Malta 3 - konfrontation

En holländsk gruppmedlem håller ett öga på två jägare (i jakttorn nere till vänster i bilden). De har turturduvor i burar en bit längre bort (som lockfåglar) samt vaktlar i bur nere i åkern till höger. Jägarna har skrivit en massa hotelser och målat hakkors för att skrämmas ... Dingli, Malta 14.4.2011. Foto: Håkan Eklund.

Min grupp (en tysk, en maltes och två engelsmän) tillbringade söndageftermiddagen (17.4) och kvällen pa den norra ändan av ön, med strålande utsikt över havet och sundet över till följande öar, Comino och Gozo. Många fältpiplärkor, korttålärkor, 3 blåtrastar, liror, några tornfalkar och rödfalkar. I strålande sol (men kylig vind). Massor med blommande orkideer och annat intressant. Tyvärr fanns det en massa fångstplatser överallt på hedarna där de med slagnät bl.a. fångar ljungpipare och taltrastar på hösten. Lagligt!

Klockan 19.00  hade vi möte uppe vid Red Tower (från 1600-talet) med BirdLifeMaltas informationschef och en tjej fran BBC som kom idag for att planera ett reportage for TV (till hösten) - och ville träffa en grupp i fält.

Sen när solen gått ner och vi skulle åka blev det annat. Mitt team hade redan gått till bilen, vi skulle åka, jag hade tagit min sista bild av solen som gick ner i havet, och se, då kommer jägarna i tre pick-ups, från olika håll samtidigt. En stor röd pick-up kommer rakt emot mig, bromsar förstås, men felbedömde underlaget (grus) och jag fick i sista sekund hoppa undan för att inte bli påkörd! Sen hoppade de ut och började gorma som galningar, en stor man (som körde) kom rakt på mig som stod med kameran + teleobjektiv på monopoden, började knuffa mig och frågade vem jag är ...

Jag tittade honom (detta var en storväxt man, i 50 - års aldern) stint i ögonen och svarade lungt på svenska vem jag var, han skrek "don't you speak English you foreign bastard", jag svarade igen lungt på svenska ... 
Sen gick han till nästa.  Det var den tyska killen, en man i min ålder (stor kille med skägg) som också var lugn som en filbunke (han har slagits mot nynazister i sitt hemland i samband med demonstrationer berättade han senare; varit med på flera camper på Malta = cool man). När de hörde att han kom från Tyskland började de skrika om kriget, Hitler, nazister ...

Vi hade instruktioner att hålla oss lugna och säga så lite som möjligt om det blev konfrontation, och det gjorde vi. Fast nog var det svårt att vara tyst, nog skulle jag ha haft ett behov av att käftas med dem, pa engelska ...

Resten gick på maltesiska mot våra maltesiska organiatörer. En halvtimme stod de omkring oss och skrek, nästan med huvudena ihop! De var så arga att de formligen kokade!  En del kunde jag förstå, när de blandade med engelska, den stora sade bl.a. att de är araber, att de är beredda att döda och dö tför rätten att skjuta vilka fåglar de vill - ornfalkar, turturduvor och precis vad som helst!

En ung engelsk tjej i vårt team ringde samtidigt polisen, hon var en ung "innocent looking" flicka som de inte tog någon notis om; hon höll videokameran vid midjan och filmade/spelade in hela incidenten ...
Sen kom polisen med blinkande lampor. Det blev först en massa käftande också med dem, polisen sade åt jägarna att vi har all rätt att på detta ställe titta i kikare och fotografera vad vi vill, som vilka turister som helst.

Intressant att se hur diskussionen småningom fick en ny vändning, men poliserna hade fullt jobb att lugna ner jägarna. Våra maltesiska kollegor berättade senare att de två som var värst hade fällts för tjuvskytte för ett år sen. Nu var vi uppe på "deras udde", trots att stället där vi var, var "public land" utanför en historisk byggnad med massor av turister ...

Vi kunde ha stämt dem (polisen frågade), men gjorde det inte - om de lovade att sluta störa oss. Värdefullt att se verkligheten på Malta. Tjejen från BBC fick se att detta är verklighet. Vi hörde sen från våra maltesiska vänner att de aldrig bryr sig om att konfrontera kvinnor (= bra), och de frågade aldrig BBC-tjejen vem hon var ...

