Svårt

Videkissor intill näktergalslunden, Hirvensalo 15.3.2008.
Foto: Håkan Eklund.

Regn och snöslask idag igen. Det vill säga typiskt vårväder. Hörde ändå sjungande sånglärkor, såg flyttande sångsvanar och mötte ett meståg i skogen under hundpromenaden. Det senare kändes udda och vinterbetingat - men det är ju egentligen vårvinter ännu på mina breddgrader. I meståget i uggleskogen fanns trädkrypare, tofsmes, talgoxe, blåmes och några stjärmesar, på nära håll. På lagom avstånd för 500 mm, de skulle ha fyllt hela bildrutan, men den tegelstenen hade jag inte med i regnet.

Istället har jag 100 mm som "standardobjektiv" på ett av mina kamerahus, ett objektiv med ett stort användningsområde. Kameran bär jag i en vattentät packpåse i en 6 euros axelväska, enkelt och bekvämt.

Men att fotografera på nära håll på frihand tycker jag är svårt, fortfarande.  Tycker alltid att skärpedjupet blir för begränsat, när inte ens enstaka videkissor på en kvist ryms in.

Droppoptik

Efter vårregn, Hirvensalo 14 mars 2008.  Foto: Håkan Eklund.

På morgonen fanns det vattedroppar som hängde i alla träd och buskar; försökt fånga några på bild. På skoj förstorade jag upp vattendropparna på denhär bilden, svängde bilden ett varv runt - och ser tydligt en spegelbild av byggnaderna i bakgrunden. Som till och med går att känna igen. Som genom bästa optik ...

Noterade blommande hassel i skogen, hörde samtidigt flyttande snösparvar flyga över - kul! Det är en art som jag sällan sett i Åbotrakten. Lätet är omisskännligt, en art som jag är "uppvuxen med" uppe på slätterna i Österbotten. Den var alltid en av de första flyttfåglarna som drog omkring i stora flockar ute i odlingslandskapet eller provianterade längs vägkanten (om det var mycket snö på fälten) på "riksåttan"/E8 som går mellan Åbo och Tromsö.

Ännu värdefull

Ek som ännu har mycket att ge, Hirvensalo 13 mars 2008. 
Foto: Håkan Eklund.

Regn och snöslask idag. Kort skogsbesök med vovven i ett  litet lundartat område med många döda träd. En bristvara i putsade ekonomiskogar.

Speciellt sällsynt är det med död ved av ädla lövträd utanför skyddsområden. Ett värdefullt växtunderlag för många speciella arter.

För resten av dan gäller datorn, nya tidskriftsnummer skall planeras  - utlovade tidningsartiklar skrivas. Sätter just nu sista  handen vid en Svalbardartikel som skall ingå i kommande söndagsnummer av Hufvudsstadsbladet, Finlands största svenskspråkiga dagstidning (www.hbl.fi).

Tio timmar i bilen

Oravaisfjärden 12.3.2008, kl.18.30.  Foto: Håkan Eklund.

Ok, det blev 780 km för denna bild ... känns det liksom. Tio timmar i bilen är ett annat mått.

Var på Rovdjursdelegationens möte i Vasa idag, dit är det 4 timmars körtid från Åbo. Körde sen upp till Oravais för att leverera två lådor med Skärgård (temanumret om 1808-09 års krig) till Oravais historiska förening. Körde sen till mitt sommartorp i samma kommun där jag hade tänkt övernatta. Står på verandan med famnen fylld med kläder och matkassar - för att märka att jag hade med fel nyckelknippe ...

Valde att köra tillbaka till Åbo (räcker 5 timmar). Passerade Oravaisfjärden halv sju, just när solen gick ned. Kul att se is, som jag inte sett här nere i södra Finland under hela vintern.

Annars: killen som satt som ordförande i Rovdjursdelegationen visade sig vara en gammal arbetskollega som jag inte träffat på 24 år, så det var inte en helt bortkastad resa.

Sen väntar förstås ett jättejobb att få vanligt folk att förstå att människan inte är ett bytesdjur för varken varg eller björn (fick en känsla av att många i delegationen troligen var rovdjurshatare ...).

Egentligen är det svårt att fatta hur okunniga människor är om djur och natur. I sig skrämmande. Jag tycker att det är tragiskt att kvinnor inte längre vågar plocka bär och svamp bara för att jägare har skrämt dem med de "farliga rovdjuren" ...

3-tåig

Tretåig hackspett (Picoides tridactylus), Satava 11 mars 2008. 
Foto: Håkan Eklund.

Efter många timmar vid skrivbordet gjorde jag ett sent eftermiddagsbesök till ett bergsområde på grannön. Släpade med 500 mm, och det var bra. På vägen tillbaka till bilen klättrade jag ner från berget, passerar en dalgång med några döda granar - går i mina tanker då jag plötsligt blir varse ett försynt knackande från trädet ovanför mig.

Tittar upp och ser en tretåig hackspett i provianteringsbestyr. Försiktigt lyfter jag min tunga kanon, tar en massa bilder - men det är många kvistar i vägen. Några bilder blir nöjaktiga; det är inte så lätt att på fri hand fota med ett massivt 500 mm objektiv nästan rakt uppåt. Den här bilden tagen med bländare 4,0 och 1/100 s.

Gladde mig åt mötet, detta är den enda tretåiga hackspett jag sett i vinter  - i fjol såg jag inte en enda. Arten är en utpräglad "gammelskogsart", en indikatorart för naturskogsartade bestånd där också duvhök och sparvuggla trivs. En skogstyp som det inte finns mycket kvar av, tyvärr.

Just här där bilden togs fanns det bara en halv hektar skog av den rätta sorten. Detta är också en tyst och försynt fågel som är lätt att missa.