Det handlar om finlir
Vargskallen som jag en gång köpte på en bensinstation i B.C. Canada. Pandros 6.9.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 250/366.
Mycket beträffande fotografering handlar om finlir, om små subtila justeringar hit eller dit. Likadant är det med ornitologi, där är det ofta de små detaljerna som avgör. Om man ens skulle se dessa detaljer ...
Därför är det viktigt att lära sig läten. Nu under hösten sjunger ju inte fåglarna när häckningstiden är förbi, förutom en och annan "skuggsång", en mera subtil och lågmäld sådan. Det som nu gäller är fåglarnas kontaktläten. Och då är det finliret som gäller, små pip hit eller dit ...
Under förmiddagen satt jag och pysslande med min luftpistol, tränade prickskytte. Plötsligt hör jag ett kontaktläte som jag väntat mig lite senare i höst: en taigasångare! Ett kännspakt högt, vasst, tunt och spetsigt, utdraget "tsyiist" som höjer sig mot slutet. Kan man det så kan man det (som skall tränas; jag tjuvtränade för en vecka sen och kalibrerade in mig). Ofta hittar man ju aldrig dessa små kvicka sångare som ofta försvinner in i trädkronorna. Men denna gång hittade jag fågeln, som för att vara en sångare är lätt att känna igen med tydligt ögonbrynsstreck och dubbla vingband. Under fem minuter provianterade den i häggen vid stugknuten. Samtidigt hörde jag lövsångarens skuggsång en bit bort samt flyttande bergfinkar och rödvingetrastar. Det är höst på gång.
Och det känns alltid fint att få ett identifierat läte bekräftat med visuell kontakt. Förstås blev det en ny art för året, och jag tror att jag kommer att nå mitt uppställda mål (sju kvar). Och som sagt, jag tävlar bara med mig själv.
Grattis till taigan!! Kul att få på tomten. Du kanske har den innan på tomtlistan?
Daniel
Hälsningar Lena