Nyhetsförgiftad

Ekens skugga. 16 mars 2011. Foto: Håkan Eklund.

Det går sakta med snösmältningen. Lite dagmeja på dagarna tack vare intensiv sol, men kalla nätter. Dock en härlig skare; det var den här årstiden jag älskade mest som ung grabb - att dra ut på långa skidutflykter i skog- och myrland i min österbottniska provins. I dag är de markerna fullproppade med skogsbilvägar, skogsdiken och den mångfacetterade bondeskogen har ersatts med enformiga och tråkiga "industriplantager". En värld som bara finns kvar på näthinnan.

Egentligen har jag tillgång till betydligt intressantare skogar här i närheten av Åbo! Här har man råd med att avsätta skogsområden för rekreation och naturskydd; vackert så.

Stod i morse med hunden bland ekar och granar i Uggleskogen och lyssnade på sjungande domherre, kungsfågel och koltast. Stämningsfullt. Njöt av stillheten och reflekterade över tingens ordning. Den enda flyttfågel jag hittills sett är en ringduva, för några dagar sen.

Inser att jag känner mig förgiftad av dåliga nyheter. Alla kanaler fyller ju etern med katastrofer, upplopp, förtryck och elände. Det ena stället värre än det andra ... En del skapade av naturkrafter, de flesta problem skapade av människor ...

Visst är det viktigt att "mentalt ta del" i andras olyckor, att "skicka positiva signaler  - håll ut", men inser ändå att man oftast står ganska maktlös. Det är i sådana situationer som man skäms över de onödiga och löjliga problem som skapas i våra välfärdssamhällen, som det att många ålänningarna insisterar på att möta våren med skjutvapen ute i fågelskären ...