Så öppnades ridån

Hornsund, Svalbard 5.6.2007.   Foto: Håkan Eklund.

I dagar hade vi kört i dimma och sjörök, som hör den tidiga våren till längs Spetsbergens västkust: från Tromsö, med strandhugg på Björnöya, genom drivisbälten. Norrut, norrut.

Så en kväll när vi stävar in i Hornsund öppnas ridån, och där ligger det vilda vita arktis framför oss - snarare omger oss i tre vädersträck.

Och en timme senare hittar vi resans första isbjörn med byte (storsäl) inunder Hornbreen glaciären, och får besök av en ismås som är vitare än vit - och livskryss för mig.

Eftersom jag just nu packar för kokheta Grekland  (åker i morgon) försöker jag svalka ner mig med dessa arkiska miljöer ...

En helt vanlig lördag

Åbo, 30 juni 2007. Foto: Håkan Eklund.

Det är sällan jag fotograferar i stan (=Åbo); vad behöver jag sådana bilder till brukar jag tänka ... Men, varför inte. Kanske bara för skojs skull, för att öva - om inte annat.

Köpte igår en tegelstensbok: "The Great LIFE Photographers" (2004) på rea, 608 sidor med dokumentära bilder, tagna av samtiliga 90 fotografer som i tiden jobbade för tidskriften - och blev inspirerad. De flesta bilder avspeglar vardagen; härligt.

Så visst kunde man väl också dokumentera vardagssamhället, tänkte jag. Och tog med kameran på stadspromenaden. Här är det tre saker som gäller: ett maratonlopp genom stan som alla andra får stanna för, vanliga lördagsflanerare/turister och ett mc-gäng med rött ljus. En helt vanlig lördag i juni. 

Medeltida färger

Nunnegatan, Åbo 30 juni 2007. Foto: Håkan Eklund.

Gjorde ett besök inne i stan (Åbo) igår för att kolla in medeltiden med kameran. Åbo arrangerar varje sommar en medeltidsvecka med alla möjliga spektakel, med människor klädda i medeltida kläder, uppträdanden, hantverksförsäljnng etc.

Kom snabbt underfund med att det var svårfotograferat med alltför många människor i trånga gränder där ljuset var mycket besvärligt med skarpa kontraster mellan solljus och mörka skuggor.

Jag och frun sökte oss snabbt därifrån. Men se, på Nunnegatan utanför muséet AboaVetus ArsNova med sin fina målade mur står en kvinna med sin mobiltelefon och pratar/lyssnar ; ljuset är mjukt och färgerna matchande ... Det gröna i hennes dräkt har samma färgton som den på väggmålningen; medeltida färger?

Meteoritkratern

Söderfjärden, Vasa/Korsholm, juni 2007. Foto: Håkan Eklund.

Vid besök i Vasatrakten kan jag inte låta bli att göra en tur över den gamla meteoritkratern som länge varit odlingsbygd.

Här tillbringade jag många dagar per vår under de år jag bodde i Vasa; ett mycket bra flyttfågelställe under tidig vår. Och under hösten samlas tranor i tusental på dessa åkar, här äter du upp sig innan de  fortsätter flyttningen. Också svenska tranor från Västerbotten och Norrbotten kommer över Kvarken i september och sällar sig till de österbottniska tranorna här på Söderfjärden. Innan de fortsätter söderut i början av oktober.

Också nu när bilden togs fanns ca 100 tranor på en åker, troligen icke häckande individer. 

Och när jag stannade för att fotografera på ett annat ställe hörde jag en gammal bekant, en sjungande ortolansparv! En fågel som nästan helt försvunnit från vårt odlingslandskap.

Havet i väster

Oravaisfjärden under midsommarnatt, 2007. Foto: Håkan Eklund.

För oss österbottningar ligger havet i väster, det är det som till stor del format vår identitet. Den som bor vid havet har hela världen inom räckhåll; det är bara att sätta segel och sticka till andra sidan jordklotet. På egen köl om man vill.

Visst är det märkligt att Österbotten som ligger på västkusten heter vad det heter, och Västerbotten som ligger på östkusten likaså .... Men om man utgår från Kvarken, från havet - så ligger Västerbotten i väster och Österbotten i öster.

Bilden ovan är tagen i min hemkommun Oravais strax innan midnatt under årets ljusaste tid; dessa nätter älskar jag över allt annat. Med 500 mm på enbent stativ utanför Café Kaffestugan vid riksåttan (E8).