Besök på Brinkhall

Brinkhall, Kakskerta (Åbo), 25 maj 2008. Övre våningen. Foto: Håkan Eklund.

Det finns inte något överflöd på stora gamla gårdar här ute på "mina" öar.
På den "yttersta" ön Kakskerta (i en kedja av tre) ligger Brinkhalls herrgård, som jag bara sett från vägen. Har inte egentligen vetat något om dess ägare, bara noterat att den sett övergiven ut.

Idag var det konstutställning i herrgården, som blev mitt första besök inne i byggnaden och på gården som sådan. Ett spännande ställe med svarthätta sjungande från lunden och en kornknarr kraxande i gräset bland äppelträden.

Nu vet jag att Stiftelsen för Kulturarvet i Finland köpte egendomen år 2001 med hjälp av en donation, idag består gården endast av 34 hektar. Stiftelsens mål är att återuppbygga trädgårdarna, det gula stenhuset och de andra byggnaderna. I framtiden hoppas stiftelsen på att Brinkhall skall fungera som ett kulturcentrum med bl.a. konserter, föreläsningar och festtillställningar i en historisk miljö.

Och som sagt, idag var det konstutställing i flera av byggnaderna - mycket intressanta interiöer och fina konstnärliga verk fanns utställda.

Gården har gamla anor. Hans Eriksson är den förste godsägaren på Brinkhall som nämns i jordeböcker från slutet av 1500-talet. År 1576 adlades han och nämns ofta som den ”finske Hans Eriksson”. Detta p.g.a. att det svenska namnet var ett mycket vanligt namn under den tiden. Han fungerade under två perioder som ståthållare på Åbo slott. Under hertig Karls belägring 1597 fick han ena benet avskjutet, p.g.a. skadan måste han återvända till Brinkhall mot sin egen vilja (Gardberg, C.J. 2001: 4).

Sen följde många olika ägare, också tider av förfall.

.