Med leriga skor
Avslöjande bokameror
Slottet i Åbo. 19 mars 2014. Foto: Håkan Eklund. Nr 78/365.
Skånes Ornitologiska förenings tidskrift Anser nr 1/2014 hittades i postlådan häromdagen. En av de intressantare artiklarna handlar om bokameror som under några år dokumenterat häckande kungsörnars hemlighetsfulla liv (i Skåne). För forskare är ju dessa små "spionkameror" en fantastisk källa till information som visar på saker som annars skulle vara omöjligt att följa. Dessutom utan att störa. Fascinerande!
Dessutom ger dessa kameror bilder som inga naturfotografer kunde ta (dvs bara om de hade byggt ett gömsle nära intill och satt där dag och natt - som INTE är att rekommendera, skulle spoliera häckaningen). Bilderna från mars 2013 när kungsörnshonan svänger på sina ägg i ett bo som är helt översnöat, förutom mitten av redet som hon ligger och värmer - är spännande.
Kamerorna har också avslöjat hur den ruvande kungsörnen fått objudna gäster nattetid (mård) som hon fått hugga efter.
En skamlig quisling
Gårdsväg. Pemar 18 mars 2014. Foto: Håkan Eklund.
Såg ett potentiellt motiv i ögonvrån, stannade bilen vid en gård och ställde upp stativet och tog en bild av en väg ner till en gårdgrupp med jordbrukslägenheter. Hörde plötsligt en röst bakom ryggen och en ung husbonde från en gård nära intill hade kommit för att kolla vad jag gjorde, han trodde att jag tittade med kikare på någon sällsynt fågel ... När jag berättade att jag leder fotokurser och behöver "demomaterial" blev han intresserad och vi hade en fin diskussion (förstås på finska, detta är ett finskspråkigt område mellan svenska Kimitoön och Åbo).
Tog en kaffe på en servicestation, läste kvällstidningen Iltalehti (="Kvällstidningen") som fick mig att se rött, bokstavligen. Läser om "Docent Bäckman" en ökänd finsk quisling som hyllar allt ryskt, han är nu på Krim och hyllar det som pågår där. Han säger att om inte Finlands president Niinistö förklarar valet på Krim lagligt så tycker han att Niinistö inte längre kan fungera som Finlands president!
Denna förtappade finne kunde ryssarna gärna hålla kvar i Ryssland och anställa som propagandaminister. Det gäller alltså Johan Bäckman, som de flesta i detta land inte vill ha något att göra med. Han har i många situationer lurat ryska medier med en massa saker om Finland, som lett till diskussioner och förvecklingar på mycket hög nivå.
I Wikipedia presenterar han sig såhär:
"Erkki Johan Bäckman, född 18 maj 1971 i Borgå, är en finländsk rättssociolog, kriminolog och politisk författare.. Han genomgick sin utbildning i sociologi vid Helsingfors universitet, där han försvarade sin doktorsexamen 2006, och är nu docent i rättssociologi. Han är också docent i kriminologi vid Åbo universitet och Östra Finlands universitet. Han har undervisat i rättssociologi, kriminologi samt rysslandskunskap vid flera finländska universitet."
Ser på nätet att han åtminstone en gång omtalats i Dagens Nyheter, när han var i Estland och hjälpte historiskt okunniga ryssar att demonstera i Tallinn (sen fick han inreseförbud för en tid av estniska myndigheter). Här ett utdrag från webbsidan; artikeln (från mars 2009) är skriven av Stefan Lundberg:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/ester-och-ryssar-i-brak-om-60-ar-gamla-deportationer/
"Du vet inte vad du talar om, fräser en kvinna åt en av de maskerade unga männen som bär på de Putintrogna Nasjianhängarnas fana.
– Min mormor satt i läger i Sibirien, fortsätter kvinnan.Mannen knuffas omilt undan medan några äldre herrar försöker rycka åt sig fanan.
Motdemonstrationen som ordnades av den ryska ungdomsrörelsen och några finska ytterlighetsorganisationer drunknade dock i det massiva intresset för ämnet. Deportationerna förtegs länge och omsorgsfullt både i Finland och Estland. Det finns fortfarande de som högljutt hävdar att de aldrig förekom.
– Estlands regering ljuger om deportationer och massmord. Man gör det för att rättfärdiga förföljelsen av den ryska minoriteten, säger Johan Bäckman, 38, docent i rättssociologi vid Helsingfors universitet. Det var han som stod bakom de ryska aktivisternas demonstration."
Nr 77/365.
I fader Stalins spår
Fyrstranden, Åbo. 17 mars 2014. Foto: Håkan Eklund.
Sällan har jag sett en lika spegelblank is mellan ön och fastlandet som just nu. Spegelblank i ordets rätta bemärkelse. Denna bild togs i kväll, från "min" ö.
Kollar in material om grannens härskarämne, som är i sitt esse just nu, men i verkligheten på väg att hugga sig ordentligt i benet ...
Journalisten Patrick Holmström publicerade för en vecka sedan en intressant artikel som visar hur Putin tagit lärdom av fader Stalin hur man ockuperar sina grannländer, för Estlands del blev det en ockupation som räckte i ett halvsekel. Få se hur det går för Ukraina?
Putler själv är ju en produkt av Sovjetimperiet och det pärtar honom alldeles otroligt att det ramlade i bitar; vill han verkligen ha tillbaka det unkna och slutna rum som Sovjetunionen utgjorde? Knappas vill hans folk det? Jag tror att han istället kommer att få medelklassen, de rika och de utbildade emot sig, som kommer att lida mest av den isolering och valutanedgång som kommer att inverka på deras livsstil. För alla korkade som hyllar honom kvittar väl det "internationella", de är alltför "provinsiella" för att förstå bättre.
