FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

I Amerika


I Amerika för 90 år sen, ca 1920. Reprofoto 2012: Håkan Eklund.

Gamla Amerikabilder är härliga, de utgjorde den tidens facebook, skype, bloggbild, mejlbilaga, etc - en visuell hälsning till hemlandet, då via snailmail.

På bilden ovan står morfar Arvid Bäck (f. 3.3.1892, d.13.6.1975) till vänster, en kompis till höger. Här är de uppklädda till helg. Morfar jobbade främst som snickare och byggnadsarbetare, bl.a. i Rockford, Illinois. En kortare tid som gruvarbetare i Butte, Montana. Jag träffade morfars bror Erik i Rockford vintern 1981 och hösten 1982, och fick se hus som morfar byggt i staden Rockford. Spännande. Rockford var annars en typisk svenskstad. När morfar bodde och jobbade där i början av 1920-talet klarade han sig bra på svenska i staden ....

Jag har mycket av morfars gener - både vad resande beträffar men också utseendemässigt. På min konfirmationsbild från 1967 ser jag nästan ut som morfar på bilden ovan ...

Morfar hette egentligen Agnesbäck i efternamn, född och uppvuxen i Komossa, Oravais . Han gjorde det lite enklare för amerikanarna och började kalla sig för Beck, hemkommen igen med "ä" - Bäck. Han och mormor Elisabeth (f.1.6.1887, d.5.2.1983) gifte sig 1915. Strax efteråt for morfar till Amerika för att förtjäna pengar så att han kunde köpa svärföräldrarnas jordbruk/"lösa ut syskonen" (som han sen gjorde). Sammanlagt tillbringade han 5 + 2 år i USA.

När jag var liten älskade jag att sitta och lyssna på morfars berättelser om den stora världen, som säkert inspirerade mig att ta mig ut när tiden var mogen.

Inlagt 2012-09-03 20:54 | Läst 1875 ggr. | Permalink
Va kul att du berättar om din morfar. Det är viktigt att de här människorna inte glöms bort, dom levde under helt andra förhållande än vi gör nu för tiden. Min morfar var född 1896. när han var 93 tog jag med honom till den gård på skogen där han var född. På väg dit spelade jag in på kasett när han berättade om sin barndom. det blev två fulla band. Samma år promenerade han 1 mil till akuten och bad att få en pillerburk med dödskalle på. Nu fick han en burk utan dödskalle. När läkaren var klar sa han att nu ringer jag en taxi så du får åka hem. Nää fan har jag gått hit så ska jag väl gå hem. Det önskar jag hade haft på band.
Sten
Härligt!

Ja, det var nog ett annat material i den tidens folk.

Hur många äktenskap skulle klara av att som nygifta skilja på sig för 7 år, att den ena under tiden kan förtjäna ihop pengar för att lösa ut ett hemman - som mina morföräldrar gjorde ...
Idag skulle de flesta inte ens klara av ett halvår ...
- Hawk