Att sälja sin själ

Från skogsvildrenens marker i Kuhmo. 8 augusti 201o. Foto: Håkan Eklund.

I senaste nummer av de finska naturfotografernas högklassiga medlemstidskrift "Luontokuva" hittas en intressant bokpresentation som ger många lärdomar.

Det handlar om en nyutkommen bok om den sällsynta skogsvildrenen (Rangifer tarandus fennicus) som nästan hann bli utrotad i Finland, innan den efter kriget igen vandrade in från Ryssland till skogsvildmarkerna i Kuhmo (vid östgränsen) i Kajanaland.

Boken ifråga är skriven av Lauri Kontro och illustrerad av den kända finska naturfotografen Antti Leinonen (som bor i Kuhmo). Jag har ännu inte fått mitt recensionsexemplar av boken (som jag skall presentera i olika tidningar), utan skriver nu det som den finska naturfototidskriften tar upp.

Nämligen: hur en naturskyddsfokuserad naturfotograf exploateras av en bokförfattare som inte är seriös! Trots att den fina boken är presenterad som ett fint bildverk, handlar det om en s.k. "manipulerande pamflett" som är fylld av förvrängningar och via felaktig information gör rovdjur till syndabockar!

Författaren till boken "Metsäpeura" (Skogsvildrenen) är ordförande för Suomen Metsästäjänliitto (Finlands Jägarförbund) och chefredaktör för en jordbruksproducenttidning som heter "Maaseudun Tulevaisuus" (ungef. Landsbygdens framtid). I artikeln tar recensenten Pertti Koskimies fram ett stort antal exempel på populistiska överdrifter som inte har något med verklighet och vetenskap att göra ...

Eftersom skogsvildrenspopulationen är på nedåtgående gör författaren vargarna till syndabockar; alltså skall de skjutas för att rädda skogsvildrenarna! Just så jobbar populister ... Inget skrivs om de verkliga orsakerna, nämligen ekonomiskogsbrukets förödande framfart som spolerar de naturliga biotoper som dessa taigadäggdjur behöver för att trivas. Som på bilden ovan. Idag finns det ju bara spillror kvar av det ursprungliga taigaekosystemet där både skogsvildren, varg och björn i tiden kunde leva i balans. Det är alltså inte vargen som stör balansen, utan MÄNNISKAN.

Alla de av oss som varit i Kuhmo för att fotografera björn och varg från Lassi Rautiainens fotogömslen har med egna ögon sett hur det ser ut: kalhyggen, planteringar, skogsdiken, skogsbilvägar etc. Och än idag hugger Forststyrelsen (= den finska varianten av Domänverket) ner primärskog (500 år gamla urskogar) i Kuhmoområdet och förvandlar dem till ekologiskt värdelöst "trash", dvs. ekonomi/-industriplantager. Tragiskt.

I en liten textruta efter artikeln frågar Luontokuvas chefredaktör (t.f) Raisa Nevalainen: "Sålde du din själ, Antti Leinonen?". Han erkänner att detta blev helt fel; när han kontaktades av förlaget hade han ingen information om författaren, och dennes avsikter. Han visste inte heller att boken i själva verket skulle göras till ett bildverk, där hans namn också blev ett bärande element (han är mycket känd i Finland). Man kan ju fråga sig varför en yrkesfotograf inte kollar bättre, men när man känner dessa "skogseremiter" till naturfotografer där uppe i taigan så vet man att de inte blandar sig så mycket i vad som sker nere i huvudstaden. Och detta förlag (Maahenki) har ju haft ett "varumärke" som ett förlag som ger ut massor med naturskyddstillvänd sakprosa/bildverk/"naturlitteratur". De skall leva på sina bilder, och är förstås glada att ha en bra kund. Men ...

"Skulle jag ha vetat på vilket sätt och i vilket sammanhang mina bilder kommer att användas, skulle jag absolut inte ha gått med i bokprojektet", säger en besviken Antti Leinonen (som i tiden blev känd för fina järvbilder i National Geographic).

Så här ser boken ut: http://www.maahenki.fi/kauppa_tuote.php?tuote=714

2011-08-31 21:20   gatosi

Nu är jag bara glad amatör. Men mitt sunda förnuft säger mig att man rimligtvis bör fråga efter vad det ska vara för bok som man ska förse med foton. Om inte av misstanke så åtminstone för att komma med bilder som matchar med bokens avsedda innehåll. Hur kan man då inte ha en aning? Är det så att man bara skicka iväg några bilder så där och inte bryr sig om resten så fort man har blivit känd proffs? Eller hur kan det komma sig att en fotograf inte vet vad bilderna används till?

Svar från Håkan Eklund 2011-08-31 22:31

Ja, visst är detta aningen naivt ...Men nu är det så att förlaget "Maahenki" är ett mycket seriöst förlag, som gett ut massor med "naturskyddstillvända" böcker; själv är jag också förvånad att de ids ge ut en bok med detta tydliga "rovdjurshatarinnehåll".
Fotografen Leinonen säger i intervjun att han hade ett annat bokprojekt på gång med förlaget och ville inte sabotera det hela med att vara för frågvis ...
Han litade säkert på förlagets tidigare goda renomé ...

h