall man fotografera vilda djur och fåglar skall man ha gott om tid. Då skall man mer eller mindre bo i skog och mark, som Heikki Willamo eller motsvarande. Att man vet allt om deras rörelser, exakt var de håller till etc. Att bara komma ut för en natt och vänta sig resultat funkar inte.

Det är därför många utnyttjar kommersiella fotogömslen, där en företagare tar reda på vad som finns, som sedan säljs. Till sådana som inte själva har tid och söka reda på allt, som bara kommer för ett dygn eller två.

Men för mig var det ändå en skön natt ute i skogen. Och en skön morgon. Just så skulle jag gärna leva under våren, dvs. 100 % ute i skog och mark.