Här ett utdrag ur artikeln som hittas på:
http://svenska.yle.fi/artikel/2014/03/08/patrick-holmstrom-estland-1940-i-repris-pa-krim
"Sommaren 1940 hade sovjetiska soldater i praktiken ockuperat Estland efter att Moskva hösten innan beskyllt landet för fientlig inställning och krävt att trupper får marschera in och upprätta militärbaser. På olika håll i landet ordnades det demonstrationer till stöd för Sovjetunionen och Röda armén.
Upp till 40 000 människor sägs ha stått utanför Sovjetunionens ambassad på Pikk-gatan i gamla stan i Tallinn och hyllat Stalins sändebud Andrej Zjdanov, som nyligen anlänt från Moskva och tog emot hyllningarna på ambassadens balkong. Han blev efter kriget känd i Finland som ledare för kontrollkommissionen på hotell Torni i Helsingfors.
Zjdanov hade strax innan installerat lokala Moskvavänliga kommunistaktivister på nyckelposter och på tio dagars varsel arrangerat val till ett nytt parlament. Valet blev en stor seger för de kommunistiska kandidaterna, som alla godkänts av Zjdanov själv och var de enda som fanns på valsedlarna.
Parlamentets första åtgärder blev med stöd av demonstrationerna att utropa Estland till en socialistisk rådsrepublik och begära medlemskap i Sovjetunionen. På bandupptagningar från sessionen kan man höra hur det på ryska ropas "Uraa” i salen. Det var sovjetiska soldater som med vapen i hand övervakade att ledamöterna gjorde som de skulle.
Parlamentet utsåg en delegation som reste till Moskva två veckor senare för att framföra Estlands begäran inför Sovjetunionens Högsta sovjet i Moskva. Huvudtalare i delegationen var Johannes Lauristin, som förklarade att de estniska utsugarna går i de västeuropeiska kapitalisternas ledband.
- Västeuropas imperialister tog över inte bara ekonomin, utan också Estlands inrikes- och utrikespolitik. Den reaktionära klick som ledde landet trampade på även de mest grundläggande rättigheterna för de nationella minoriteterna och uppviglade och provocerade på alla sätt fram hat mellan folkgrupperna.
Räddningen var enligt Lauristin sovjetmakten. Det arbetande estniska folket hade sedan avskiljandet från Ryssland 1918 längtat efter den sovjetiska famnen, där de skulle få vara fria och utom räckhåll för de främmande förtryckarna.
- Denna folkets önskan har hela tiden brunnit i folkets hjärta med klar låga, sade Johannes Lauristin inför det sovjetiska parlamentet i Moskva den 6 augusti 1940, enligt stenografiprotokollen från sessionen.
Han läste upp ett tal som skrivits på förhand i Moskva efter att delegationens ledare Johannes Vares nekats att hålla ett tal han själv skrivit. Vares vägrade därför att säga något överhuvudtaget. Vares hamnade senare i säkerhetstjänsten NKVD:s klor och dog under oklara omständigheter i Kadriorgpalatset i Tallinn 1946.
- Leve mänsklighetens geni, miljoner arbetares förnuft och hjärta, vår geniala och älskade ledare - den store Stalin, avslutade Lauristin sitt referat av de ohyggliga förhållandena för arbetarna i Estland och sin begäran om att det nyligen utropade Sovjetestland skulle räddas från eländet och upptas i unionen.
Talet hälsades med stormande, stående ovationer och Leve kamrat Stalin-rop från församlingen.
Johannes Lauristins dotter Marju Lauristin blev för övrigt 40 år senare ironiskt nog en av förgrundsgestalterna i kampen för frigörelse från Sovjetunionen."
Lär inte bli gammal
Blankis. Uittamo, Åbo 17.3.2014. Foto: Håkan Eklund.
Detta ser kanske ut som öppet vatten, men det är det inte. Här är det blankis från strand till strand. Minus 13 C i morse och locket lades på Långvattnet som skiljer "min" ö Hirvensalo (skymtar i fonden) från fastlandet. Men den här isen lär dock inte bli gammal.
Nr 76/365.
Ådalslandskap
Uppströms Aura å, Åbo. 16 mars 2014. Foto: Håkan Eklund.
Gjorde under kvällen ett kort besök uppe på Vanhalinnaberget intill Aura å en bit norrom Åbo (skorstenen på bilden finns på Åbosidan). Till höger bakom tallen skymtar Aura å som rinner ner genom staden.
Vid tiden för Kristi födelse fanns här folk; åkrarna på bilden var säkert under vatten på den tiden.
Hittade ett pressklipp från 2008 på nätet där man skriver följande: "Arkeologistudenter vid Åbo universitet har vid utgrävningar i Vanhalinna i Lundo har gjort fynd som påvisar mänsklig aktivitet i området under tiden mellan 300 år före och efter Kristi födelse. Det här exceptionellt tidigt med tanke på den branta sluttningen som fynden gjordes i. Dessutom har man hittat bitar av lerkärl och bränd lera, som använts som isolering i stockkonstruktioner. Dessa fynd är daterade till tidig medeltid, ca 1000-1300 efter Kristus, då Linnavuoriområdets byggnader tros ha varit i försvarsbruk".
Nr 75/365.