En mycket ovanlig bok om naturfoto

Februaridag vid åstranden. Aura å, Åbo 6.2.2018. Foto: Håkan Eklund. Nr 37/365.

Läser just nu en bok som skulle förtjäna att översättas till svenska. Det är Eero Murtomäkis bok "Kameramme luonnon rippeillä" (131 s, 2008) som jag hade vissa besvär med att hitta. Den fanns inte i bokaffärer, inte i antikvariat - men till sist fick jag tag i förläggaren, och vips hade jag boken i postlådan. Titeln är mycket svår att översätta,  jag tänker inte ens göra ett försök, men boken handlar om fotografering i de skärvor som finns kvar av riktig natur.

Innehållet i boken är rena rama dynamiten - äntligen någon som vågar nämna sakerna vid sina rätta namn!

Murtomäki som gett ut ett 20 - tal böcker, främst med koppling till natur, är mycket kritisk till dagens naturfoto som han betraktar som meningslös  illusionsproduktion. Han har svårt att förstå varför naturfotografer å ena sidan är otroligt konservativa, allt skall vara som det ser ut, men å andra sidan är det ju en illusion de fotograferar, en återstående liten skärva av orörd natur, som de via sina bilder lurar åskådare att tro att allt är som det skall vara.

Eero Murtomäki tycker att naturfoto idag mest handlar om att ta tekniskt perfekta och vackra bilder av de skärvor som finns kvar av riktig natur; hans språk är färgstarkt och kritiken av ett slag som sällan hittas i fotoböcker eller -tidskrifter.

Och naturfototävlingar jämför han med pilkfisketävlingar.

I boken som delvis är en biografi, med en massa intressanta berättelser om hur svårt det var att fotografera vilda djur och fåglar när han började (1950 - 1960-talet) är en hälsosam påminnelse hur bra utrustning det finns idag.

När han började fotografera var det svårt att få tag i bra utrustning (och att ha råd att köpa),  och det handlade om att med text och bilder kämpa mot gifter, exploatering av våra sista ödemarker, om dränering av våtmarker och allehanda miljöförstörelse. Ingen sysslar med sådant idag eftersom ingen är intresserad av bilder av verkligheten. Det är illusionerna, som vi vill se naturen, som intresserar.

En synnerligen intressant bok.

2018-02-06 19:29   Vibybo

Ligger mycket i det, går gärna själv i naturskyddsområden. Din bloggbild är en tidlös vacker naturbild, kanske platslös också.

Svar från Håkan Eklund 2018-02-06 22:19

Tack!
- hawk

2018-02-06 21:30   Sten Björklund

Lite synd att man inte översätter dom finska böckerna. Murtomäki lade jag märke till ganska tidigt. Minns att jag bläddrat i boken om korp och undrar om han inte hade en om berguv också . En bok om örnar som innehöll fina svartvita bilder. " Soilla " ( 1988 ) skickade jag efter osedd. Den gjorde mig inte besviken.
Hade varit mycket intressant att läsa den här boken. Av det du skriver känner jag samma sak. Idag är det en jakt på perfekta bilder, naturupplevelsen kommer i andra hand. Man åker mellan gömslena och ser inte hur det ser ut efter vägen.

Jag har nästan lagt av med fotograferandet på grund av all den förstöring av naturen som sker. Det märkliga är att ingen uppmärksammar vad som pågår. Annat än t.ex. skydda skogen.

Försökte i en av mina bloggar ge en fingervisning om det här med bilder. En groda i en vattensamling och en örn i luften. Betraktaren får intrycket att bilden är tagen i fin naturmiljö när den i själva verket är tagen på ett stort kalhygge.
Sten

Svar från Håkan Eklund 2018-02-06 22:18

I boken Soilla (= På myren) berättar han många roliga episoder, bl.a. hur ett förlag gjorde hans bok om pilgrimsfalk (Haukkaneva, 1975) till en fullständigt misslyckad produkt. Formatet litet som inte gjorde bilderna rättvisa, limningen dålig (sidorna ramlade ur), och en bild av flygande pilgrimsfalk hade de sväng upp och ner ... Har var själv i Lappland och filmade när boken gjordes, och när han kom hem till Vasa och såg den, tog han geväret och sköt boken i tusen bitar!

Så här ser hans produktion ut:


Suo elää. Tekijät: Eero Murtomäki ja Heikki Seppälä. Otava 1966
Huuhkaja. WSOY 1971
Haukkaneva. Gummerus 1975, ISBN 951-20-1173-5
Musta lintu. Gummerus 1978, ISBN 951-20-1508-0
Merestä kohoaa saaria. Vaasa Oy, Vaasa 1982, ISBN 951-660-063-8
Kotometsä. Pohjoinen, Oulu 1984, ISBN 951-9152-73-3
Pyyntimiehiä. WSOY 1984, ISBN 951-0-12391-9
Soilla. O&G kustannus, Vaasa 1988, ISBN 951-99952-4-2
Merikotkien elämää. Pohjoinen, Oulu 1992, ISBN 951-749-155-7
Mahtilintu. WSOY 1994, ISBN 951-0-19865-X
Mennyt meissä. Tarinoita mereltä, metsistä ja tuntureilta. Pohjoinen, Oulu 1996, ISBN 951-749-263-4
Tunturipöllö. Pohjolan valkoinen vaeltaja. Suomen luonnonsuojelun tuki, Helsinki 1999, ISBN 951-9381-71-6
Haliaeetus albicilla, Merikotka, Havsörn, Sea Eagle. Tekijät: Eero Murtomäki, Seppo Lammi, Ari Valkola, Juhani Koivusaari. Vaasa 2001, ISBN 952-91-4037-1
Kultamoinen. Kantamoinen. Amk-Kustannus, Tampere 2006 (yhdessä Tero Mustosen kanssa), ISBN 952-5491-23-4
Nuolihaukka. Tekijät: Eero Murtomäki ja Ari Valkola. Amk-Kustannus, Tampere 2006, 2. täydennetty painos 2007, ISBN 952-5491-22-6
Vaasa – Vasa. Tekijät: Eero Murtomäki ja Rita Lukkarinen. O&G Kustannus, Vaasa 2006, ISBN 952-92-0450-7
Ken seisoo joutsenen hartioilla. Amk-Kustannus, Tampere 2007, ISBN 978-952-5491-30-2
Muutos meissä. Lumo Kustannus, Tampere 2008, ISBN 978-952-5491-41-8
Kameramme luonnon rippeillä. Lumo Kustannus, Tampere 2008, ISBN 978-952-5491-39-5
Kurkirannikko. PrioRita 2010, Vaasa, ISBN 978-952-92-7639-4
Kaarne -Tietolintu. Lumimuutos Osuuskunta ja PrioRita, 2012, ISBN 978-952-5944-02-0
Lukemista matkalle. PrioRita 2014, Mustasaari, ISBN 978-952-93-4731-5
Metsän pikkusiivekkäitä. PrioRita 2015, Mustasaari, ISBN 978-952-93-6284-4