En av killarna sade på engelska att de skjuter vad de vill, vi skall inte komma hit och titta på fåglar, det kan vi göra hemma! Här håller de fritt fran faglar med sina bössor ... "Vill vi skjuta mera, far vi till Egypten eller Argentina, där kan vi skjuta 1000 gånger fler fåglar", skrävlade de.
(Fåglar som till största delen lämnas kvar i terrängen ...).

Under tiden käftandet pågick hade fullmånen kommit upp, som speglade sig i vattnet långt nedanför - allt var oerhört vackert, samtidigt så destruktivt. Att nöjesjakt på fåglar under våren är så här viktigt för fullvuxna karlar, precis som på Åland i Finland, är sjukt.

Så här noterades incidenten på BLM:s i ett pressmeddelande som var i tidningen följande dag:

"The BirdLife teams have also been subject to aggressive behaviour. A pick-up truck yesterday evening stopped barely short of driving into a Spring Watch team at the Red Tower, causing one team member to jump out of its way to avoid being hit. A group of men then leapt out the truck and started insulting the volunteers. "
- den som de siktade på var jag, resten av gruppen hade redan satt sig i bilen.

Malta 2 - forbjuden sondagsjakt

Mariana (Bulgarien), Niel (UK) och Fiona (UK) följer bruna kärrhökar och lärkfalkar - och jägare, med sina kikare. Xemxija, Malta. April 2011. Foto: Håkan Eklund.

Sondag idag, och vi har varit ute sen 05.30. Idag ar jakt helt forbjuden, men det tycks inte jagarna bry sig om. Pa det stalle dar jag och min grupp var (vi stod utanfor ett litet vackert kapell), nere pa sydvastra sidan (SW om Valletta) - raknade vi 18 skott mellan kl.06.30 och 07.30. I omradet var det fler jagare an faglar! Det hade regnat hart  och mycket under  natten, men klarnade upp kl.06. (Totalt noterade alla grupper 96 skott under söndagen, när det inte får jagas ...).

Just ingen flyttning, bara tva tornfalkar som kom in fran havet. De forsvann bakom en kulle med manga jakttorn, tre skott hordes efter att tornfalken forsvunnit ur vara kikare ...  Jag var med en annan grupp pa samma stalle igar, och kunde notera att det vimlade av jagare i omradet. I varje liten skogsdunge (eucalyptus planterade av jagare) fanns det jakttorn, runt dungen har de hangt upp tomma olburkar i snoren att skramma upp faglar med ... Att vi var bevakade av manga ogon kunde vi konstatera nar en av vara security guys kollade in  deras frekvens pa nan typ av walkie-talkie, de rapporterade till varandra var vi var, hur vi rorde oss etc. Da och da kom det bilar forbi (pick-ups) med dessa smavaxta malteser med sina annu mera smavaxta jakthundar, och de gor allt for att se fientliga ut - men har nog svart att lyckas. Narmast ser de patetiska ut, och hela denna varjakt och jaktkultur som de har ar annu mera patetisk! Man far en kansla av att de "are at war" med allt och alla.

Nu nar jag lart mig lasa landskapet sa kan man inte undvika att se trapping hides (oftast av sten/betong) precis overallt, idag pa morgonen raknade jag ca 50 inom ett mycket begransat omrade. Varje akerlapp har sin egen ... Och jakttornen i omraden med buskar och trad nastan lika manga.

Igar hade jag ett mote med en jagare i Valletta, vi satt och pratade en timme. En trevlig medelalders man som troligen var en mera moderat jagare, erkande att han skjutit massor med arter tidigare, men nu enligt lag ...
Han sade att starar (Sturnus vulgaris) var goda i soppa ... jag papekade att vi bygger holkar for dessa faglar, och att de ar efterlangtade nar de vid forsta snosmaltningen en morgon sitter dar och sjunger!
Han hade en bivrak (Pernis apivorus) hemma som familjemedlem (forstas olagligt)! Hans dotter hade for 9 ar sen (!) kommit hem med en skadad bivrak (vingen sonderskjuten, de anvander hemmagjorda grova hagel for att plocka ner stora faglar) och den var fortfarande vid liv! Han matade vraken med kokta agg, brod med honung, pasta etc.

Sjalv var han emot varjakten, som han ansag bara vara ett politiskt spel. Att betala 50 euro for att skjuta en eller tva faglar var inte vart priset (darfor skjuter de allt vad de kan for att kompensera ...). Det ar ju 5600 jagare som i var ansokt om jakttillstand, och de har 2500 vaktlar att skjuta + 9000 turturduvor. Var de skall hitta alla dessa duvor vet vi inte, jag har annu inte sett en enda turturduva, och alla team (7 stycken) har sett under 10 stycken.

