Bortglömda gravar

Hosby gravgård, Nuckö, Estland. 24.9.2016. Foto: Håkan Eklund.

För många svenskar i Sverige är Estlands kustsvenska kultur okänd. De representerade samma kustsvenska folk utanför Sveriges nutida gränser som de flesta av oss finlandssvenskar också tillhör.

De flesta estlandssvenskar flydde via Finland till Sverige när Röda armén tågade in i slutskedet av andra världskriget. Efter den nya självständigheten har släkten fått tillbaka (de som ville ha) sin mark, många ättlingar har nu sommarhus som förfädernas mark.

Det flesta kors med svenska namn på gravgårdar i svenskbygderna härstammar från tiden före kriget.

Här nedan en lista på svenskbyar från en enskild kommun (Nuckö), en av många, som ligger mitt emot staden Hapsal i västra Estland (Läänemaa). Mina favoritmarker.

http://www.loffe.net/estland-mainmenu-60/407-nuckyar

Nuckös byar (namn inom parentes på estniska)

Birkas (Pürksi), 1943-44 fanns här 15 hushåll och 86 personer. Idag kommunens största samhälle (ca 300 invånare). Där ligger kommunstyrelse, Folkets Hus, skola och post. Birkas skolhus (1987, arkitekt Maarja Nummert) var en av de första i sitt slag i Estland. Birkas herrgård (1800-tal) hörde fram till 1919 till Ungern- Sternbergska familjen. 1920-1943 låg i herrgården den svenskspråkiga Birkas Folkhög- och Lantmannaskola. 1989-1995 ägde renoveringsarbeten rum och nu används herrgården av Nuckö Gymnasium. Nära herrgården ligger en park, där det bl a växer vita bokar som är sällsynta i Estland.
Bysholm (Vööla), 1943-44 fanns här 9 hushåll och 55 personer. Byn ligger norr om Gutanäs och uppkom på 1920-talet. I herrgården nära byn grundades 1909 Svenska Odlingens Vänner. Herrgården finns inte kvar idag.
Dirslätt (Aulepa), 1943-44 fanns här 25 hushåll och 119 personer. Nära byn ligger i mossen ett medeltida flyktställe (Björnbacken) tillsammans med rester av en stockväg som förde dit, samt en bybegravningsplats och en forntida offersten. Bland natursevärdheter finns i byn Pärnaste-linden som är 25 meter hög och vars omkrets är 4,9 meter.
Enby (Einby), 1943-44 fanns här 31 hushåll och 182 personer. Sannolikt första byn på Nuckö. Nära byn ligger vacker och bärrik tallskog.
Gutanäs (Kudani), 1943-44 fanns här affär och kommunalhus, 35 hushåll och 149 personer.
Hosby, 1943-44 fanns här 8 hushåll och 38 personer. Byn fick sitt namn efter ett biskopsgods (hov) som låg nära kyrkan under medeltiden. Begravningsplats.
Klottorp (Nõmmküla), 1943-44 fanns här skola, bönehus, 46 hushåll och 267 personer. Enda byn i Sutlepområdet som hade svensk majoritet fram till andra världskriget. Från byn kommer flera bekanta estlandssvenska kultur- och samhällsgestalter - Hans Pöhl (1876-1930), Johan Nyman (1859-1933), Fridolf Isberg (1906-1980). Nära byn finns en från 1800-talet bevarad herrgård som hörde till släkten Taube. På herrgården fanns på 1930-talet även distriktsveterinären Pahlen.
Kolanäs (Kulani), 1943-44 fanns här 11 hushåll och 46 personer.
Lyckholm (Saare), 1943-44 fanns här herrgård, 13 hushåll och 69 personer. Under Gustav von Rosens ledning har restaurering skett av herrgårdens stallbyggnad. Denna är nu ett museum som skall påminna om det tysk-svensk-estniska samarbetet på jordbrukets område. Nära herrgården ligger ett sannolikt medeltida borgställe (Skansen). I herrgårdsparken växer det tatariska kaprifoler.
Paslep (Paslepa), 1943-44 fanns här herrgård, bönehus, skola, 52 hushåll och 258 personer. Pasklep var tidigare den största byn på Nuckö halvö och kommuncentrum på 1920-1930-talen. Den nära byn liggande herrgården grundades 1679 av Magnus Gabriel De la Gardie och var störst på halvön. 1773 föddes i herrgården en baltisk konstnär, C.J.E. von Ungern-Sternberg (1773-1830). Åren 1873-1887 drevs vid herrgården Paskleps lärarseminarium. Efter andra världskriget kom herrgården att höra till sovjetiska gränsvaktstrupper som byggde om den.
Skåtanäs (Tahoküla), 1943-44 fanns här 1 estlandssvensk. Byn som fått sitt namn efter slipstenar som finns på stranden. Nära byn har det legat en herrgård som förföll efter andra världskriget.
Sutlep (Sutlepa), 1943-44 fanns här skola, affär, bönehus, 57 hushåll och 273 personer. Centrum för tidigare Sutlep kommun. Byn har bevarat lite av sin gamla miljö. I byn ligger skolhus, baptisternas bönehus, biblioteket. Nära byn låg Sutleps kapell, en av de äldsta träkyrkorna i Estland, som fr o m 1970 är flyttat till Friluftsmuseet i Tallinn. 1997 restes i Sutlep en klockstapel.
Österby, 1943-44 fanns här färja till Hapsal, skräddare, smedja, 40 hushåll och 200 personer. Från hamnen söder om byn har man vacker utsikt över Hapsal och Östersjöns öar.
Nuckö kyrka byggd antagligen på 1200-1300-talen. Stora ombyggnader på 1860-1870-talen. Kyrkan är helgad åt Heliga Katarina. Sommaren 1999 restes en minnessten över Nucköbor som försvann under andra världskriget.

2016-09-27 19:15   Vibybo

Själv härstammar jag från gamla Östsverige, d.v.s. baltstaterna, enligt folkbokföringen, sedan 1600-talet. Jochim Jochimson som deltagit i många fälttåg ner i Europa. Han fick sedan en gård som förläning när Skåne blivit danskt. Märkligt nog ligger denna gård bara 200 meter från där jag byggde mitt hus, helt ovetande då om historien. Och inte verkar han ha varit ovän med dansken, han var inbjuden till danskt prinsessbröllop. Inte jag heller är ovän med dansken, jag bor i gamla Östdanmark.

Svar från Håkan Eklund 2016-09-27 19:34

Intressant! Ja, det är värdefullt att kunna lite historia. Själv härstammar en av mina förfäder från Västerbotten (Burträsk), pappan var båtman och krigsinvalid som skickade sin son för att söka arbete till Kimo bruk (= min hemby) i Oravais, Österbotten, Finland (= kustsvensk bygd) 1730, och han gifte sig sedan med en änka som var markägare (bonde). Så kan det gå.
- hawk

2016-09-27 20:16   gunte

Intressant läsning...
Mv G

2016-09-28 11:13   Margareta Cortés

Enligt min dotters släktforskning så kom min mors släkt stamfader över från Finland redan på 1400-talet och det var tydligen han som grundade byn Lovika, fast det var inte han som stickade dess berömda vantar. ;)
Bilden på korsen var det som väckte mitt intresse för det här inlägget. Snyggt.