Nja... ? Får en känsla av att Håkans demokratisyn är lite svajig? Håkan skriver: "...kan inte annat än tycka synd om dessa enkelspåriga människor. Troligen är de dessutom analfabeter eftersom de är så lättlurade (majoriteten av väljarna, alltså)..."

Lättlurade väljare som är analfabeter?? Inför sådana formuleringar ringer alla varningsklockor - därifrån är nämligen steget inte långt till att; "folket röstar ju fel" - som i sin tur strax leder över i diktatur. Det är något som inträder när folket på olika sätt skall läras att rösta rätt (av Håkan och andra förståsigpåare).
Jag försvarar alltid demokratin när den angrips. Inte för att den representerar ett perfekt politiskt system, utan för att den är klart överlägsen allt annat.

Till Peter: Jag kanske uttryckte mig lite klumpigt. Jag försvarar också demokratin och anser att det är det bästa alternativet även om det inte är perfekt. Det jag menar (och kanske Håkan också) är att alltför många, enligt min mening, har för lätt att falla för populistiska enkla budskap. Jag ser det som ett hot mot demokratin, att man med demokratiska processer kan medverka till att avskaffa demokratin själv om man inte tänker sig för. Det har hänt förr, t.ex. i Tyskland på 30-talet. Om det händer, så tycker jag det är korkat och ogenomtänkt.

Hur motverkar vi det? Inte genom att avskaffa demokratin utan genom engagemang och dialog. Färre och färre är politiskt engagerade, och det i sig medverkar till att risken för ovanstående ökar. Det är lätt att luta sig tillbaka och tro att demokratin överlever av sig själv. Jag tror att vi ständigt måste försvara och vårda den och att det måste ske med vishet och eftertanke.

Hälsningar, Bjarne

När jag läser din text Bjarne så förstår jag ju lätt att du stöder demokratin. Ändå tycks du inte riktigt greppa en av själva grundförutsättningarna:
En person – en röst, är inte bara ett politiskt koncept, det är ett konsensuskoncept. För att detta skall fungera så förfogar var och en över sin röst – fullt ut. Epitet som ; idioter, obildade, vilseledda, och så vidare, saknar relevans i demokratisk mening. Detta eftersom uttalarna av epiteten i fråga inte förfogar över den rösten. Detta är viktigt, och en av demokratins kärnpunkter.
Det enda du kan göra för att komma åt det som du kallar för populism – är att övertyga populisterna om att dom har fel. Det har inte gått så vidare i Sverige på senare år (minst sagt). Det blir då frestande att försöka ta genvägar, när det visar sig att ”populisterna” sopar mattan med etablissemangets företrädare i debatt efter debatt – men gör man det, då halkar man fram på det sluttande planet. Att börja tala om idioter, obildade, och vilseledda , är bara ett uppenbart svaghetstecken. Det brukar låta så från den som förlorar debatten.

När det gäller Tyskland och Adolf Hitlers maktövertagande finns det viktiga lärdomar att ta till sig. Hitler vann det avgörande valet därför att Weimarrepublikens demokrati var korrupt. Man hade korrumperat sig med samma slags politiska kohandel som vi ser i Sverige i dag. Hitler framhöll (i min fria sammanfattning): ”Demokrati är ett föraktligt system. Det bygger på kortsiktighet via lögner (valfläsk), det bygger på politisk kohandel som är moraliskt bankrutt, och ett rent förakt för väljarna. Demokratin saknar enighet och helhet – därför omöjliggörs en fast långsiktig politik. Demokratin är den falskes system – han som fifflar under täcket och aldrig tar ansvar för vad han gör...”
Folket tittade sig omkring, och såg att – jo, så var det ju. Därefter gick man och röstade.

Det är inte många i dag som har läst Adolf Hitlers tal, men det kanske borde vara det.
Som sagt – här finns viktiga lärdomar för just Sverige av i dag!