Med leriga skor
Nyttig kunskap för fotograf
Nyckeln till framgång. Kauhava 10 augusti 2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 223/366.
Min bror som var gymnasielärare i fysik och matte brukade fråga sina elever vilket ämne i skolan som var det viktigaste? De trodde förstås att han menade sina egna ämnen.
Men nej. Modersmålet var det rätta svaret.
För att lära sig annat måste man behärska sitt språk; också basen för att lära andra språk.
Likadant brukade jag fråga mina fotoelever vad som är viktigt att kunna, för att komma fram som fotograf?
Svaren var många. Förstås.
Det är ju mycket som behövs för att ta sig fram som fotograf. Det som jag ville ha till svar var att de skall lära sig att skriva! Gärna som en journalist.
Det är inte många fotografer som förstått detta. Och så gick det som det gick. Mediehusen satte kameror i händerna på journalister och gjorde sig av med fotograferna ... (framtvingat av ekonomiska orsaker - a long story).
Skrivkunnigheten gäller lika mycket för en frilansare.
Att sälja ett färdigt "paket" med text & bild är något helt annat än att bara försöka prångla ut enstaka bilder. Själv har jag inte sålt många bilder, men nog ett tusental illustrerade texter.
De mest framgångsrika finska naturfotografer är sådan som själva är duktiga skribenter, som resulterat i många intressanta naturfotoböcker (och tidskriftsartiklar).
Skrivmaskinen på bilden ovan påminner mig om den vinter när min bror har börjat på en skrivmaskinskurs (kvällskurs), vi bodde ännu då hemma (1960-talet). Lyckan var när han fick låna en skrivmaskin från kursen, för att öva hemma. Samtidigt passade jag på att lära mig tio-fingermetoden (blint), dvs. att skriva på en skrivmaskin/numera ett tangentbord med tio fingrar utan att behöva titta på fingrarna.
Det är som att spela piano, fingrarna vet vart de skall Härligt, snabbt och effektivt. En kunskap som jag haft en enorm nytta av genom hela livet.
Men detta är bara redskapet, att sen lära sig skriva något läsvärt kräver intresse och övning.Helst varje dag.
Ombyte igen
Precis som vädret, en enda röra ... Friskala ängar, Åbo 9.8.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 222/366.
Under dagen + 27 C med strålande sol. Precis som igår. Tropikkänsla, som många inte gillar i detta land (något jag däremot gillar). Men sällan en temperatur som är långvarig.
Nu i kväll när jag fotade ute på strandängarna drog en kall vind över markerna.
Fick söka fram varmare kläder.
Back to normal.
Vardagsrummet längs ån
En av skönheterna en lördagskväll vid Aura å, Åbo. 8 augusti 2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 221/366.
Åbo är en mysig sommarstad, åtminstone kvarteren längs ån som blir ett enda stort vardagsrum. Utomhus. Längs kajerna ligger det gott om restaurangbåtar och kajerna är också ett samlingsställe för MC-entusiaster, dito sådana som fixat upp gamla klassiska bilar.
Som den på bilden ovan, en Oldsmobile Cutlass som tillverkades i många olika utföranden från och med 1961.
Sågtandad
Ulmus glabra (Skogsalm). Brinkhall, Åbo 7.8.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 220/2020.
Om almens blad skriver Ingmar Holmåsen bland annat så här i (foto)boken "Träd och buskar" (1989): Bladkanten är vasst dubbelsågad och spetsen tvärt avsatt. Ofta finns det en tendens till tre spetsar. Ovansidan är mycket sträv, som en kattunga.
Den som är född på en mjölkgård vet också att kornas tungor är sträva som sandpapper. Jag och mina syskon älskade att låta kalvar slicka våra fingrar, kittlade så fint från den sträva tungan.
Hälsningar i retur
Fotografier från ett dödsbo. Repro 6.8.2020. Pandros. Nr 219/366.
Fotografier postade från Fiji och Botswana till kusin Hilding i Flen, Sverige, 1989 och 1993. Nu i retur to sender ... efter att mottagaren avlidit.
På nyårskortet berättar jag om vädret (hett) och att jag tar flygcertifikat. På den andra bilden bygger jag en lekstuga åt barnen (av lastpallar som jag snodde av kineser som hade ett byggprojekt i närheten) utanför vårt hem i (Sebele) Gaborone, Botswana.
Illustrerad historia.