FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Om att dokumentera vardagen


Vardagen. CLL, Åbo Akademi 20.11.2014. Foto: Håkan Eklund. Nr 324/365.

Ibland ligger svaret närmare än vad man tror.

Jag såg att det började skymma ute (kl.15 ...) och kom på att jag ännu inte tagit dagens bild, men hade ingen lust att avbryta det jag höll på med.

Just då slog det mig, jag står ju mitt i en bild (står vid datorn ...), min arbetsmilö (en av flera). Det var ju bara att ta bilden. Här är den.

I många fotoböcker brukar detta uppmärksammas, detta med att inte glömma att dokumentera vardagen. Det är ju i den som vi tillbringar majoriteten av vår tid.

Jag har för mig att Göran Segeholm någonstans skrivit att när han gick igenom sina föräldrars bilder hade han absolut inget intresse av alla fina bilder som de tagit på exempelvis Kanarieöarna. Men han blev överlycklig när han hittade bilder från ställen där de hade bott, när han var liten. Oberoende av hur bra eller dålig bilden var. Det var en bild ur hans liv, tidigare livsmiljöer, vardag.

I morgon är det Fotomässan i Stockholm som gäller, och den en vardagsmiljö för många.

Inlagt 2014-11-20 14:17 | Läst 1769 ggr. | Permalink
Ja så är det nog. Dom där bilderna på en utsikt eller ett gathörn någonstans i världen tappar sin betydelse för de efterlevande eller mig själv med åren. Det jag saknar är bilder från min egen uppväxt och från gatan och omgivningarna där vi bodde. Människorna i granngårdarna. Tyvärr har jag allt för få bilder från den tiden.
Jag träffade en gammal man ( 90 år ) som var med i samma fotoklubb som jag, ( säkert 30 år sedan ) han berättade att han slängt alla DIA bilder från resor och liknande. Jag har bara spart bilder där det finns människor med. Mina barn har ingen glädje av resebilder som jag knappt minns själv var dom är tagen.
Sten
Efter att ha stått nere i källaren en halv eftermiddag bland dior och papperskopior är jag böjd att hålla med. Bilder med människor, kompisar och barn är det som har något värde. Nästa gång ska jag göra som den gamle mannen, slänga.
Gunnar S
Håller på att gå igenom gamla diabilder, o det är som du säger bara bilderna på barn o släktringar o kompisar som känns meningsfulla, tycker det börjar dyka upp såna där kranier både här o där på bloggarna, får nog skaffa ett jag också! Må gott, LO
Härligt att se att se att du har det lika rörigt som jag... Fotade på jobbet för några år sedan, men det kanske snart är dags igen...
Instämmer där, när jag gick igenom min fars bilder efter hans bortgång, så var det många vyer och palmer som åkte i soporna men alla med släktingar och vår vardagsmiljö blev kvar och även inskannade till min bror.