Som man bäddar ...
Naturens "virrvarr". Pandros, Kimo ådal. 21.8.2018. Foto: Håkan Eklund. Nr 233/365.
Som kolumnist i en dagstidning ingår det i mitt uppdrag att "tycka till" med sådant som tidningen själv inte vill eller "vågar säga högt" med tanke på "känsliga" prenumeranter och annonsörer.
Då och då har jag skrivit om ämnen som får folk att resa ragg och resulterar i en massa aggressivt hållna insändare (som jag inte ids läsa om jag skymtar mitt namn i texten ...) med elaka personangrepp - enligt vad jag får mig berättat. Speciellt gäller det "varg & skarv".
När jag skriver: "Som vi människor bäddar får vi ligga", förstår många inte ens vad som avses. Eller kanske inte vill förstå?
I generationer har vi "skitit i havet" som resulterat i blågröna alger, stinkande och ruttnande algmassor och växande mörtfiskpopulationer som gynnat storskarv, bland annat. Och missgynnar en massa bottenlevande arter (ex. flundra).
Via kalhygges"teknologin" som togs i bruk under 1960-talet har klövviltpopulationerna ökat dramatiskt (älg, rådjur, vitsvanshjort) vi ett överflöd av gräs, örter, sly, planteringar - som i sin tur gynnat rovdjuren. Där det finns mat finns det ätare. Så fungerar naturen.
Alltså kan vi se oss själva i spegeln. Alla förändringar i natur återspeglar det som vi själva stökat till.