Gilla när det inte är alltför lätt
Sommarnatt vid Perho å, Nedervetil. 20.6.2019 kl.23. Foto: Håkan Eklund. Nr 171/365.
När jag nästan höll på att ge upp, hittade jag rätt: sydnäktergal! Klockan 00.15. Jag hade hållit på i timmar, i närheten av ett vattendrag med tät vegetation, där den sällsynta fågeln hade sjungit sen den 12.6. Enligt uppgift.
En sådan har jag aldrig hört i Finland, och kunde inte låta bli att göra ett försök. Men det blev många kilometrar. Körde först 5 h från Åbo till fritidshuset i Kimo ådal, tömde bilen, hade en snabb kaffe - och sen iväg. Tog en timme att köra upp till Nedervetil, ett område med fina vattendrag och små sjöar.
Jag skulle som sagt motvilligt börja åka när jag för en sista gång spände öronen och tyckte mig uppfatta något näktergalsliknande på håll, körde dit, och visst tusen sitter den jycken bekvämt intill sovande bondgårdar alldeles intill vägen! Som jag passerat flera gånger under kvällen.
Hade min lilla diktafon med mig och fick en bra inspelning av den intressanta sången, ganska annorlunda än vår vanliga näktergal.
Hör hört arten i Spanien och på motsvarande ställen. Och jag har fina observationer av sydnäktergal i en trädgård i Moshi, Tanzania när jag var på ett jobb där för ett antal decennier sen, som sällskap hade den en övervintrande vitstrupig näktergal (Irania gutturalis), en art som häckar långt i öster.
Trots att detta var en typisk "kryssningresa" gillar jag när det inte är alltför lätt, när man är ensam och måste söka, och när man nästan är färdig att ge upp - men gör det inte. Och sen lyckas ... då känns det bra!
Detta blev en bra inledning på midsommarafton, körde genom natten tillbaka till stugan, i säng 02.30, när fåglarna igen hade börjat sjunga. De vanliga.
Hälsn!
Glad midsommar"
- hawk