En lååång fotodag

I skymningen. Kullens fyr, Kullaberg. 29.4.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 120/366.

Upp klockan nollfyra, i säng strax innan midnatt. Det är hårda bandage när man är ute i markerna med Patrik Larsson. Först en helt underbar morgon i Söderåsens nationalpark med morgondimma som slingrade sig in längs ravinen medan solen gick upp.

När det skymde traskade vi upp från stranden nedanför Kullens fyr, där vi fotograferat i 3 - 4 timmar. Genast vi kom dit visade tre tumlare upp sig, och en gråsäl stack upp huvudet ur vågorna. Från buskagen hördes ärtsångare och gärdsmyg. Såg också min första ladusvala för i år.

Det blev en lång men givande dag i fina skånska marker.

http://kullensfyr.se/
Kullens fyr, Sveriges högst belägna fyr och anlagd 1561, har en hänförande utsikt och en dramatisk historia. Mer än 200 skepp har lidit skeppsbrott utanför hornet sedan 1750-talet och flera vrak finns fortfarande kvar på havsbotten. Vi har historier om lokalbefolkningens öden och äventyr, med vrakplundring, bärgarlag, tragedier och hjältedåd. Kullens fyr är också en av Sveriges bästa platser att få syn på tumlare

Söderåsen efter regn

Efter solnedgången. Söderåsens nationalpark, 28.4.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 119/366.

Det bästa med dåligt väder är när det upphör, som när vi kom fram till bokskogen i solnedgången tillsammans med Patrik Larsson.

Efter en halv dag på E 4:an var det skönt att dra runt i backarna med stativ och kamera, ända tills det blev mörkt. Söderåsen bjöd på bildmotiv i parti och minut. Vilket ställe!

I gott sällskap

Från middagsbordet på Viking Grace 27.4.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 118/366.

Efter en intensiv arbetsperiod är det bara så skönt att sitta runt ett restaurangbord bland goda fotovänner med fin skärgårdsutsikt i blå timmen.

Vid grannbordet sitter Brutus Östling som haft bildvisning i Åbo, och vi är egentligen på väg till samma område. Han bor inte långt från Söderåsens nationalpark.

Egentligen handlar det om konceptet "ur askan i elden" ...

Om jag känner Patrik Larsson rätt så blir det korta nätter de närmaste dygnen, att med en grupp fotokursister stå på pass med kamera och stativ "on-location" en timme innan solen går upp, och dito lämna passet en timme efter solnedgång ...

Intressant skall det bli.

Hyllor, skåp och väggar tömda

Vännen som blir kvar. CLL, Åbo 26.4.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 117/366.

Ok, det har tagit sin tid att putsa bort spåren av 15 år i ett redaktörsrum på Centret för livslångt lärande (CLL) vid Åbo Akademi. Men nu är alla hyllor, skåp, bord, väggar tömda.

Nu är det äntligen gjort.

Efter detta blir det mindre arbete med texter och mera med bilder (via en annan arbetsgivare).

Hade nyss en kaffestund med personalen (3 män och ett 20-tal kvinnor ...) och fick fina snapskryddor (bl.a.) och presentkort till ett Outdoorshop som gåva. Kul.

Det har varit innehållrika, lärorika och kreativa år med detta gäng. Här har det mentalt  varit högt till tak och brett mellan väggarna. Förstås har det samlats massor med fina minnen, men också ensamma stunder på övertid när tryckeriet väntade på material, och deadlinen närmade sig. Minns ännu en midsommarafton på jobbet ..

Men allt har sin tid. Nu är jag bara så glad att mera kunna fokusera på fotokursledning, och inget annat. I morgon bär det iväg till Söderåsen ...

Ruvar i snö

Vit, vitare ... Åbo 25.4.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 116/366.

Vaknade 04.00 för att titta på ungdomarnas ishockey VM (som Finland vann) i sändning från USA och såg att allt var vitt utanför. En 10 cm våt, tung snö hade lagt sig över allt, och jag var tvungen att gå ut för att rädda en massa prydnadsbuskar som hade pressats ner av tyngden.

Kollade under morgonen in en sångsvanhäckning, och ja, där låg honan tryggt och ruvade, nu med bra skyddsfärg, speciellt när hon "ringlade in" halsen över ryggen (här kollar hon läget), medan hanen sov utanför (liksom en kniphona).

I det finska språket har man ett speciellt ord för detta = "takatalvi", som säger allt. I direkt översättning något i stil med "eftervinter".