Sista skymningen 2008

Biskopsgatan, Åbo. Nyårsafton 2008. Foto: Håkan Eklund.

Det skymde när jag lämnade jobbet i ändan av Biskopsgatan. Gjorde en sväng till domkyrkan där det fanns massor med folk. Det visade sig vara vigsel, ett par kom ut - ett annat gick in. Borde ha haft tele för att fota dem, istället noterade jag ljuset från kvällshimlen låg ännu kvar på de gamla byggnaderna längs gatan därifrån jag kommit. Det fick bli årets sista skymningsbild.

År 2008 har varit ett givande fotoår med ett antal intressanta fotoresor. Det som fastnat bäst på min egen hårdskiva är intrycken från öknen i Namibien, björn- och vargmöten i Kumho (östra Finland), midnattsvandringar på ön Loppa uppe i Norges Finnmark, sommarveckan i Polen, Grönlandsutflykten i augusti, Åland under hösten, Andalusien i Spanien för en månad sen. Sist men inte minst: alla härliga fotovandringar med labradoren Buddy här i närterrängen där jag bor.

Ute fylls redan himlen med fyrverkeri, och det smäller än värre. Det är årets sista dag; jag önskar alla vänner av leriga skor ett riktigt Gott Nytt 2009!

Skönt att se fram emot ett nytt år i fotografins tecken!

 

Svag för Terjebilder

I skymningen, Hirvensalo. 28.12.2008. Foto: Håkan Eklund.

Erkänner att jag har en viss svaghet för "måleriska Terjebilder"; det är bara så intressant att prova på med att skapa oskärpa i olika ljussituationer. Här är jag på väg tillbaka från storskogen med hunden, solen har gått ner och det skymmer i markerna.

I bakgrunden en öppen glänta som är vit av rimfrost i gräset. Egentligen är det en gammal  åkerlapp som håller på att växa igen. I ändan av åkern (intill landsvägen) står ett gammalt övergivet hus där troligen småbrukaren i tiden bodde, nu tror jag att det bebos av en ensam "eremit-alkis". Brukar se honom då och då.

Uthuset håller på att ramla i bitar, men huset ser någorlunda beboeligt ut. Det kom rök från skorstenen när jag passerade, antar att eremiten var hemma. Honom skulle jag gärna fotografera nångång, han har långt skägg och ser ut som en riktig gammaldags luffare.

Markerna och  byggnaderna ägs troligen av staden; en vacker dag finns väl här en massa moderna radhus. Tyvärr. Det är det som kallas utveckling, som oftast blir sterilt och alltför präktigt för att kännas äkta.

Frostmorgon

Segelbåtsbryggan vid Beckholmen, Hirvensalo. 28.12.2008. Foto: Håkan Eklund.

Minus tio i morse, härligt! Torrt och fint. Gjorde en tur ner till segelbåtshamnen för att spana in fotomotiv.
Noterade att den gamla träbryggan var helt draperad i härlig rimfrost; det blev ca 100 närbilder med frostiga tampar och bryggplankor.

Bilden ovan ser ut som om den är konverterad till svartvit, det är den inte. Det finns inga färgelement i motivet, bara olika nyanser av svart och vitt. Solen hade ännu inte nått denna del av bryggan. Fukt och kyla nära vatten är en bra samarbetspartner för en som söker något att fotografera.

Men att ta sig ut till själva bryggan var inte lätt, det gällde att kryssa igenom (under) en djungel av stora, dyra segelbåtar som står uppställda uppe på stranden.

Decemberhimmel

Utsikt från ön Runsala, Åbo. 27.12.2008. Foto: Håkan Eklund.

Igen en lat dag med böcker, motion och mat. Det sistnämnda i "normalt format", dvs. en nertrappning från allt det extra som brukar höra julen till (som redan syns på vågen..  alltså blir det ett besök på gymmet i kväll).

Gjorde en utflykt med frun till grannön Runsala och vandrade i skymningen längs stränderna längst ute på udden. Vackert ljus efter solnedgången.

Egentligen borde jag ha haft med stativ och några andra objektiv, det fanns motiv att välja på. Hade bara 24-70 mm (2,8) på kameran, men det fick duga. Skall det fotograferas på riktigt gäller det att vara ensam, eller vara i sällskap med andra fotografer. Detta med att plåta tar en massa tid, och uppskattas inte alltid av "icke fotograferande"  ...

 

Bildsköna

Mörkret lägger sig över Aura å, Åbo. 26.12.2008. Foto: Håkan Eklund.

Förutom läsning, fortsatt "julätning" och hundpromenad så blev det en konstrunda med fru A till Åbo konstmuseum och deras utställning "Bildsköna". Och det är bildsköna kvinnor det handlade om. Trots att konstverken i sig faschinerade, så fick jag mig en tankeställare när jag lärde mig att detta med att måla kvinnor inte var någon självklarhet för hundra år sen - det var ju maktens män som skulle avbildas. På sin höjd deras kvinnor, inte "vanliga" kvinnor ... Det är ingen vits att vi idag ser ner på kulturer där jämställdhet är ljusår från vårt koncept; det är inte länge sen vi hade ett likadant  samhälle!

Så här presenteras utställningen på museets hemsida: " Bildsköna består av tematiska helheter ur museets samling som ur olika synvinklar presenterar konstverk som avbildar kvinnor. Utställningen gläntar på dörren till detta populära tema och försöker ut-forska vem som riktar blicken mot kvinnan och hur detta sker. De utställda konstverken har tillkommit i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Den vackra och eleganta parisiskan intresserade konstnärer i slutet av 1800-talet. De utställda konstverken avspeglar också den förändring i kvinnans ställning som skedde i slutet av 1800-talet. Dessutom är ett av utställningens teman de porträtt som manliga konstnärer målat av sina hustrur. Ett tema är också den nakna kroppen, som är ett centralt bildmotiv i den västerländska konsten."

På vägen hem stannade vi till så att jag fick avbilda ån i skymningsljus, strax innan det blev helmörkt.