Härligt, Mario B

Gul daglilja, i rabatten. Foto: Håkan Eklund.

Igen höll jag på att glömma "dagens bild"; tur att det finns en paus i halvtid. Närmaste motivet fanns i rabatten utanför dörren, det vill säga "tama" växter som normala naturfotografer inte ens tittar åt. Men jag kallar mig inte för naturfotograf, jag föredrar nog ett bredare motivområde - och stora odlade blommor gör sig bra på bild.

Kände en stor tillfredsställelse när Italien vann över Tyskland i fotobolls EM senaste natt. Jag är en vän av överraskningar och gillar inte när alla sk. experter alltid på förhand är tvärsäkra på vem som kommer att vinna och gå vidare. Och alla har varit säkra på att Tyskland skall vinna - tji fick de!

Det är bra när verklighet och teori inte alltid går hand i hand, att det finns utrymme för det lilla avgörandet, som ingen kunde räkna med, som trotsar statistik och siffernissarnas färdiga uträkningar ...

Men livet går inte alltid på räls, som till 100 procent är förutsägbart. Som Mario Balotellis superfina mål mot Tyskland. Super! Som satte stopp för det lag som skulle vinna EM. Enligt förhandsvetskap och siffror på pappret.

Falkögat

Tornfalkunge (Falco tinnunsculus), Jeppo, Österbotten 25.6.2012. Foto: Håkan Eklund.

Fågelungar växer snabbt; under de vita dunen bryter de typiska tornfalkfärgerna fram. Om några dagar är den flygfärdig och redo för den stora vida världen.

Jag följde med mina lokala fågelskådarkompisar när de åkte runt och kollade sina tornfalkholkar uppsatta på lador i odlingslandskapet, och det blev många trevliga falkmöten.

Det är tack vara ornitologernas holkuppsättning som tornfalken har återetablerat sig i Österbotten. Idag är populationen i gott skick; tyvärr river bönderna sina ängslador i en allt snabbare takt (nya skördesystem gör dem obehövliga) - och med dem holkarna ...

Tidigare häckade tornfalkar i gamla kråk- och skatbon, men försvann nästan helt i samband med 1960-talets "miljögiftsera".  Rachel Carsons ”Tyst vår” (1962) var väckarklockan som förlöste västvärldens miljöengagemang, som ledde till ett nytänkande beträffande den förödande giftanvändningen (bl.a. via kvicksilverbetning av utsäde) i jordbruket.

I en 21-sidor lång artikel "Tornfalken i det österbottniska kustlandet - holkuppsättning nyckeln till återetablering" som jag skrev för tidskriften Skärgård nr 2/2003 berättar jag om hur det hela gick till när vi fick tornfalkarna att återvända. Jag var också med och satte upp de första tornfalkholkarna i regionen med Ralf Wistbacka våren 1984 (med modell från Holland), sen hamnade jag ut i projektjobb till Fijiöarna samma höst - och på den resan är jag än ... I artikeln berättar jag om mitt livs första ringmärkning, som råkade bli just tornfalk, i en holk, 16.6.1984. Ringnummer: S-097301, som jag sen aldrig hörde av.

Men Wistbacka & co fortsatte med holkuppsättningen i det svenskösterbottniska kustlandet. Idag finns det säkert ett 1000-tal holkar längs kusten. Ett praktiskt fågelskyddsprojekt som gett stor utdelning.

Fyra eldnätter

Midnattseld. Pandros, Oravais 23.6.2012, runt midnatt. Foto: Håkan Eklund.

Efter fyra nätter vid brasan i midnattsljus, känns det aningen svårt att hitta det rätta greppet om ett vanligt (urbant) liv igen, tills det är dags för semester. Kom ner till Åbo igår efter drygt fyra dygn på stugan i Österbotten.

Eftersom vi valt att bo och leva ekologiskt vid fritidstorpet (dvs. utan rinnande vatten, utan el, utan radio, utan det mesta som påminner om det urbana ...) har vi oftast en brasa brinnande hela kvällen, och halva natten, ute på gårdstunet. Här lagas mat, kokas kaffe, kokas diskvatten, tvättvatten etc. - och sen brukar vi bara bli sittande vid brasan till långt efter midnatt. Som tidigast gick vi in i stugan kl. 01, en natt satt vi uppe till kl.03, och då var det redan morgon med fågelsång.

Det är märkligt hur man trollbinds av att sitta och titta in i elden, att underhålla elden med mera ved, att bara känna den urtidsmässiga kopplingen som vi alla har med öppen eld. Där har man tid att prata och ventilera åsikter. I ett stilla tempo. Med tid för eftertanke.

I min värld är alla plåtgrillar bannlysta, vi har istället byggt en "Kalaharigrill" bestående av en krans (modell större) med stenar, och grillar/kokar på glöd. Det är basic technology för hela slanten, enkelt, funktionellt och bra.

Fotbollsblomman

Rakryggad i rabatten. Åbo 18.6.2012. Foto: Håkan Eklund.

Det är väl passivt att sitta och titta på fotbolls EM, som igår kväll. Kände att jag ändå måste ut med kameran i pausen och motiv finns ju alltid om man kör med makro. Just nu blommar en av våra Rhododendronbuskar mycket fint, och vid den busken skulle man lätt få en timme att gå.

Men det har man inte råd med när det är fotboll på gång ...  Det bidde några rutor på frihand, det mesta blev skräp, men en och annan är dock användbar. Åtminstone som dagens bild. 195 dagar kvar att komma ihåg att fotografera ...

Ulmusprydd

Prydd med almfrön. Åbo 18.6.2012. Foto: Håkan Eklund.

Kunde inte låta bli att stanna bilen, parkera, och fotografera några bilar som blivit dekorerade med almfrön. Undrar om bilägarna alls reflekterar över vilket trädslag de parkerat under?

Följande info om skogsalmen hittas på den suveräna webbplatsen NatureGate:

http://www.luontoportti.com/suomi/sv/puut/skogsalm

Skogsalm (Ulmus glabra)

• Familj: Almväxter – Ulmaceae
• Växtform och höjd: Träd. 15–25 m.
• Blomma: Radiärsymmetrisk, liten. Hyllet brunaktigt, ospecialiserat, 4–5 flikigt. 4–5 ståndare, sällan 8–10. Sambladig, 2-talig pistill. Kortskaftade blommor tätt i flockblomställning.
• Bladen: Bladskiva omvänt äggrund, vid basen vanligen asymmetrisk och med långt utdragen spets, dubbelsågad. Kortskaftade blad strödda.
• Frukten: Ljusbrunvingad nöt.
• Växtplats: Lundar, särskilt klippbrantslundar. Även som prydnadsträd, ofta förvildad. Kalkgynnad.
• Blomningstid: April–maj.

Bästa kännetecken för almarna är de asymmetriska bladen. Blommorna är små, tvåkönade, protandriska och vindpollinerade. Skogsalmen är ett krävande ädelt lövträd som växer i näringsrika lundsluttningar och bäckdalslundar. Den är ett vindpollinerat träd som blommar före bladen slagit ut. Arten förekommer oftast vid näringsrika åbranter eller andra lundbranter. Torvanalyser har visat att detta ädelträd växte för 5000–6000 år sedan mycket längre norrut än det gör idag. Finlands klimat var vid denna tid också mycket mildare. Skogsalmen är ett ståtligt prydnadsträd och dess hårda, hållbara ved gör trädet lämpat för möbeltillverkning.