När konstnärer tystas ner

Utanför jobbet. 20.11.2012. Foto: Håkan Eklund.

Idag hade jag ärende till ett av ÅA:s bibliotek och råkade i läsesalen hitta en bok om Edith Södergran "som fotograf", dvs. bilder som hon tagit och som hittats efter henne (hon brände ju alla sina arkiv innan hon dog, hon ville inte att "likgrävare" skulle rota i hennes saker ...).

Jag bläddrade i boken och blev både intresserad och nyfiken. Först och främst var bilderna intressanta, men också de korta texterna på uppslagen, som fungerade som axplock ur hennes liv, fångade mitt intresse. Bland annat fanns korta utdrag ur brev, recensioner - och de sistnämnda fick mig att stanna till. De två som jag läste gällde hennes första diktböcker som blev till 200 procent avsågade, dessutom med ett så brutalt språk att ingen tidning idag skulle publicera sånt ...
Detta bara för att hon inte skrev dikter på samma sätt som var "brukligt"  (med rim och rytm ...).

Ack dessa människor som alltid flyter medströms, och aldrig vågar simma motströms, och utmana strömmen; och som måste trampa ner och förlöjliga de som vågar vara annorlunda. Det finns lika mycket av dem än idag ...

Så har det ju gått för alla konstnärer som prövat något nytt, som haft kurage att bryta gamla mönster. Det finns en fantastiskt fin tavla (Björkhage) av konstnären Victor Westerholm som orsakade tumult bland konstkritiker i Helsingfors när den ställes ut. Den sågades fullständigt!

Orsak: den var inte målad "som ett fotografi", utan med konstnärlig talang och frihet.

På Wikipedia står att läsa om Westerholm: "Han hade inspirerades av den moderna och kontroversiella impressionismen men hans försök i den riktningen gjorde skandal i Helsingfors och var mycket svårsålda så han återgick till ett mer konventionellt landskapsmåleri. "

Så här skrev Kjell Ekström i en artikel som jag lät publicera i tidskriften Skärgård nr 4/2001 (http://web.abo.fi/skargarden/2001-4/ekstrom.htm)

- - - "Det var egentligen 1885 som Victor Westerholm slog igenom på allvar, då hans utställda målningar på konstsalongen i Helsingfors gjorde succé: Oktoberdag på Åland samt Eckerö postbrygga. Målningarna förebådar Westerholms intresse för impressionismen, men de är gjorda i en stramare traditionell stil med exakt färg- och ytbehandling över hela duken. Tre år senare skulle Westerholm närmast göra skandal med sin impressionistiska tavla Björkhage som han sände till statens tävling för landskapsmåleri. Kritiken var nedgörande och Victor Westerholm tog åt sig av kritiken. Han satte familjens bärgning framom konstnärlig avantgardism och det är mest i sina skisser som han fortsättningsvis renodlar det impressionistiska förhållningssättet." - - -

Men tillbaka till Södergran, på Wikipedia kan man bl.a. läsa följande om henne:

Edith Södergran, född 4 april 1892, död 24 juni 1923, var en finlandssvensk poet.

Edith Södergran var en av de första modernisterna inom svensk litteratur, påverkad av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism. Vid 24 års ålder debuterade hon med diktsamlingen Dikter. Eftersom hon dog tidigt, vid endast 31 års ålder, hann hon inte uppleva den uppskattning och berömmelse hennes poesi senare vann runtom i världen. Hennes inflytande på efterkommande lyriker är stort och idag anses hon vara en av huvudpersonerna inom den svenska modernistiska lyriken. Hennes prägel på bildspråk, rytm och associativt fri stil är synlig långt in i samtida svensk lyrik och rocklyrik, till exempel hos Mare Kandre, Gunnar Harding, Eva Runefelt och Eva Dahlgren.

Kom att tänka på naturfotografen Hannu Hautala när han började fotografera kalhyggen och skogsbrukets fula spår i naturen. Ingen ville köpa den boken - så han fortsatte att avbilda vacker orörd natur som endast hittas i skyddade områden (= små fragment av ett helt land) som sålde bättre. I sig ger ändå sådana bildböcker en missvisande bild av verkligheten.

Det är ju främst sådana landskapsbilder som också publiceras på Fotosidan ...

När energin flödar

Utskrivningskurs, Yrkesinstitutet/folkhögskolan Axxell, Kimitoön. 18.11.2012. Foto: Håkan Eklund.

Kul när energin flödar, som under senaste 2,5 dygn med ett gäng kvinnliga fotobegåvningar. Jag höll en LR-utskrivningskurs under veckoslutet där vi körde med 12-timmars pass, av bara farten ...  Så går det oftast när man syslar med skapade verksamhet, som alla gillar. Man fattar bara inte hur snabbt tiden går.

Sen när alla andra lämnat klassrummet vid 21.30-tiden passade jag själv på att jobba på datorn, och vips var det midnatt. Sen en natt när jag kom tillbaka till mitt rum var jag så pigg (hade druckit massor med kaffe) och aktiverad att jag inte kunde somna. Läste till 01, ändå lyckades jag inte få sömn. Tog täcke och dyna och lade mig i sällskapsrummets soffa och skulle titta på teve, men sen var det  något inställningsfel på digiboxen, som i sin tur fick adrenalinet att flöda och gjorde mig än piggare - men sen somnade jag väl vid 03-snåret i alla fall.

Efter det en printdag igen, där massor av fina bilder igen såg dagens ljus; en del monterades till olika stora  ramar. Snyggt blev det.

Ombord på Moderskeppet

Vid Biskopsgatan, Åbo. 15.11.2012. Foto: Håkan Eklund.

Första kontakten med Moderskeppet (http://www.moderskeppet.se/) fick jag via Patrik Björk-Larsson (just då hade han ingen björk ...) när han började komma till Svenskfinland och dra LR-kurser. Den första undervisnings dvd:n köpte jag av honom, där han lärde ut Lightroom.

Sen har det blivit en och annan dvd under årens lopp från Moderskeppet, med olika typer av kurser. Men nu har jag äntligen fixat ett Guldmedlemsskap, med tillgång till alla kurser via internet och är en av de 2413 medlemmar som just nu är registrerade.

Och jag är imponerad över konceptet; helt enkelt suveränt! Att slippa hålla reda på en massa dvd:n är redan i sig en fördel och jag skickar några positiva tankar till alla som utvecklar nya koncept som gör tillvaron smidigare och bekvämare. Tänk att få ha fotoskola hemma på datorn, varje dag. För en tia (euro) per månad. Härligt!

Vinterhalvåret är därmed räddat. Det får vara hur regnigt, grått och trist som helst - och jag kommer inte att bry mig ...

Fotobyte i halvmörkret

Mörkret sänker sig. Åbo 13.11.2012. Foto: Håkan Eklund.

Det känns som om just när man kommit igång, så är det igen mörkt ... typiskt för november.
En tid som har sina utmaningar och där det gäller att fokusera på "innehåll och inre ting" (läsning, bildredigering, kurser, kultur)  där inte ett urtråkigt klimat skall ges alltför mycket utrymme.

Här ovan en typisk "dagens bild" när man glömt att fotografera så länge det är dagsljus. Det är bara att stanna bilen på vägen hem och kolla in något lämpligt "fotobyte" ...

 I dag lär det bli en likadan situation.

Far & son-stund

Robert med gitarren. Åbo 11.11.2012. Foto: Håkan Eklund.

Efter en hel dag med familjen under en trevlig Fars Dag blev det till slut ännu tid för en far & son stund på kvällen. Döttrarna är utflugna och bor ute i stan, frun hade farit på jobbresa. Sonen som studerar i huvudstaden är inte heller hemma alltför ofta, därför kul med extra tid för samvaro.

Sen sitter vi i timmar och småpratar, han med sin gitarr, jag med en bok. Jag hade inte tagit en enda bild med kamera (bara med mobiltelefon) under dagen, tänkte att jag måste hitta något,  och insåg plötsligt att jag ju hade bilden framför mig.

Skulle jag inte ha min "fotouppgift" att sköta, så skulle jag troligen inte ha tagit denna vardagsbild. Se där ett exempel på hur många vardagsögonblick som förblir outnyttjade.

Jag råkade ha 100 mm makro på kameran, det blev lite "trångt" när jag inte kunde "backa mera" i min soffa, men ville inte gå och byta objektiv, eller arrangera något speciellt, inte störa stunden - killen var så fokuserad på sitt spelande. Det fick bli  pang på för det som rymdes, och det räckte. Ibland är det lika bra att alternativen inte är för många.