Realtidstexter & -bilder

På väg till jobbet i snöyra. Åbo 30.11.2012. Foto: Håkan Eklund.

Samma plats som i går, samma tid, men ändå så annorlunda. Det är det som är kul med att ta några bilder per dag. Det blir en illustrerad dagbok. Den blir speciellt värdefull när man tittar bakåt, ett halvår eller mera. Det är ju så lätt att glömma; småningom smälter ju året ihop till en enda soppa där ett fåtal russin sticker ut, som blivit tydligt kvar i minnet.

Det fina med dagböcker är ju att de dokumenterar nuet, det är realtiden som gäller och man vet inget om det som finns framför. Det samma gäller för ledare i dagstidningar. Ärlighet i nuet; det mesta som skrivs med facit i hand är ju tillrättalagt (ex. memoarer, historia).

För en tid sen skrev jag en kolumn i Vasabladet om Nils-Börje Stormboms monografi ”Edvin Sundquist – tidningsman” (Scriptum 1988). Stormbom placerar in Vasabladets legendariska chefredaktör i hela Finlands historia under dramatiska ödesår. Edvin Sundquist avbröt sina universitetsstudier i Helsingfors våren 1908 för att ta upp en heltidsvakans på Vasabladet. Han var då halvvägs med sin fil.kand. examen. Vbl-jobbet var ett tillfälligt arrangemang. Årsskiftet 1912-1913 blev han chefredaktör; tidningshuset blev sen hela hans liv.

Det som gör läsningen speciellt intressant är citaten ur Sundquists ledare, som Stormbom sen kommenterar.  Lättillgängligt och bekvämt. Att söka fram hundra år gamla ledare är inget som vanliga läsare sysslar med.

Med facit i hand är det lätt att hitta tydliga missbedömningar. Men ledare är realtidsmaterial, liksom dagböcker och brev. De är skrivna mitt i händelsens centrum utan vetskap om morgondagens tillrättalagda facit-i-hand möjligheter. Det är också det som gör dem värdefulla och spännande.
Att majoriteten av Svenska folkpartiet, liksom också chefredaktör Sundquist, var fanatiska monarkister som till varje pris ville omforma självständigheten till kungariket Finland känns idag mycket främmande. Å andra sidan: i Finland hade man ju bara erfarenhet av monarkier och var omgivna av sådana. Men den hätska debatt mellan monarkister och republikaner som pågick vid självständighetstiden känns smått chockerande; lite av höstens Obama och Romney polemik i valdebatterna.

I en ledare publicerad den 12.9.1918  är Sundquist lättad och tillfredsställd över att kungatanken nu har tagit ett stort och avgörande kliv framåt när ”en tysk furste” förklarat sig villig att krönas med Finlands krona.
Sundquist skriver: ”En konung äger helt andra förutsättningar än en vanlig medborgare, vore han än beklädd med vilken republikansk värdighet som helst, att framför allt utåt representera riket och väja undan för de blindskär, som försvåra statsskeppets navigering i den internationella politikens farvatten.

Den 9 oktober 1918 väljer lantdagen (med 64 röster mot 41) den tyske prinsen Friedrich Karl av Hessen till Finlands kung!  Men det blev en kort affär. Det tyska sammanbrottet i första världskriget resulterar i att Friedrich Karl avsäger sig kungatronen den 20.12.1918, en tron som han aldrig hann bestiga.
Nyheten om Friedrich Karls slutliga tronavsägelse publicerades som notis i Vbl, utan redaktionella kommentarer. Plötsligt var ämnet slutbehandlat i Vbl:s ledarspalter; världen utanför hade spelat ut Sundquist och hans meningsfränder.

2012-11-30 10:20   Arne Bivrin

Du har så rätt Håkan. Jag läser ledarsidorna först eftersom de speglar samtiden, men hade inte tänkt tanken på dem i ett dagboksperspektiv. Tack, nu har jag fått en en ny insikt! Den finsk-tyske kungen hade jag inte den minsta aning om. Tack för den kuriosan också!

Svar från Håkan Eklund 2012-11-30 10:30

Hej Arne, ja - för mig är detta bloggande en typ av illustrerad dagbok, där jag håller tröskeln låg både berträffande bild och text. Det som kommer, kommer ... typ av inställning. Det blir ju ändå bara ett litet fragment ur en dag i livet ... (oj, det börjar låta så dramatiskt).

När vi bott utomlands har jag faktiskt skrivit dagbok på riktigt, ibland också hemma i Finland (men mycket sporadiskt, tyvärr), nu får det räcka med denna fotoblogg - som blir en illustration av året.

Ja, det var tur att tyskarna förlorade första världskriget, annars hade vi kanske varit en monarki idag!? Det käns faktiskt märkligt att vi var nära att få en tysk som kung i tiden, en sak som de flesta i Finland inte heller vet så mycket om. Det kom och gick så hastigt; det är bara de "belästa" som har koll på detta i vårt land.
- Hawk

2012-11-30 10:29   Peter-L

Fin bild som dokumenterar din dag och jag håller med, bilder är ett bra sätt att föra "dagbok". Även om det inte blir dagligen för min del. Men att kunna gå tillbaka och kolla är kul, och ibland nyttigt.

Spännande läsning om Finlands monarki! Jag är själv monarkist och tror på det. Dock inte genom att "välja in" någon... Det är ett ämbete som ska gå i arv, med en historik och förankring bakåt i tiden. Och för framtiden. Att t ex välja in Reinfeldt eller Löven vore i mina ögon otänkbart, ej heller någon furste... :)

Lite debatt och åsiktsyttring kan va nyttigt för alla parter ibland. Jag tror att vi är lite "mesiga" med det i norden. På gott och ont. :) Med respekt ska det va högt i tak.

//Peter-L

Svar från Håkan Eklund 2012-11-30 10:32

Hej Peter, inget fel med en monarki i sig, om allt sköts ok, men här i Finland känns det nu i efterskott som mycket främmande att vi skulle vara ett kungarike ...!! Men då när det begav sig, fanns det ju bara monarkier i grannländerna, och då var det säkert det mest naturliga.
- Hawk

2012-11-30 22:05   Ewa Kirjavainen

Spännande, hade ingen aning om att det höll på att bli en monarki.
En jättefin realtidsbild!
Ha en fin helg!
ewa

Svar från Håkan Eklund 2012-12-05 20:30

Ja, det är ganska okänt att Finland i tiden höll på att bli ett kungarike! :-)
- Hawk