Med leriga skor

FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Det är "nu" som gäller

Pudersnö, frostsnö. 5.2.2012. Foto: Håkan Eklund.

När det gäller fotografering är det NU som gäller, som igår. Under eftermiddagen kom det en underbart lätt pudersnö som lade sig som ett tunt vitt täcke över allt och alla. Tänkte att nu borde jag sticka ut och fotografera, men eftersom jag hade riggat upp en "reprostudio" i vardagsrummet och fotograferade av papperskopior (där negativen saknas) i befintligt ljus höll jag på så länge ljuset räckte.

Sen när jag i skymningen gick ut med hunden (utan kamera o stativ) såg jag just det som jag missat: en ovanligt vacker skogskant där den fjäderlätta frostsnön lagt sig vackert på alla träd och grenar som skapade en helt annan "snönyans" än de tunga blötsnö som oftast faller här i SW. Då var det ännu minst minus 10 C.

Under natten blev det mildare och i morse när det ljusnade var "snömagiken" borta.

Postat 2012-02-06 15:07 | Läst 2279 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Historisk dag

Hirvensalomorgon, - 24 C. 4 januari 2012. Foto: Håkan Eklund.

Lördag med Sibirienköld. Idag söndag mera normalt, bara minus 15 C. Dessutom en historisk dag som slutade med att vi fick en ny president! Det blev en väntad seger för Sauli Niinistö (Saml.), han har siktat på detta sen han förlorade mot Tarja Halonen (Sdp) i slutduellen för sex år sedan.

Niinistö fick nu ihop 1,8 milj. röster, som i sig är rekord.

Det som känns som en seger för alla är att denna gång var slutfinalen mycket gentlemannamässig, med två presidentkandidater som stod för moderna värderingar, för ett europeiskt tänkande och för framtidstänkande där många gamla konservativa bakåtsträvare kom till korta.

Tidigare brukar alltid slutduellen stå mellan "vänstern och högern", så icke denna gång. Pekka Haavisto (Gröna) gjorde ett suveränt bra val; han började kampanjen med 5 procents understöd, slutade med 37,4 %. Detta är en bra signal som visade att mer än 1 miljon finländare var beredda att ha en president med manlig partner; som röstade på kunnighet och erfarenhet - där privatliv inte var det viktigaste.

Postat 2012-02-05 21:33 | Läst 1992 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

En bildskatt

Fotografen Kaj Dahls skärgårdsbilder - en bildskatt. Foto: Håkan Eklund, 3.2.2012.

Just nu jobbar jag med ett synnerligen intressant projekt. Kompisen Anders F har via intressanta vägar och möten, hittat fotografen Kaj Dahls (1945-2003) "kulturskatt" - som var undanplacerad i ett vindsförråd i Helsingfors. Nu skall vi göra ett temanummer om materialet för tidskriften Skärgård som jag basar för.

Jag har nu i veckor suttit och renskrivit hans dagbok när han i egen motorbåt körde omkring i den västnyländska, den åboländska och i den åländska skärgården och samlade in text- och bildmaterial. I "skatten" finns bandinspelningar, dagboksanteckningar, disketter med bokmanus, buntvis med pappersbilder i svartvitt (se ovan) samt en hel pärm med pressklipp från hans utställningar (också från Stadsmuseet i Sthlm) och pressklipp med bokrecensioner.

Han gav ut fyra fotoreportageböcker om skärgård: Nyländsk skärgård (1975), I Ålands övärld (1976), I Skärgårdshavet (1987) och Smugglare i skärgård (2003). Materialet är unikt så till vida att han kom att dokumentera den sista generationen med utskärsbor som ännu i mitten av 1970-talet levde på fiske och (delvis) småbruk. De var de sista genuina skärgårdbor, i en tusenårig kustsvensk skärgårdkultur i Svenskfinland, som ännu levde av havet.

Det är intressant att läsa bokrecensionerna, som ofta är skrivna av recensenter som inte förstod värdet av hans kulturgärning, utan hängde upp sig på ovidkommande detaljer och tillkortakommanden som egentligen var förlagets missar. Men det är en lång historia.

Hans bildmaterial är idag unikt och bildkopiorna håller mycket hög standard, både kompositionsmässigt och rent fototekniskt sett (= gott mörkrumshantverk).

Postat 2012-02-03 21:43 | Läst 2044 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Om tundrans fria själar

Fabriksgatan, 2.2.2012. - 22 C. Åbo. Foto: Håkan Eklund.

Bitande köld med snålblåst, kanske motsvarande -25 C. Mötte inte en endaste själ under hundvandringen för en stund sen. Men vad är nu köld om man har förstånd att klä sig rätt, isklimpar som bildas i skägget är enda extra, men det går ju snabbt att smälta.

Detta är vinterns Sibirienhälsning därifrån dessa mäktiga köldhögtryck pressar på. Bra omväxling, det är ju ändå snart vår!

Har fått en recensionsbok som heter "Siperian sylissä" (I Sibiriens famn) av Marianna Flinckenberg-Gluschkoff utgiven på förlaget Maahenki (http://www.maahenki.fi/) som är en präktig bok på 256 sidor som skall blir intressant läsning. Till stor del handlar det om de naturfolk som bebor tundran. Kunde inte låta bli att gå händelserna i förväg och tjuvläsa ett kapitel som handlar om "förföljelsens år", dvs. de år (1939-40, 1945-46 och 1952) när Stalin och hans hejdukar med våld (tortyr, fångenskap, underkastelse, massmord) försökte fålla in/radera ut dessa tundrans sista fria själar. Via sin nomadiska livsstil blev de plötsligt Sovjetväldets fiender ...

Men Stalin var ju inte den enda som sysslat med sådant. I tiden satte ju den vita mannen från Europa skottpeng på aboriginer i Australien, bushmän i södra Afrika och indianer i Nordamerika. Och samerna på Nordkalotten har varken svenskar, finnar, ryssar eller norrmän satt något större värde på heller när nationalstaterna stal deras land och försökte utrota deras språk och kultur.

Postat 2012-02-02 18:41 | Läst 1965 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

ID tips

Klibbal i frost, minus 17 C. Hirvensalo 1 februari 2012. Foto: Håkan Eklund.

Ibland förvånas jag över människors okunnighet om natur. Jag förstår att man inte känner igen en massa "små växter", men stora synliga träd trodde jag att de flesta kände igen, vi har ju inte så många arter här uppe i norr. Men icke så.

Allt oftare har jag kommit underfund med att för många räcker det med att skilja på barrträd och lövträd. Och av barrträden, typ: tall = långa barr, gran = korta ...

För en som gärna fotograferar i natur lönar det sig alltid att försöka lära sig mera om våra arter, många kan kännas igen via små enkla detaljer, som trädet ovan som är en klibbal (Alnus glutinosa). Som du ser så hänger kottarna i ändan på ett "skaft" = där skiljer sig klibbalen från gråalen (Alnus incana) där kottarna sitter fast direkt på grenen. När jag i tiden lärde detta brukade jag tänka på "G", att det var Gråal om kotten växte direkt på Grenen ...

http://www.luontoportti.com/suomi/sv/puut/klibbal
http://www.luontoportti.com/suomi/sv/puut/graal.

Postat 2012-02-01 14:39 | Läst 2257 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Föregående 1 ... 5 6

Bloggar

Med leriga skor

Det är "nu" som gäller

Historisk dag

En bildskatt

Om tundrans fria själar

ID tips

Håkan Eklund

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv