FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Krigsveteranen


Harald, snart 91 år. Bramsen, Komossa 25.7.2014. Foto: Håkan Eklund.

Gjorde en avstickare till Bramsbacken i Komossa och mammas hemgård som nu sommartid bebos av hennes bror Harald (f. 1923) och hans fru Mägne. En vacker gård som morfar Arvid byggde efter hemkomsten från Amerika där han tillbringade de sju första åren av sitt äktenskap (gifte sig 1915), allt för att ha råd att lösa ut hemmanet från sina svärföräldrar.

På bilden kollar jag och Harald in de fina träarbeten som han gjorde under krigsåren ute i de Östkarelska ödemarkerna, masurknölarna gjorde han till skålar i Shemenski, vid Svirfronten (långt inne i dagens Ryssland ...). Harald som var maskingevärsman i IR 61 var också med om de svåra striderna vid Tienhaara på Karelska näset i juni/juli 1944, ett blodigt fältslag som räddade vår självständighet.

Efter kriget flyttade Harald och hans fru Mägne till Sverige där de tillbringade ett halvt sekel. Tavlan på väggen med motiv från hans barndoms Komossa har han målat själv.

Det intressanta med byn Komossa är att det är den sista svenska byn, några kilometer genom skogen österut möter det finska Finland som sen sträcker sig hela vägen ut till ryssgränsen. Västerut är det 15 - 20 km till havet, med helsvenska byar. Detta är språklig gränstrakt i Österbotten; men trots att språken är helt olika på var sin sida, utgör det inget problem - var och en sysslar med sitt. Och Harald som bott största delen av sitt vuxna liv i Sverige pratar inte finska, men det är han inte ensam om i byn. I de finska byarna kan man å andra sidan ingen svenska. Detta skulle vara kul att dokumentera.

Nr 206/365.

Inlagt 2014-07-29 22:16 | Läst 1683 ggr. | Permalink
En osjungen hjälte helt enkelt, kul att läsa!
Svar från Håkan Eklund 2014-07-30 20:27
Tack, ja - striderna vid Tienhaara var grymma.
- hawk
Fin bild o fin berättelse - extra kul med spegeln i övre vänstra hörnet, må gott, LO
Svar från Håkan Eklund 2014-07-30 20:28
Ja, tyvärr är detta ett snapshot. Han ville nog inte bli fotograferad. Med lite planering kunde bilden ha blivit mycket bättre, men du vet - dokumentärt är inte alltid perfekt ...
- hawk
Intressant läsning. Harald är den viktigaste i bilden men ser med nyfikenhet på tavlan och masurskålarna. Skålar som förmodligen ingen gröper ur idag. Jag och min fru Riitta hjälpes åt att gräva ur en modell mindre när vi var i värmland på70 talet.
Sten
Svar från Håkan Eklund 2014-07-30 20:29
Ett stort jobb kan jag föreställa mig. Masurknölar är ju hårda som sten ..., eller hur Sten?
- hawk
Sten Björklund 2014-07-30 20:44
Jag kanske ser hård ut men är nog ganska mjuk. Man fick ta tag i fibrerna i kanten på skålen och dra ur dom. ( om du förstår. )
Sten