Märkligt i Camera Natura

Stockholmskontraster. Februari 2011. Foto: Håkan Eklund.

Idag hittades årets första nummer av hedervärdiga Camera Natura (nr 1/2011) i min postlåda. En lisa för öga och själ, som vanligt. Själva kallar de CN för "världens vackraste tidskrift"; och det ligger något i det (http://www.cameranatura.se/). Rekommenderas!

Tidskriften som är inne på sitt 21:a år är ett samlarobjekt för många naturfotografer. Jag har nästan alla nummer; det som nu kom ut är nr 73. Camera Natura har nämligen något så unikt som en löpande nummer som hittas i en ruta uppe på "ryggen". Den är ju limbunden, dvs. lagom "kantig" för att kunna placeras i en bokhylla och tack vare numreringen så är det lätt att hålla ordning på alla nummer, tidskriften hade ju ett uppehåll under åren 1992-94 - men numreringen fortsatte som om inget hänt. Nr 4/1991 har alltså nummer 8 och nr 1/1995 har nummer 9. Vackert så.

Men första bilduppslaget gjorde mig besviken; inte på bilden utan på texten. Det är skärgårdsfotografen Magnus Rietz som fotograferat havsörn och gråsäl och texten lyder såhär:

"I Stockholms yttre skärgård har havsörnsbetåndet exploderat de senaste två-tre åren. Lite väl tätt menar en del, undertecknad inkluderad, men vi svär mer eller mindre i kyrkan. Som vid all överbefolkning hårdnar kampen om födan. Något som sälbeståndet i samma område får känna på, i synnerhet runt kutningsperioden under februari-mars. Nu är det inte längre bara övergivna, svaga och försvarslösa kutar som är föremål för örnterrorn. Dessa Hells Angels till havsörnar har börjat rikta attackerna även mot sälhonorna i den tuffare konkurrensen om det ätbara. Många av dessa uppvisar rent vidriga jack och skärsår efter de veritabla knivar till klor de får sig serverade i nos och nackar under sin heroiska kamp för att skydda sina små. Naturens gång kan man tycka. Men självklart lider man ändå med dem."

So what? - har jag lust att säga. Kanske borde tidskriften heta Camera Terror? I naturen går ju allt ut på att äta eller ätas; det lönar sig inte att sätta mänskligt "gullighetstänkande" på ekologiska samspel - eller kalla det för "terror/terrorisering".
Rietz behöver inte (liksom många skärgårdsbor) tro att vi kommer att dränkas av havsörnar, de tar bara tillbaka förlorat territorium. De jagades ju fritt av skärgårdsbor långt in i "modern tid", och när de nästan var utrotade kom miljögifterna. Det är ingen överdrift att säga att de var ytterst nära att gå under, och många vande sig med att de var borta. Nu när naturskyddsinsatser (bl.a vintermatning) och mindre miljögifter i havet/födan - räddat populationen, och de återvänder, tycker plötsligt många att de är för många!

Så mycket tyckande ...

En massa nya faror ser nog till att populationen får sitt: under några år har ca 100 havsörnar dödats av vindkraftverkens rotorblad enbart i Tyskland (54) och i Norge (48).  Om någon kollat in motsvarande i Finland och Sverige vet jag inte. Och ett stort antal havsörnar dör varje år vid kollisioner med elledningar - alldeles i onödan.

Ett plus i minusboken måste väl noteras för havsörnen: om den äter både skarvungar och gråsälar, som båda hatas av skärgårdsbor och fiskare, måste väl örnen få det tillgodoräknat - eller hur?

Allt är relativt i naturen.

2011-04-13 15:36   Birdman

Lite sent läste jag denna blogg, även jag överrumplades av Reitz ordval i sin bildtext. Överlevnad på naturens villkor är väl vad det handlar om och det är inte gulligt. Personligen tycker jag att Camera Natura ska stå för något annat; skyddet och värnet av vår natur och inte tvärt om. Men det är ju som sagt min åsikt...

// Daniel