De värdefullaste bilderna
Den sista mjölnaren i sitt kontor. Övre Kimo Bruk, 7.8.1979. Foto: Håkan Eklund.
Jag är väl medveten om att mina värdefullaste bilder tog jag för 40 år sedan, när jag inte visste något om fotografering, utan bara tog bilder helt intuitivt. Och det var en guds lycka att jag varken hade stativ, fina vidvinklar eller teleobjektiv, att jag inte kunde fotografera tråkig natur (som var mitt intresse) - bilder som skulle vara värdelösa idag.
Istället dokumenterade jag livet i hembyn, och det är jag glad över. Här en bild som ingen annan har, när mjölnaren Helmer Siffrén är sista dagen på jobb innan kvarnen stängde. Jag var hemma i byn på semester (11 dagar senare gifta jag mig i Åbo ...) och tillbringade en timme på kvarnen med min Canon F-1, normalobjektiv och Kodak TRI-X film.
Dessa bilder är unika idag, som motsvarande dokumentära bilder av människor och miljöer alltid är, och med tiden blir de förstås än värdefullare.
Jag har för mig att mjölnarens far (eller farbror?) hade varit byggnadsentreprenör i USA, som min morfar jobbade åt i Rockford, Illinois på 1920-talet. Inser att jag nästa sommar måste åka hem till byn och på allvar lära mig mera om alla dessa människor - som inte längre finns. Men bilder lever kvar.
Kvarnen som fungerade som kvarn från 1899 - 1979 har sedan 1986 fungerat som bas för Oravais Teater (http://oravaisteater.fi/), dvs. sommarteater med vridläktare i en historiskt genuin miljö.
PS - för den oinvigde: i Oravais förlorade Sverige sin östra rikshalva i en batalj med ryssarna i september 1808, ligger mittför Umeå - ungefär.
Affischen på väggen ger också karaktär. Hade det varit bilverkstad hade damen kanske haft färre kläder, här i fin klänning och med trohetssymbolen hunden på vakt. Schysst.