Jagaren  sade att nuvarande regering inte kommer att klara nasta val, att de nu gor allt for att fa foljande att fa trubbel med EU-domstolen, for att sabotera motstandarpartiets arbete ...

Jagaren sade ocksa att den yngre jagarkaren ar mera extrem an de aldre, att de gillar skjutvapen mera an de gamla som mest jobbade med trapping (fangade faglar med fallor).

Vara team har haft polis tillkallad vid manga olika situationer, ett 10-tal vapen har tagits i beslag och i dagens tidning "The Sunday Times" finns en artikel "Birdlife slams decision to return confiscated hunting guns" nar jagarkaren kraver att fa sina vapen tillbaka bara de kan visa pa korrekta dokument inom 48 timmar. De har namligen forlorat sina vapen nar de inte haft ratta papper med i falt. De maste ocksa bara en rod armbindel med licensnummer nar de jagar; vi ringer om vi ser jagare som saknar ...

Varje dag har vi markt hur vi blivit skuggade nar vi lamnar hotellet med vara hyrbilar ... detta ar ett riktigt maffiastalle. Det ar ocksa intressant att prata med ornitologer som varit med manga ganger, som upplevt mycket. I gar kvall satt jag i baren och pratade med en engelsman som i tiden jobbat pa Malta, och varit med om manga var-och hostkampanjer. Harom hosten var han med om att grava fram over 200 skjutna faglar i ett omrade, alla fridlysta, som hade skjutits ner och gomts under stenar. Senare pastod jagarkaren att det var fagelskadarna som haft med sig doda faglar och planterat ut dem for att misskreditera jagarna ...

Som helhet kanner jag att detta ar ett mycket fagelfattigt land, att det finns fler jagare an faglar! Att de ar desperata att skjuta ner de som vagar narma sig on ... Ett sjukt jagarsamhalle.

Malta 1 - skjuter just for fun

Geoffrey Saliba med den skjutna härfågel, upphittaren visar bilder där han var när fågeln sköts (13.4.2011 - under första vårjaktdagen). St.Paul´s Bay, Malta. 13.4.11. Foto: Håkan Eklund.
 
Kom igår (13.4) fram till BLF:s SpringCamp-läger här på Malta. Är tillsammans med BirdLife Malta och övervakar den illegala vårjakten, tillsammans med ett 30-tal ornitologer från sju olika länder (dock ingen annan  fran Skandinavien).

Genast jag kom fram igår, fick jag följa med ut till ett privat hem för att ta vara på en nyss skjuten härfågel (Upupa epops). Den hade skjutits av två jägare i en jeep, i ett litet bysamhälle, mitt framför näsan på den man som vi traffade. Han hade tagit fageln och gatt fram till jagarna och sagt att denna glomde ni kvar - de sade att den inte var deras ... Vi tog den till en veterinar som fastslog att den dodats av hagel
Skjuten just for fun ... Sjukt. Han hade fotograferat bilen och registernumret, liksom den skjutna fageln - men det racker forstas inte i ratten da inte sjalva skjutningen var dokumenterad.

Idag for vi ut kl. 05, holl koll pa ett halvt dussin jagare i ett farmlandskap nara kusten (vastra sidan). De hade fangade turturduvor och vaktlar i bur, som lockfaglar - men varken de eller vi sag nagra fritt flygande. Den enda fageln som kom inom skotthall var en tamduva, som helt sonika skots ner ...
Vi ar indelade i grupper om 4+1, har legitimerade vaktmanskap "at standby" i narheten, kanns som om jagarna betraktar inflygande flyttfaglar som fiender (liksom de betraktar oss, visar langfingret allt som oftast ...). Detta ar alltsa EU, i det som vi tror ett "civilicerat" Europa. 

Efter lunch fick  vi ett telefonsamtal fran en kvinna (kand kolumnist i en av dagstidningarna) som hade sett en skadad karrhok ga ner i en aker nara vagen. Jag och en flicka fran Skottland akte med en BLF-kille till stalle, kvinnan som bodde i narheten kom och visade oss - men det hjalpte inte, det var privat mark, och pa sadan mark far man inte ga utan markagarens tillstand ...  Runt omkring oss langs bergssidorna intill dalen kunde vi se ett 10-tal jagare i sina jakttorn ... BLF-killen ringde polisen, som faktiskt dok upp. Mycket motvilligt gick de in i akern, kollade 50 m2 (pa fel stalle), sade att de inte kan trampa ner vardefull skord, som var bullshit. Det var en ograsaker som anvandes for fagelfangst pa hosten, nar de enligt lagen far fanga bl.a. taltrast och ljungpipare ...

