Krigsveteranen
Harald, snart 91 år. Bramsen, Komossa 25.7.2014. Foto: Håkan Eklund.
Gjorde en avstickare till Bramsbacken i Komossa och mammas hemgård som nu sommartid bebos av hennes bror Harald (f. 1923) och hans fru Mägne. En vacker gård som morfar Arvid byggde efter hemkomsten från Amerika där han tillbringade de sju första åren av sitt äktenskap (gifte sig 1915), allt för att ha råd att lösa ut hemmanet från sina svärföräldrar.
På bilden kollar jag och Harald in de fina träarbeten som han gjorde under krigsåren ute i de Östkarelska ödemarkerna, masurknölarna gjorde han till skålar i Shemenski, vid Svirfronten (långt inne i dagens Ryssland ...). Harald som var maskingevärsman i IR 61 var också med om de svåra striderna vid Tienhaara på Karelska näset i juni/juli 1944, ett blodigt fältslag som räddade vår självständighet.
Efter kriget flyttade Harald och hans fru Mägne till Sverige där de tillbringade ett halvt sekel. Tavlan på väggen med motiv från hans barndoms Komossa har han målat själv.
Det intressanta med byn Komossa är att det är den sista svenska byn, några kilometer genom skogen österut möter det finska Finland som sen sträcker sig hela vägen ut till ryssgränsen. Västerut är det 15 - 20 km till havet, med helsvenska byar. Detta är språklig gränstrakt i Österbotten; men trots att språken är helt olika på var sin sida, utgör det inget problem - var och en sysslar med sitt. Och Harald som bott största delen av sitt vuxna liv i Sverige pratar inte finska, men det är han inte ensam om i byn. I de finska byarna kan man å andra sidan ingen svenska. Detta skulle vara kul att dokumentera.
Nr 206/365.
- hawk
- hawk
Sten
- hawk
Sten