Fotomässan bra koncept

Marknadsplats på Fotomässan. Dag ett, 21.11.2014. Foto: Håkan Eklund.

Fotomässan i Stockholm var en positiv upplevelse. Känslan av att under två hela dagar ännu inte ha sett och upplevt allt, var "just right". Jag kunde gärna ha fått en tredje dag att gå åt hur enkelt som helst ...

Trots det begränsade utrymmet fanns det hur mycket som helst att ta del av. Och när man blev trött på minglet, prylutbudet, utställningarna, trängseln och stojet var det bara så skönt att bänka sig ner på något av de många miniseminarierna. Och bara ta emot; ta in nya intryck och stimuli.

Pressbilder från Syrien var en chockstart på fredag förmiddag; Patrik Larssons kustbilder en lagom avslutning på lördagen. Däremellan hann vi (Nafokursgänget) ha ett trevligt reflektionspartaj uppe i Skybaren på hotellet intill.

Med lärarbakgrund och stort intresse för pedagogik kan jag inte annat än lyfta på hatten speciellt för Moderskeppets seminariekoncept - helt suveränt! 30 minuters presentationer (= minikurser) non-stop under tre dagar är strongt. Där tidtabellen till och med hölls.

Och de flesta presentatörer var mycket goda pedagoger som under en mycket begränsad tid ändå lyckades få med både substans och ett stort stycke medryckande energi. Härligt.

Det blir garanterat ett nytt besök nästa år.

Om att dokumentera vardagen

Vardagen. CLL, Åbo Akademi 20.11.2014. Foto: Håkan Eklund. Nr 324/365.

Ibland ligger svaret närmare än vad man tror.

Jag såg att det började skymma ute (kl.15 ...) och kom på att jag ännu inte tagit dagens bild, men hade ingen lust att avbryta det jag höll på med.

Just då slog det mig, jag står ju mitt i en bild (står vid datorn ...), min arbetsmilö (en av flera). Det var ju bara att ta bilden. Här är den.

I många fotoböcker brukar detta uppmärksammas, detta med att inte glömma att dokumentera vardagen. Det är ju i den som vi tillbringar majoriteten av vår tid.

Jag har för mig att Göran Segeholm någonstans skrivit att när han gick igenom sina föräldrars bilder hade han absolut inget intresse av alla fina bilder som de tagit på exempelvis Kanarieöarna. Men han blev överlycklig när han hittade bilder från ställen där de hade bott, när han var liten. Oberoende av hur bra eller dålig bilden var. Det var en bild ur hans liv, tidigare livsmiljöer, vardag.

I morgon är det Fotomässan i Stockholm som gäller, och den en vardagsmiljö för många.

Fragment av oss själva i bilden

Arbetsplats. Kökar, november 2014. Foto: Håkan Eklund.

I boken "Den idérike fotografen" skriver Alenius & Webb: "I bilden finns, oavsett hur den ser ut, många av de hopsamlade fragmenten av oss själva. Av vår egen levnadshistoria, livssituation, våra tankar, drömmar, fantasier, kunskaper och okunskaper".

Ja, född på en bondgård såg min arbetsplats ofta ut så här i unga år. Far resonerade väl som så att om han lärde oss att köra traktorn, kunde han fokusera på sånt som krävde muskelkraft - som vi ännu då var för spinkiga för. Och att köra traktor var ju det roligaste som fanns.

Idéer kommer av sig själva ...

Under bron. Aura å, Åbo. 18.11.2014. Foto: Håkan Eklund. Nr 322/365.

Aktuell Fotografi gav i tiden (1989) ut en bok med titeln "Den idérike fotografen" (109 s) av Hans Alenius och John S Webb. Det är en bok som fortfarande är trevlig att läsa och bläddra i. Det är mycket som är lika aktuellt idag, förutom annonserna i slutet av boken ...

Ett kapitel heter "Några vanliga myter om kreativiteten" där åtta olika myter avlivas.
Myt nr 4 "Idéer kommer av sig själva. Rena trolleriet!" går så här:

"Endast några få utvalda har turen att plötsligt träffas av snilleblixtar från en klarblå himmel. Man behöver bara befinna sig på rätt plats i rätt tid! Den kreativa verkligheten ser helt annorlunda ut. Alla författare, konstnärer, uppfinnare och vetenskapsmän kan vittna om att inget kommer av sig självt. Bakom varje idé ligger ett tålmodigt och målmedvetet arbete med många misslyckanden. Men tack vara detta tålamod kan ändå belöningen dyka upp i form av plötsliga ingivelser. Och då blir ofta reaktionen: Oj, så enkelt! Varför kom jag inte på det tidigare!"

Det är ungefär som de gamla visdomsorden: Den som är flitig har oftast mera tur än andra ...

Ur en diktbok

Novemberglädje. Satava, Åbo 15.11.2014. Foto: Håkan Eklund. Nr 319/365.

Så är vi då in den gråa tiden när dagsljuset är som en enda lång gryning. En tid som endast garvade nordeuropeer med skinn på näsan klarar av. Ett mentalt uthållighetsprov av guds nåde.

Bläddrar förstrött i en gammal diktbok, hittar inget om höst, bara om vår. Man kunde ju tycka att det skulle vara tvärtom. 

Men sen hittar jag en gammal favorit, Niklas Törnlunds "Allt beror på vingar" (2003) som handlar om fågelskådarens år. Här ett exempel ur hans fina diktbok:

Höst, och allt det skrivna
sudddas ut. Dungens grönska
uttjänt, tung och trött.
Prasslande i vinden.

En rödhake skruvar sakta upp
sin klocka: sträcktid,
landet vetter mot sydväst ...

I natt utplånas skogen.
Rödhaken förblir.
Men inte här!