Vitryggsmöte

Vitryggens skog, Hirvensalo, Åbo. 3 november 2008. Foto: Håkan Eklund.

I morse fick jag signaler från mitt undermedvetna att ta kikaren med till skogen. Den har jag faktiskt inte alltid med. Gjorde impulsivt ett undantag och satte hunden i bilen och åkte till ett område som jag inte besökt på en tid. Lekte med kameran en stund med en björkskog som motiv.

Plötsligt hörde jag hackspettknackningar från björkdungen, kollade med kikare och hittar spetten i en murken björk. Ser också att hackspetten har en bländvit rygg, strekad på sidorna och ljusröd under = vitryggig hackspett! För en fågelintresserad är det högtidsstund; synd bara att jag hade 100 mm makron med mig. Tänkte ändå ta en bild med den, men då flög hackspetten iväg, tog höjd och försvann söderut över skogen.

Har förstått att det är många hackspettarter på vandring i höst; detta var också en vandrare. Vitryggen är en sällsynt häckfågel i Finland; i Sverige är den ännu mera fåtalig. I Åbo har jag aldrig tidigare sett arten.

Längs glashal stig

Längs spångad led i Pomponrahka, nära Åbo flygfält. 2.11.2008.
Foto: Håkan Eklund.

Ibland är det kul att använda kameran som pensel, att bara dra snabba penseldrag över duken, med långsam slutartid. Som här, när fru A vandrar längs glashala plankor på den spångade leden genom Pomponrahkaskogen en bit från flygplatsen i Åbo. Vi hade minus fyra grader på natten, sol på dan - och plankorna var både hala och förädiska. Men det var fin höstkänsla i skogen.

Har en massa recensionsböcker på hög som väntar på att recenseras för några tidningar, hade tänkt göra det i kväll - men hamnade på bio med fru A plus kompispar. Väl hemkommen har jag istället läst andra korrektur på min artikel om BioFoto Finland som publiceras i nästa nummer av Naturfotografen; historia i sig. En helt ny lokalavdelning till norska Bio Foto. En mycket livskraftig lokalavdelning finns också i Sverige, som fungerat som inspiratör för oss.

I Norge tror jag inte att man vet så mycket om Svenskfinland, och att vi "fotograferar på svenska" längs kusten och i skärgården. Naturfoto i Finland är mera än att sitta i björnkojor ... Och för oss med svenska som modersmål är det alltid kul med kontakter västerut.

Giftig

Besksöta (Solanum dulcamara), Kakskerta, Åbo. 1 november 2008.
Foto: Håkan Eklund.

Solglimtar och regnskurar omvartannat idag. Gjorde en eftermiddagstur ut till grannön Kakskerta, parkerade på måfå nära en gammal brygga - hann bara stiga ur bilen när jag fick syn på besksötan som klängde i en fläder. Visste att jag inte hade bild på dessa giftiga bär.

Mulet med mjukt och fint ljus. Såg ett stort och gult hallonblad i bakgrunden, passade in bäret - och klick. Inget speciellt med detta, men blev ändå en artbild som jag känner mig nöjd med.

Just nu är jag "exponerad" i ett diskussions teveprogram om filmen "Varg" (med Kerstin Ekman), men eftersom vi kastade ut teveapparaten i mars när de analoga sändningarna släcktes i Finland - får det vara. Kan säkert kolla in programmet via nätet, när jag känner för det. Kände dock att det mest blev en massa svammel när jag intervjuades i en tevestudio för nån vecka sen; inget att hurra för.

Hellre skulle jag just nu befinna mig i Vårgårda och naturfotofestivalen; ett mysigt koncept. Just nu är det väl middag på värdshuset, sen samlas "innegänget" i klubblokalen i källaren  - där det minglas och smuttas till småtimmarna. Så var det i fjol, och så är det varje år. Nästa höst skall jag se till att jag är där.

Sökte terjebilder

Knäckepil (Salix fragilis) längs hemgatan, Hirvensalo 30.10.2008. Foto: Håkan Eklund.

Tog 500 mm med på hundpromenaden i morse för att om möjligt hitta den lokala sidensvansflocken. Hittade dem nog, men de hade troligen redan spisat frukost. De satt högt i några asptoppar och väntade på lunchen.

Istället började jag titta efter "terjebilder", inspirerad av veckoslutsmötet med Terje Hellesö. Dock lite bökigt och begränsat med den tunga 500 mm. Kollade in bojar i småbåtshamnen som låg i dimma, tog bilder på en kajakpaddlare ute på viken, träd i dimma - men de blev inga terjebilder.

På vägen hem såg jag dropparna i silverpilsraden längs hemgatan, med några enstaka löv dinglande i kviströran. Det kraftiga teleobjektivet gör att träden i bakgrunden blir alldeles mörka och med ens  får jag en gnutta terjekänsla ...
500 mm balanserande på enbenaren, 800 ISO, f 8, 1/160 s.

Den som inte känner norsksvensken Terje H kan gå in och kolla hans hemsida med mycket intressant material, både i ord och bild (samt hans blogg):

http://www.helleso.com/start.asp

http://terjehelleso.wordpress.com/

Om bildspråket

Ekorre i skärgårdsskog, Satava, Åbo 29.10.2008. Foto: Håkan Eklund.

Mötet med Terje Hellesö under veckoslutet kändes som en vändpunkt. Vilken intressant människa och naturfotograf! En kille som fokuserar på inre värden, både bildmässigt och "utrustningsmässigt" - dvs. allt snobbande med fin utrustning och ljusstarka objektiv tillhör sekundära värden. Det är resultatet som räknas, inget annat.

Dessutom var han ju en supermysig kille; vi (en del av vår naturfotogrupp) hade fina diskussioner med honom till långt in på lördagnatten. Om fotografering, litteratur och musik. Alltmedan den första höststormen drog över Ålandsöarna.

Innan det hann vi under lördagen titta igenom ettusen Hellsö-bilder, med kommentarer av fotografen själv. Det blev många timmar om bildspråk; äntligen något på djupet om personliga bildstilar - om fotografens tolkning av motivet. Motiv och bild kan ju vara två helt olika saker. "När skall vi fotografer börja lära oss att verkligen se bilderna?" frågade Terje. "När skall vi lära oss att se längre än till motiven, att kunna se bortom både motiv och teknik?"

Det blev mycket kvar på "hårddisken", som det tar tid att smälta och processera. Jag fick massor av idéer; men först skall jag i lugn och ro njuta av hans bok "Min plats i ljuset" (2005) som jag köpte. Där finns mycket av hans bildspråk; sådant som skulle platsa i vilket konstgalleri som helst!

Sätter in en helt vanlig bild, en skärgårdsekorre ute på ön Satava som jag kort besökte idag. Slet mig från datorn några timmar, missade en tretåig hackspett (just när jag lyfte 500 mm flög den till nästa ö), men mötte en rödräv och denna ekorre. Båda avbildades, utan någon större chans till inkludering av "det egna bildspråket" - som jag ännu inte hittat, känns det liksom.