Den enas död ...
Med harstek till ungarna. Pandros, Kimo ådal 21.5.2018. Foto: Håkan Eklund. Nr 141/365.
Sitter med den kopp kaffe på "torp"terassen kl. 05 och lyssnar till en trädgårdssångare när jag upptäcker en rödräv som kommer tassande förbi med något stort i käften.
Först bara tittar jag, och försöker vakna (trött efter att ha följt med ishockey på telefonen ... till midnatt/grattis Sverige!).
Sen kommer jag på att jag faktiskt har kameran i närheten med 500 mm på sen igår kväll och tar några bilder.
Den går igenom högt gräs alldeles framför mig ca 60 m bort. Bildvinkeln är inte bra. Sen visslar jag för att få den att stanna och visa vad den har. Den stannar - ja, men tittar åt fel håll. Med ryggen mot mig.
Den hör tydligen inte varifrån ljudet kommer. Sen tassar den ut på en nysådd åker och försvinner bort mot norrskogen där den tydligen har sitt gryte med väntande ungar.
Den enas död den andres bröd ...
Jag har förstorat upp bilden och försökt se vad den har fångat - troligen en harunge.
Sen kommer kompisen som jag i tiden växte upp med, numera bosatt i N.Y.J./USA (sen 40 år tillbaka) och vi åker ut för att titta på fåglar. I varje gård i byn hittas emigranter från olika tidsperioder; också från gårdstunet där jag har mitt fritidshus, som farfar i tiden bebodde, for man till Amerika (två av hans syskon emigrerade). Deras barn och barnbarn har jag besökt i Spokane, Wash. state och i Fort Worth, Texas.
Värden är liten för den rörliga; en del av det österbottniska kulturarvet (jfr med Småland). Allt för att vidga reviret och fixa till det ekonomiskt.
Idag tycks våra fina understödssystem göra folk passiva, och de blir kvar i startgropen, om det inte finns jobb. Här på landet i Österbotten är dock få arbetslösa; många blir egna företagare och fixar till något om inget annat hjälper.
Sten