De veta icke vad de göra

Innan mörkret lagt sig, kl. 19.30. Aura å, Åbo. Långfredag 29.3.2013. Foto: Håkan Eklund.

Instängd i en bil som i timmar rusar fram längs en väg (idag relativt tomma vägar) finns det tid för reflektion, tid för att lyssna på radio, tid för allt sånt som man inte normalt hinner med under en vanlig vardag.

Tyvärr finns det inte längre så många radiokanaler med substansprogram, som man har satt tid på att producera. Oftat är det ytligt struntprat blandat med ihjälspelad musik. Lyssnar ofta på Yle Puhe (puhe = tal), en finsk kanal där man inte spelar musik. Där hittas massor med program där man hinner gå in på djupet i olika frågor; skönt att lyssna på när det enda man just då har är tid - att fylla med annat än förbiflimrande vyer.

Hann till och med lyssna på en Långfredagspredikan och började reflektera över hur grym man i tiden var, när man spikade upp människor levande, f - n ändå vilka idioter världen genom alla tider har varit fyllda med. Motsvarande tortyrmetoder finns ju kvar i många regimer. En mening blev att hänga kvar: "Fader förlåt dem, ty de veta icke vad de göra ...".

Ett uttryck som man kunde ha nytta av varje vecka, känns det ibland som ... när man följer med allt klåperi och all idioti som hela tiden exponeras omkring en.

Nr 88/365.