Unika dokument

Intressant läsning om unik dokumentation, enda i sitt slag på svenska. Pandros 10.12.2020. Nr 345/366.

Kom på att jag aldrig varit på stugan i Österbotten i december. Och visst är dagarna korta, 4 - 5 timmar halvskymning ...

Jobbade med att såga ved på gården när jag fick mitt livs överraskning: SPARVUGGLA!

Plötsligt satt den i en av gårdsbjörkarna, flög till en flugsnapparholk för att kolla sen till en tät gran där jag har en uggleholk, modell större. Sen vet jag inte vart lilltrollet försvann.

Men det kändes som ett omen.

På trädgårdsbordet står fem specialgjorda sparvuggleholkar och väntar på uppsättning, och så kommer ugglan på besök! En art som jag varken sett eller hört på tomten, och endast en gång i en granskog 1 km bort (där jag skall hänga en holk).

Nytt tomtkryss.

Klockan var 14.00, +-0 C, halvskymning pga det mulna vädret, vindstilla. Gråååååååååttttt ... men en uggla piggar upp!

Angående böckerna ovan:

I inledningen till Lars Nordströms bok ”Skogshuggarna i Fjärran västerns skogar” (Votum, 2016) räknar han upp de ämnen som fyllt hyllmeter med böcker om svenskar i Nordamerika. Han skriver att akademiker har samlat all tänkbar utvandrarstatistik, klarlagt begreppen svenskhet och traditioner, en svensk-amerikanska synen på kungahuset eller den svensk-amerikanska pressens politiska ställningstaganden eller om berömda svenskar efter millennieskiftet.

Han noterar att det har skrivits om 1600-talets stormaktsambitioner i Delaware, om Mattsons svenska regemente i det amerikanska inbördeskriget, om svenska verkstadsarbetare i Worcester, om svenska pigor i Chicago. Han antar att de flesta drar en spontan slutsats att alla väsentliga aspekter av svensk utvandringshistoria redan måste ha stötts och blötts åtskilliga gånger, men konstaterar att så INTE är fallet, som han finner märkligt.

Vad är det då som saknas?

Han skriver att svenskar, norrmän och finländare kom att spela en viktig roll i den amerikanska skogsindustrin och att DET ämnet inte blivit utforskat eller dokumenterat i någon större omfattning. ”Här och där kan man hitta ett kapitel eller ett avsnitt i en bok av en återvändande svensk som jobbat i skogen, och mig veterligen finns det bara en enda svensk som i bokform skildrat skogsarbete i Amerika – Emil Engströms ”The Vanishing Logger” från 1956.

Själv är han litteraturforskare och akademiker som emigrerade till USA 1986. Vid millennieskiftet blev han aktiv i organisationen Swedish Roots in Oregon som efterforskar, dokumenterar och publicerar genealogiska och historiska uppgifter om svenskarnas historia i Oregon och 1989 disputerade han på en studie av tre amerikanska författarskap.

För att fylla den lucka som han saknade, angående svensk emigration och de yrken som de bedrev ”over there” har han nu själv dokumenterat en del av emigranternas skogshistoria via boken ”Skogshuggarna i Fjärran västerns skogar” (136 s) och dessutom översatt Emil Engströms bok ”The Vanishing Logger” till svenska som fått titeln ”Med yxa, såg och penna. Minnen från fjärran västerns skogar” (Votum, 2019).

En handlingens man som efter 34 år i Oregon flyttade hem till Sverige hösten 2015. Han bor nu på en liten gård i norra Värmland där han ägnar sig åt att läsa, skriva, översätta, hugga ved och fiska gädda.

2020-12-10 19:51   Sten Björklund

Två intressanta böcker. Men tittar jag i dom så blir man väl deprimerad när man ser vad som fanns och vad som hänt med skogen.
Har ibland hittat sparvugglans skafferi i pärluggleholkar. Tror det inte är så noga med hur den ser ut. Mer noga med holk för att hacka.
Sten