Tio personer per timme

Självporträtt. Olja på duk. 1940. Sigrid Schauman. Verket ägs av Amos Rex i Helsingfors.

Trots Covid-19 är det nog skäl att hålla museer och gallerier öppna, det handlar mera om att organisera det hela. Åbo konstmuseum släpper in 10 personer i gången som har en timme på sig att bekanta sig med utställningar, sen byts grupperna. Gärna kunde de ha haft det dubbla, i stora salar och många rum försvinner tio pers som bara den.

Dagens mål för mig och fru A var Sigrid Schaumans verk som gav en blandad känsla. De bästa verken skapade hon som gammal, när synen blev dålig. Då kluddade hon på ordentligt, och det blev bra! Mängden av landskap (mest trädgårdar med träd och buskar) i litet format, var inget speciellt. Några var fina, bl.a. de som visas på museets hemsida. Många var Hötorgskonst.

Och det värsta: många av de inlånade verken, ur privata hem, hade fruktansvärda ramar. Bara skit! Fattar inte hur folk kan hålla sig med i sig värdefulla och unika verk, och låta helheten förstöras av billiga och fula ramar!

Fy för den lede.

Det som inte museet nämner om, hittas här, i en artikel på svenska yle. Att hennes bror Eugen sköt en hatad rysk generalguvernör, som vill förryska Finland:

https://svenska.yle.fi/artikel/2019/03/19/sigrid-schauman-konstnar-kritiker-och-eugens-syster-malade-ljuset-under-en-tid

Hur tror du att det präglade henne att vara syster till Eugen Schauman, som sköt generalguvernör Bobrikov i juni 1904 i protest mot förryskningen?

- Det präglade henne oerhört mycket från att hon var 25 år framåt. I och med att Sigrids mor hade dött när Sigrid var sju år gammal så blev broderns död en tragedi som upprepade sig.

Men det fanns också en stolthet i att ha en politiskt aktiv bror, eftersom Sigrid och hennes syskon hade uppfostrats i runebergsk anda att stå för det nationella och sanningsenliga.

https://turuntaidemuseo.fi/sv/nayttelyt/sigrid-schauman

Under våren fylls Åbo konstmuseum av verk som utgör kärnan i Sigrid Schaumans (1877–1979) produktion: målningar som går mot allt intensivare kolorism och allt mera eteriska. Schauman nådde en ny konstnärlig blomstring vid 70 års ålder och inspirerades av den franska modernismen och kolorismen, speciellt av impressionismen och postimpressionismen. Utställningen presenterar 120 målningar från åren 1903–1961 och är därmed den största Schauman-utställningen i Åbo genom tiderna. Verk har lånats av 40 olika håll runtom i Finland och en stor del är sällan utställda arbeten från privata samlingar.

Schauman var internationellt inriktad redan tack vare sin bakgrund.

Hennes far innehade en hög officerspost och han var kommenderad till olika platser i det stora Ryssland. Sigrid föddes i Ukraina och bodde i Polen under största delen av sin barndom.

Fastän hon hörde till de privilegierade kretsarna blev bristen på uppmuntran från familjen, penningknappheten och ett misslyckat kärleksförhållande hinder i vägen när hon skulle välja konstnärsyrket till sin levnadsbana och arbeta som konstnär.

För att kunna försörja sig och sin dotter arbetade Schauman i tre decennier som konstkritiker vid två svenskspråkiga dagstidningar i Helsingfors. Därför kunde hon måla nästan enbart om somrarna, och först efter pensioneringen i slutet av 1940-talet kunde hon ägna sig helt åt sitt konstnärskap.

Då blev resultatet också en förvånansvärt intensiv och diger produktion som förutom ljusmättade landskap också omfattar förenklade, nästan visionära självporträtt, porträtt och nakenstudier