Poliserna korde sen ivag. Alldeles  tydligt ville de inte hitta nagot. Ocksa vi maste kora ivag. Kvinnan som sett karrhoken (brun) berattade att hon i fjol hade en carpenter som renoverade i koket, han fick syn pa en karrhok, rusade till sin bil, rev ut en hagelbossa och skot ner rovfageln. Fran hennes egen tradgard; hon sade att majoriteten av manniskorna ar urtrotta pa dessa jagare!

Senare pa e.m. for jag ut igen med ett team, till ett fint omrade hogt uppe, pa vastra sidan, med fin utsikt over havet. En bit norrut fran morgonens stalle.

Inga flyttande faglar och inga jagare. Horde nagra skott pa avstand. Jag vandrade runt i omradet och fotograferade "trapping hides" dar de fangar faglar pa hosten (taltrast, ljungpipare, vaktel, turturduva). Trots att det var en nationalpark hade de pa en massa smavagar skrivit "Private proerty" ..., trots att det inte var det. Tog en massa bider av stora mattor med fint blommande vaxer. Horde sjungande kornsparv och blatrast.

Efter middagen for jag ut med en BLM-kille och en Campdeltagare for att halla ett oga pa en grupp med overnattande hagrar (4 egretthagare och 36 natthagrar). Jag korde. Stallet lag langst nere i soder; vi holl vakt till kl. 23. I borjan sag vi en misstankt stralkastare spana i omradet, sen var det tyst. Kul att sitta i "skuggan av manskenet" av en mur och spana, vi hade en nattkikare som de fatt fran engelska SAS-killar; sag endast tre bilar med hanglande par, parkerade i omradet :-) En svart Mercedes kom sakta i morkret och parkerade 50 m fran oss, kunde ha varit "vem som helst", men i kikaren tyckte jag att det var ett par som ville var i fred ... Sag i kikaren nagon ga med pannlampor ner mot stranden, ratt nara de overnattande hagrarna, sag att det var ett par - foljde med nar de slog upp ett talt under ett klippovehang, satte ut en massa sma stearinljus utanfor (som slocknade i vinden ...), sen krop de in i taltet. Alltsa icke jagare. Vacker fullmane (nastan).  Horde en drillsnappa och sag skuggan av en lira mot vattnet.

Intressant att kora tillbaka, Maltakillen som skulle visa vagen somnade, och jag fick gissa mig fram och titta pa skyltar. I Rabat korde jag fel, som killen markte nar han vaknade, det var bara att svanga om. Sen blev det ratt. Halva on ar ett enda urbant omrade med miljoner vagar.

Thursday 14th - PM (= rapport fran BLM:s webbplats)

• Shot Quail recovered from Marsascala.
• Large number of herons roosted in the South. A team  has been organised to watch over them for the night.

Nu ar det midnatt, kom nyss tillbaka till hotellet. Hann fa en ol innan de stangde baren. Smakar underbart efter en lang dag.

Jag har inte mojlighet att ladde ner bilder, sa det far bli ett antal bloggar utan illustrationer.
Info om Bird Life Malta hittas pa sidan: www.birdlifemalta.org
Har en lank till harfagelincidenten, killen som vi besokt som hade plockat upp en nyss skjuten harfagel: http://www.birdlifemalta.org/Content/hunting/actnow/reveal/eyewitnessstatements2011/1105/

Mot tundran

Mindre sångsvan, sångsvan, sädgäss. Pemar 10.4.2011. Foto: Håkan Eklund.

Så här skulle nog inte Jorma Luhta ha gjort, åtminstone inte för den bok han jobbar med just nu. I den skall han inte ta en enda bild från bil eller från vägkant. Som här. Jag kunde inte låta bli att dokumentera tre nordliga arter, rastande på en åker i grannkommunen - här höll de till hela söndagen.

