Sommarens höjdpunkt
Möte intill gränsen till Ryssland. Lehtovaara, Suomussalmi 12.8.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 225/366.
Det är alltid skojigt att bli positivt överraskad; idag är en sådan dag. Vårt värdpar, Helena & Eero Seppänen, på Arola Farm (https://www.arolabear.com/) alldeles intill gränsen till Ryssland i ytterst glesbygd, är det mest älskvärda man kan tänka sig.
Hon var tjejen som utbildat sig till nurse i UK, träffade Eero på en dans när hon besökte hemlandet - och de blev ett par. Istället för "stora världen" blev hon som 22-åring husmor på en mjölkgård i ytterst glesbygd. Där vi just nu befinner oss, fru A och jag.
För några decennier sen sadlade paret Seppänen om och blev turistförtagare - med krigshistoria, vacker vild natur samt björn- och vargskådning och med god hemlagad mat som specialitet (i morse med älgkött, nyplockade hjortron och blåbär ...).
Bilden ovan är från kvällens bildskörd, några kilometer från deras hemgård. Från björnsafarin med sonen Jeru som guide som resulterade i fem olika björnar, en varg, en rödräv, två havsörnar och en kungsörn. Och aldrig har jag sett varg så när som nu.
Men det var inte för det som vi är här. Egentligen.
Jag läste för två veckor sen en bok om striderna i Suomussalmi under vinterkriget, och träffade i ett kapitel på Eeros mamma Lempi Seppänen. Hon var den första som lyckades rädda sig (och 133 andra) undan Röda armén när de kom över gränsen 30.11.1939. Googlade lite, blev än mer nyfiken - och berättade åt min fru att dit skall vi åka! Bums. Som vi gjorde. Tog oss två kördagar från Åbo.
Eeros mor upptäckte under vinterkrigets första dag (som ingen väntad sig här) ryska soldater på granngårdstomten när hon kom från ladugården 30.11.1939. Hon förstod läget genast (mannen var på jobb långt borta), snappade åt sig sina tre döttrar och flydde.
De som blev kvar i byn togs av ryssarna och hamnade småningom i ett arbetsläger långt inne i Vitahavskarelen där många dog.
En lång historia.
Kom nyss ur bastun, efter safarin. Fick instruera ett ungt tyskt par hur man badar bastu, premiär för dem ...
Detta skrivs uppe i ett vindsrum, därifrån husmor upptäckte fienden, en ödesdiger novembermorgon 1939. Just när det ljusnade ...
Mvh/Gunte..
Hälsningar Lena
MvH
Johnny
- hawk