En mardröm

Sidensvans i gårdsrönnar, Hirvensalo 19.10.2008.  Foto: Håkan Eklund.

Senaste natt vaknade jag av en uppskakande mardröm strax innan nolltre : Jag befann mig i USA för att följa med valförberedelserna och blev vittne till hur Obama blev mördad och genast bröt ett inbördeskrig ut. Ett jävla tumult var det, och jag vaknade .... Det tog en stund att inse att det var en mardröm, men jag var så skakad att det var omöjligt att somna om!

Gick ut för att kolla om tidningen kommit, slog i ett glas rödvin - och började läsa Åbo Underrättelser och Hufvudstadsbladet. Klockan tre på natten! Först vid nollfem snåret somnade jag på nytt, i soffan i vardagsrummet.

Skrev igår en artikel till en tidning, om sidensvansen. Kollade bl.a. in boken "Vägval i minnesmark" (1992) av  Gunnar Brusewitz, där han i ett kapitel berättar om den engelska äggherren  John Wolley i Muonio (finska Lappland) som under tre år i medlet av 1850-talet samlade fågelägg/-skinn av nordliga arter för olika samlare. År 1856 hittades så den första sidensvanshäckningen av en torpare som blev rikligt belönad. Detta var den första vetenskapligt dokumenterade sidensvanshäckningen i Europa (världen?). 

När ryktet spreds om detta fynd började det komma massor med ägg och bon till Wolley, som han sålde för stora pengar till samlare runt om i Europa... Det var bara utdöda arter (ex. garfågel) som betingade högre priser i London än sidensvans. Wolley skänkte också ett bo med fem ägg och ett skinnlagt sidensvansskinn till Kungliga Vetenskapsakademin i Stockholm, som nämner gåvan i sin Översikt 1857.

Så ung är kännedomen om våra fåglar.