Med leriga skor
Att fotografera i Namibien
Andy Horner fotograferar vid ett vävarbo vid väg C14 i Namibia, 17.4.2008. Foto: Håkan Eklund.
Att fotografera i torra, dammiga förhållanden som i Namibia är onekligen en utmaning. Det gäller att skydda utrustningen på ett enkelt och praktiskt sätt. Jag löste problemet på följande sätt: bytte inte objektiv (nästan) alls, höll alltid kamerorna i tunna och lättanvända packpåsar när jag inte fotograferade och undvek att inne i den evigt dammiga "truck-bussen" eller i tältet sitta och pillra med kameran/radera bilder etc. Inne i trucken höll jag kameraväskorna hela tiden skyddade i en sopsäck av plast (just där jag satt dammade det in från en springa i golvet). Resultatet var gott, inte ett enda dammkorn på sensorn på någon av mina tre kameror under två veckor.
Istället för att köra med vanlig kameraryggsäck hade jag från Biltema köpt in ett antal axelväskor i tyg (a´6 euro), en för varje kamera. Lätt att ta ut kameran/sätta tillbaka (inkl. i och ur packpåse) vid fotografering. Jag hade också bestämt mig för att bara ta med/ använda tre-fyra objektiv, ett på varje hus: 300 mm + 1,4 teleförlängare, 100 mm makro samt 50 mm/10-22 mm vidvinkel. Det senare använde jag sällan och det var det enda huset som jag bytte objektiv på några gånger. På bilden ovan använde jag vidvinkeln.
Enda stativ som jag hade med var en praktisk "en-benare". Det senare hade jag stor nytta av inne i trucken när vi var på safari i Etosha, att hålla stadigt med telen och hitta genom de små fönsteröppningarna när motivet inte fanns på min egen "fönstersida". Trucken vi hade var tyvärr olämplig för safarifotografering eftersom fönstren var indelade i fyra delar, det var mycket opraktiskt och besvärligt när alla skulle till och försöka fotografera på samma gång.
Visst skulle man gärna ha med hela arsenalen, men vid obekväma resor gäller det att våga välja bort. Istället hade jag köpt ett extra kamerahus (Canon 20D), begagnat och billigt, exklusivt för att minimera objektivbytandet.
På bilden ovan hade vi tur, här kunde vi fotografera en pygméfalk (Polihierax semitorquatus) som häckar med i dessa stora "våningsbon" som Sociable Weaver (Philetarius socius) koloniserar. Pygméfalken är pyttliten (18-20 cm) och troligen en av världens minsta dagrovfåglar. När jag bodde i Botswana (1992-94) såg jag bara pygméfalk en gång i södra Kalahari, nu blev det första närkontakten. Trots alla lejon, giraffer, zebror och allt annat blev detta falkmöte det bästa faunautbytet för min del!
Från Namiböknen
Sossusvlei, Namib-Naukluft Park, Namibia. 18.4.2008. Foto: Håkan Eklund.
Det område som imponerade mest under Namibienresan var ökenområdet i Namib-Naukluft Park som sträcker sig från Luderitz i söder till Swakopmund i norr. Parken är en del av Namiböknen som sträcker sig från Olifant River i Sydafrika till Carunjamba River i Angola, alldeles längs atlantkusten. Det handlar om en sträcka på ca 2000 km; öknen sträcker sig 100-150 km in från kusten. Alltså ett långsmalt kustnära ökenområde.
Här kunde jag ha stannat en hel vecka! Ett drömställe för en naturfotograf. Sanddynerna är ungefär 200 - 300 m höga och formas ständigt om av vinden. Åstopparna flyttar på sig åtta meter per år; här ovan s.k. "star dunes" som formats av vindar från olika håll.
När vi i soluppgången nere på slätten fotograferade sanddynerna den 18.4 kunde jag bl.a. notera en sjungande Black-Eared Sparrowlark (Eremopterix australis). Hannen är nästan helt svart.
Namib-Naukluft parken är ungefär 50 000 km2, som gör den till Afrikas näststörsta nationalparksområde.
I Himbabyn
Himbakvinna med baby, Kamanjab, Namibia 22.4.2008.
Foto: Håkan Eklund.
På vägen upp till nationalparken Etosha stannade vi en natt i Himba Camp alldeles intill en liten by där en grupp kvinnor och barn från Himbastammen bodde. De levde delvis på turism, dvs. att låta "overland-resenärer" som övernattade i Himba Camp att besöka byn och fotografera deras liv och leverne. Vi hade med ris, socker och motsvarande som bytesvaror.
Ett mycket intressant ställe som gav en liten inblick i hur traditionella afrikanska stammar levde i tiden; en stor del av Himbastammen föredrar att fortfarande leva på "gammalt sätt".
Speciellt kul var det att inne i en hydda få höra om deras livsstil, kunna bekanta oss med de få ägodelar som de hade och höra och se hur de skötte sin hygien utan att använda vattten ... (använde rök från vissa torkade växter som hölls i en skål med lite glöd).
Lärorikt och tankeväckande.
Afrikaljuset
Vårt mobila hem i två veckor, i månsken ute på savannen.
Namibia 18.4.2008. Foto: Håkan Ekund.
Solen har gått ner, hettan avtar snabbt och månen har gått upp över savannen. Nattkören från olika arter av syrsor och insekter tilltar i styrka. En ensam schakal ylar och på vägen tillbaka till lägret skrämmer vi upp en afrikansk berguv (Bubo africana) från sandvägen. En av de 125 fågelarter jag lyckades artbestämma, de flesta från "Marvin" - vårt mobila hem.
Detta ett stycke minnesfragment från intensiva två veckor "Namibien-runt" i sydvästra Afrika, med naturfotokursen som Andy Horner leder. En bråkdel av alla de upplevelser och intryck som hann samlas.
Det blev många bilder, men en stor del är inget att hurra för. Det är bara så i Afrika att för den digitala tekniken är det bara stunderna runt soluppgång och -nedgång som ger bra bilder. Ljusmässigt. Resten av dan är inget vidare, ljuset är för hårt. Kontrasterna besvärliga. Men lärorikt att jobba med.
Samtidigt är det skönt att vara hemma igen, i det nordiska ljuset. Jag undrar hur många fotografer här uppe egentligen fattar hur priviligerade vi är, som har ett sånt fantastiskt ljus att jobba med.
Mellanrapport
Kom igar ut ur buschen for att ta in sval och syrerik Atlantluft, harligt. Nere i sodra Namibien hade vi plus 35 grader, men det var det vart - omradet med sanddynerna var imponerande!Idag var vi ute pa havet utanfor Walvis Bay och fotograferade salar, delfiner, pelikaner och annat smatt och gott. Sag ocksa sodra halvklotets motsvarighet till storlabb.
I morgon far vi igen tillbaka till buschen, norrut till det riktiga Afrika, till lejon och hyenor. Det skall bli spannande.
Walvis Bay och Swakopmund dar vi tillbringar veckoslut paminner ju mera om Europa an Afrika ...
Basta fotoutbytet hittils ar narbilder pa pygmefalk vid en Acacia erioloba med ett jattebo dar Sociable Weaver hackade. Haftigt!