Den som vilar sig är en (ung) mindre sångsvan (Cygnus columbianus ssp. bewickii), den som viftar med vingarna en sångsvan (Cygnus cygnus) och de som betar i bakgrunden är sädgäss (Anser fabalis). På finska heter den sistnämnda arten "metsähanhi", dvs. "skogsgås", som är ett talande namn beträffande häckningsbiotop. De häckar ju i skogsområden gränsande till torvmarker i norr och öster; en art som pressas hårt av jakt i Finland. Tyvärr.

Sångsvanen däremot är en framgångsart. När författaren och naturfotografen Yrjö Kokko skrev sina sångsvansböcker för 60 år sen (Sångsvanens land, 255 s - utkom på svenska 1951/Ne tulevat takaisin, 1954) och uppmärksammade sångsvanens närstående undergång (hade jagats hårt under ofärdsår), blev det en vändning. Sångsvanen fredades och blev vald till Finland nationalfågel; idag häcker de igen över hela landet. En framgångssaga. Och Kokkos sångsvansböcker är klassiker (samtidigt också litterära fågelfotoböcker; har beskriver detaljerat sina fotoförsök ...).

Den mindre sångsvanen är en sällsynthet i Finland, som främst ses under flyttningen tidigt på våren, alltså just nu. De häcker långt uppe på den ryska tundran. I Estland kan man se stora ansamlingar av mindre sångsvan i april, innan de drar vidare längs den arktiska flygkorridoren längs Finska viken, Ladoga, Vitahavskarelen upp till tundran.

Så här presenteras mindre sångsvan på en naturinfosajt i Finland:
http://www.luontoportti.com/suomi/sv/linnut/mindre-sangsvan

Mindre sångsvan

Cygnus columbianus ssp. bewickii

• Familj: Egentliga andfåglar – Anatidae
• Allmänna kännetecken: En stor vit sjöfågel. Ungfågeln ljusgrå .
• Storlek: Längd 115-127 cm, vingbredd 170-195 cm, vikt 7,9-8,4 kg.
• Bo: En stor bobal byggd av växtdelar på marken.
• Häckning: Häckar inte i Finland. Lägger 3-5 ägg som ruvas i 29-30 dygn. Ungarna flygfärdiga efter 40-45 dagar.
• Utbredning: Häckar på den arktiska tundran i nordöstra Ryssland och i Sibirien (den hos oss påträffade underarten bewickii).
• Flyttning: Påträffas i Finland årligen under flyttningen från slutet av september till december och på våren i april-maj. Observationer också på vintern, men de viktigaste övervintringsområdena finns längs södra Sveriges stränder, i danska sunden och i Nordsjöområdet.
• Föda: Vattenväxter som t.ex. nate, bandtång, andmat och strändernas olika gräsarter.
• Läten: Svanlikt trumpetande.

Mindre sångsvan liknar mycket sångsvanen, men är en mindre och mer korthalsad sjöfågel. Bästa kännetecknet jämfört med sångsvan är mindre gult på näbben. Näbbens gula område är inte kilformat och når inte ut till näsborrarna som hos sångsvanen. Den unga mindre sångsvanen är likt de andra svanarna ljust brungrå. Ungfågeln får sin vita fjäderdräkt under ruggningen den följande sommaren efter födselseåret. Den gula färgen på näbben saknas hos ungfågeln. Lätet är sångsvanslikt, men inte så trumpetande utan mjukare och mer skällande

Börjar gilla Magasinet

Lotskutter, Utö, Väståboland. 2.4.2011. Foto: Håkan Eklund.

Det har tagit sin tid för mig att vänja mig med FS Magasin-konceptet. Tyckte länge att upplägget var väl "skolboksaktigt" och upprepande, men nu hittar jag mig själv studerande bildkritiksidorna med större intresse än tidigare. Bildskaparvinklat till max.

Har länge känt att en massa allmänt tyckande om bilder inte ger något (på FS), men Magasin-upplägget med experter inom olika områden som ger läsarbildkritik är bra. Ännu trevligare är det förstås att läsa om "expertfotografernas" åsikter om sina egna bilder, speciellt när det handlar om sådana motivområden som jag själv inte fotograferar. Denna gång är jag helt såld på Francois Gillets stilleben-bilder, helt enkelt underbara! Gatufoto och husdjur är också mycket givande, och mångt och mycket annat.

Kul också med de 34 första sidorna på ett annat papper, mjukt, matt, strävt och "mysigt". Gillade reportaget "På jakt efter ögonblicket"; alltid lika intressant att få en inblick i olika fotografers vardag.