In i det okända

Årets sista steg är snart tagna. Åbo 31.12.2014. Foto: Håkan Eklund. Nr 365/365.

Snart är så en arbetsdag och ett arbetsår tillända. Sen blir det igen en massa steg in det okända; spännande och utmanande som alltid. Snart gäller det att igen skissa på olika delmål och nya projekt för 2015, det är kreativt och stimulerande.

Och jag är nöjd med mig själv att jag för andra året i rad har lyckats med "En bild om dagen - projektet". Första året missade jag 3-4 dagar.

Bilden ovan tog jag på väg till jobbet under förmiddagen, steg som väntar på att följas upp - nästa år.

Trots att det ännu är 8 timmar kvar av det gamla året i detta land, önskar jag er alla ett Gott Nytt 2015!
Jag loggar nämligen ut, och struntar i datorn för resten av året ...

Skrämmande läsning

Innan regnet. Hirvensalo, Åbo 30.12.2014. Foto: Håkan Eklund. Nr 364/365.

Hittade en superintressant bok i en boklåda idag: Röda arméns inmarschningsschema från 1939, översatt till finska. Det vill säga en detaljbeskrivning av en massa vägar från ryssgränsen in i Finland.

Varje vägavsnitt innehåller sju punkter: allt om vägen och dess beskaffenhet (ex. bredd), telefonlinjer, broar och övergångsställen, sidovägar/omvägar, svårforcerade ställen, samhällen (ex hur många soldater som kan inkvarteras i hus nära vägen) samt landstigningsställen. Efter det följer ett sammandrag.

Till exempel står det att längs vägen till Helsingfors kan de båda kuststäderna Lovisa och Borgå inkvartera en infanteridivision vardera ...

Skrämmande läsning. Det handlar alltså om hur Röda armén skulle inta Finland under vinterkriget. I detalj. Men det var inte långt över gränsen de lyckades ta sig ...

Och hur boken (den finska översättningen) kom till är en historia i sig, i slutet av 1990-talet vågade inte förlag ge ut sådant material ...

Angående bilden ovan: Säg den snö som varar. Lite nysnö i morse, allt vitt och vackert. Men sen började det regna, och det gör det fortfarande (kl.21.30). 

Suck.

Får istället nöja mig med att läsa om ryssarnas anfallsplaner ...

Dygnen upp och ner

I hagen. Friskalaviken, Åbo. 29.12.2014. - 16 C. Foto: Håkan Eklund.

Det är inte mycket man hinner så här års. När fotoutflykten börjar visar sig solen bakom molnslöjor strax ovan trädtopparna (ovan), innan man är  tillbaka har den redan gått ner  (bakom moln). Så var det idag. Dock skönt med snö och torr, knarrande snö. I morgon lär det regna ...

Har några lediga dagar från jobbet som skapar en viss frihet, men som samtidigt gör att dygnen svängs upp och ner.

Dygnsrutinerna är annorlunda nu: tittar på filmer med familjen, spelar schack (med sonen) och läser långt in på nätterna. Sover länge på morgnarna - och sen ut under dagens ljusa timmar. En lagom avslutning på ett hektiskt arbetsår.

Har idag försökt fotografera sidensvansar, utan framgång. När jag äntligen hittade en flock skymde det redan. Däremot hittade jag björktrastar i massor, som äter rönnbär.

En vinnare

Hann svälja. Hirvensalo, Åbo 29.12.2014. - 16 C.  Foto: Håkan Eklund. Nr 363/365.

För 100 år sedan skulle detta ha varit en ovanlig syn. Koltrasten är en av de många arter som blivit vanligare under det senaste seklet.

I Rolf Palmgrens lokalfauna "Helsingforstraktens fågelfauna" (230 s, 1913) betraktas koltrasten som en sällsynthet. Hans egna anteckningar om artens förekomst i Helsingforsområdet inskränker sig till sex observationer mellan åren 1900 och 1913.

I artpresentationstexten skriver han bl.a. så här:

"Högst antagligt synes det mig att arten häckar inom området, då af den tidigare ungkullen observerats på Drumsö (Magnus von Wright) och bo på Sumparn. Enligt benäget meddelande af konsul G. Sundman förekom nämligen koltrasten flera år å rad häckande på denna holme i det med Lonicera caprifolum beklädda spalierverket vid boningshuset."

Högtidligt så det förslår. Växten i fråga är kaprifol.

Ombytligt ljus

Runsalaön, Åbo 28.12.2014. Foto: Håkan Eklund. Nr 362/365.

Det intressanta med ljuset denna tid på året, när dagarna är korta och vädret är ombytligt, är variationen.

Under en två timmars vandring hinner det byta ljus och stämning många gånger om. Här hann jag  just och just få upp stativet när det blev ett lite hål i molntäcket, innan solen gick ner och innan en liten snöfront drog in över stranden och det blev rätt mörkt.

Här vid grannön Runsalas yttersta udde, intill farleden, svallar havet ännu isfritt.

Och uppe på grusåsen bakom mig huserade årets första sidensvansflock i några spinkiga rönnar. Tänk att året nästan hann ta slut innan första "flockmötet"med sidensvansar blev av. De var dock skygga, mycket svårfotograferade. Lyckades få en bild med 300 mm innan de stack.