Aldrig brist på motiv

Bläckfisk, Skala Sykaminias, Lesvos  6.7.2007. Foto: Håkan Eklund.

Det är alltid lika inspirerande att under semesterresor i främmande milöer gå omkring med kameran.
Det är aldrig brist på motiv.

Här hänger styckade bläckfiskdelar i solen utanför en fiskrestaurang; nyttan med detta kom jag aldrig underfund med.

Hett i skuggan

Fornborgen i Mytilini, Lesvos 9 juli 2007. Foto: Håkan Eklund.

Tillbringade en vecka på Greklands tredje största ö, Lesvos. En mycket behaglig ö som jag gärna skulle återvända till (helst tidig vår för att fågelskåda ...).

Vänliga lokala människor, mysiga gamla städer och byar, vacker natur och ett härligt havsvatten. Och ön är ännu inte förstörd av turism.

Men det var hett; här på bilden är det 40 grader i skuggan, och värmen från den gamla borgens väggar intensiv.

Ensam i mäktig natur

Juninatt i Forlandsundet, Svalbard,  7.6-2007.  Foto: Håkan Eklund.

Finns det något mäktigare än att med ett ensamt litet fartyg kryssa omkring i mäktig arktisk kustnatur? Att dygnet runt se varken människor eller spår av människor, inte ens andra fartyg - bara natur; härligt.

Det är det bästa med att besöka Svalbard tidigt under säsongen, innan "alla andra" hunnit fram. Det låter förstås egoistiskt, som det är - men så mycket människor har vi ständigt runt oss, att det ibland är så skönt att bara var ensam med mäktig natur (i det här fallet tillsammans med 12 andra gäster på båten ...).

Här är vi iland på en udde, där vi bl.a. fotograferade svalbardrenar, kustsnäppor, överflygande praktejdrar och mycket annat. Och från fjällsidan hördes skällande fjällräv.

Slumrade till

Storsäl (Erignathus barbatus), Svalbard 8.6.2007.  Foto: Håkan Eklund.

Det blev ovanligt många sälmöten under tiodagarskryssningen på Svalbard: grönlandssäl (2500 på ett ställe i drivisen), vikare, knubbsäl (världens nordligaste koloni) och sen dessa flegmatiska storsälar som låg utströdda på isflaken inne i varje fjord.

Både med fartyget m/s Stockholm och med utflyktsbåtarna (Zodiac) kom vi mycket nära utan att de brydde sig det minsta. Vi var troligen de första människorna som den här storsälen mötte, sen förra hösten ...

Och den slumrade till när vi var som närmast. Det kan man kalla tillit. De är ordentligt stora, 2,5 m långa och ca 350 kg. Isbjörnens favoritmat ...

Äntligen fångad

Praktejder (Somateria spectabilis), Svalbard 9.6.2007. Foto: Håkan Eklund.

Äntligen kunde jag säga: "äntligen praktejder" - när vi hittade en liten flock bland vanliga ejdrar inne i en isig fjord. Detta har alltid varit en otursart för mig, trots att jag fågelskådat i fyra decennier ... har jag aldrig tidigare sett praktejder. Den har jag missat ett otal gånger, på ställen i Skärgårdshavet och Kvarken under tidiga vårar där den är genomflyttare.

Nu låg jag framme i fören på vår Zodiac (gummibåt) och kunde fånga den med mitt 500 mm - vilken skönhet!
Innan 10 dagars kryssningen var slut hade vi loggat 53 praktejdrar; inte illa.